Jump to content

Omgång 2 - Tema "En ung Pacino slår igenom"


Plox

Rekommenderade inlägg

"En ung Pacino slår igenom"

 

Okej, i brist på fantasi så tar jag förslaget från den andra tråden, och temat för omgång 2 är alltså En ung Pacino slår igenom. Tanken att inte ha Dog Day Afternoon som huvudfilm är enkelt, de flesta har redan sett den, därför kör vi den som en av två bifilmer och jag valde The Panic in Needle Park för att det var väl men den Pacino slog igenom på riktigt. Sen vet jag att Scarecrow också önskades, men den verkar ju inte ha haft svenskrelease och därmed väldigt svårt att få tag i. Därav ytterligare en Lumet-film i Serpico. Hur som haver, jag ser fram mot att se samtliga tre filmer, även om jag set två av dom tidigare, hoppas ni gör det samma och joinar upp i eftersnacket!

 

EDIT: Men nu såg jag att Scarecrow också går på TV så då ersätter vi Serpico med den.

 

HUVUDFILM

 

panicinthe.gif

The Panic in Needle Park (1971), regi Jerry Schatzberg

 

BIFILMER

 

scarecow.jpg

Scarecrow (1973), regi Jerry Schatzberg

På TV; SVT 1 Lördag 1/12 23:40

 

adogday.gif

Dog Day Afternoon (1975), regi Sidney Lumet

På TV; SVT 2 Torsdag 29/11 22:25

Link to comment
Share on other sites

Jaha då har jag sett de båda bifilmerna, där jag på det stora hela anser den ena vara en pärla och den andra vara lite mindre bra.

 

Sidney Lumets En satans eftermiddag (Dog Day Afternoon) från 1975 är väl en klassiker med stort K och får väl anses som en av både Lumets och Pacinos absoluta toppfilmer. En film med ganska simpel handling men med ett mer komplext utförande, både om man ser till regi och skådespel. Al Pacino är som sagt helt briljant i rollen och fick också en oscarsnominering som belöning (som han dock inte vann). Men en skådis man lätt glömmer bort är den helt underbara John Cazale, killen som bara gjorde bra film innan han gick bort i cancer 1978, fem filmer av minst sagts yppersta klass - Gudfadern, Gudfadern Del II, Deer Hunter, En satans eftermiddag och Avlyssningen.

 

Detta vara blott andra gången jag såg En satans eftermiddag och jag tyckte faktiskt att den bara blev bättre. Finns egentligen inget att klaga på och betyget från mig höjs utan tvekan från en stabil fyra till en klockren femma. Exelentico!

 

Över till den andra filmen då, Jerry Schatzbergs Fågelskrämman (Scarecrow) från 1973. Hade väldigt stora förhoppningar på denna film, jag menar året 1973 och Al Pacino och Gene Hackman i huvudrollerna - kan väl inte misslyckas? Njo det kan det nog får jag säga. Filmen började ganska intressant för att sen landa platt på slutet, skådespelet är okej men karaktärerna väldigt märkliga och jag fick inte grepp på någon utav dem. En ganska ointressant historia som verkligen inte greppade tag i mig. Betyget från mig blir en knapp trea.

 

I morgon står Panic in Needle Park på menyn, hoppas den är bättre än Scarecrow åtminstone.

Link to comment
Share on other sites

hHr nog bara sett Panik i Needle park och det var ett tag sedan. Har för mej jag tyckte filmen var lite seg kanske. Även om Pacino gör en bra roll så är det väl inte så att jag hoppar och skuttar och skriker att det är hans bästa.

 

Tror jag sett en satans eftermiddag för jättelenge sedan. Tänkte köpa den men den var så dyr precis som scarecrow. så i övrigt avstår jag nog denna omgäng

Link to comment
Share on other sites

Dog Day Afternoon

 

Genre: Kriminaldrama

År: 1975

Regi: Sidney Lumet

Manus: Frank Pierson

Land: USA

 

dog_day4.jpg

 

Handling: Sonny (spelad av Al Pacino) och Pal (John Cazale) ska råna en bank i Brooklyn, men denna eftermiddag har de helt enkelt inte turen på sin sida och rånförsöket går, från att vara endast ännu ett gatubrott i stadsdelen, till att bli ett oanat spektakel som lockar till sig både publik och media - till huvudrollernas blandade förtjusning…

 

dog_day1.jpg

 

Omdöme: Värt att poängtera är att filmens historia faktiskt baseras på en verklig händelse. Det var ganska enkelt att glömma bort det när jag såg filmen för den innehåller ett sanslöst händelseförlopp som med lite okänsla skulle kunna blivit en succé-komedi. Dock är filmen en ganska allvarlig och mer eller mindre tragisk historia och Al Pacino spelar sin roll som bara han kan. Icke att förglömma är självklart John Cazale’s rolltolkning som är i samma klass. Jag hade gärna sett mer av honom i filmen för han hamnar helt strategiskt i skymundan. Det fanns nog mer att mjölka ur denna tragiska karaktär också, men trots det så är det ingen brist i filmen. Skådespeleriet är hela filmens absoluta styrka och det är först när filmen tillåter åskådaren att dyka in i karaktärerna som jag verkligen känner att filmen är riktigt bra. Särskilt minnesvärt är telefon-konversationerna med Pacino, där dialogen och skådespeleriet är sådär riktigt jävla bra som bara de största kan göra det. Filmen bjuder på känslosvängningar i toppklass och det är en fröjd att se/känna! Dialogen över huvud taget är riktigt bra.

 

Sonny: ”Kiss me.”

Det. Sgt. Eugene Moretti: “What?”

Sonny: “Kiss me. When I'm being fucked, I like to get kissed a lot.”

 

Leon: ”But why Algeria?”

Sonny: “I don’t know… they have American food there too.”

 

Filmens användning av musik är minimal, men det känns aldrig som att det behövs. Aktörerna levererar känslor utan behov av någon draghjälp helt enkelt. Min beundran till Al Pacino känns mer välbefogad efter att ha sett den här filmen. Och John Cazale har befäst sig i min himmel av skådespelarlegender. Någonting som jag kom på mig själv med efter att ha sett filmen var att jag aldrig tänkte i banor som att ”det där kommer inte att gå vägen”. Filmen lyckas skaka av sig stämpeln av att vara en verklighetsbaserad film och det är ju inte alltid så lätt. Skådespeleriet skuggar liksom känslan av att det hänt på riktigt men gör det så realistiskt att det helt enkelt blir bättre än verkligheten hur man nu kan göra det?!? Handlingen tappar ändå lite när det gått två tredjedelar av filmen och intresset vilar på huvudrollerna. Men när eftertexterna rullar så känns det som att det spelar väldigt liten roll ändå. Resultatet blir att jag ger ett högt betyg - med risk för undervärdering.

 

4+/5

Link to comment
Share on other sites

SPOILER-VARNING för filmen Dog Day Afternoon!!!

 

En sådär halvintressant grej i Dog Day Afternoon som är lite kul att nämna är det faktum att detta är ännu en film som researchen inte varit den bästa när det gäller sjukdomar.

 

I filmen så börjar ju bankchefen att bli svettig och svimfärdig efter typ några enstaka timmar i banken och en av tjänstekvinnorna påpekar att han har Diabetes och behöver en spruta. Eftersom jag själv råkar ha Diabetes så vet jag att om man behöver en spruta så har man för högt blodsocker-värde (eller ska till att få). Däremot så tar det betydligt längre tid innan man reagerar så kraftigt, som han gör, av högt blodsocker. Det tar då åtminstone en dag.

 

Det är typ samma grej i filmen Con Air, där en flygpassagerare sitter och typ dör för att han inte har någon spruta - och de säger någonting i stil med att han "har två timmar kvar att leva". Ganska omöjligt. För att man ska dö av högt blodsocker så måste man gå utan medicin under tillräckligt lång tid för att bryta ner organ och sånt - och det tar nog flera veckor.

 

Det är lite drygt att vara typen som letar såna här minimala fel, men jag kan inte rå för det :whistling::smartass::nerd:

Link to comment
Share on other sites

Haha ja det där är väl inte nåt speciellt att hänga upp sig på Yojimbo, även om rätt ska vara rätt... Bra recension också, håller med dig i det mesta du skriver. Jag hittar verkligen inget att klanka ner på med denna film, utan känner bara att den är så perfekt som en film kan bli. Två fantastiska skådisar som gestaltar två fantastiska karaktärer, ett bankrån och en härlig vändning/utveckling, blir liksom inte bättre än sådär.

 

Tråkigt att intresset för detta tema inte var större, för egen del känns detta temat bra mycket hetare än den förra... Men men, kanske får med oss lite mer folk till nästa...

 

Jag sitter mest och fascineras över det här med 70-talet, frågan är om det inte är det årtiondet som slår det mesta både inom musik och filmbranschen. Amerikansk 70-tals film är svår att bräcka åtminstone. Jag menar filmer som Taxi Driver, Gökboet, Hajen, Alien, Gudfadern, Gudfadern del II, Clockwork Orange (kanske räknas som en brittisk produktion?) och så då En satans eftermiddag. Snacka om svårslaget... Frågan är om det någonsin kommer att produceras så många bra filmer under lika kort tid.

Link to comment
Share on other sites

  • Filmstar

Jag förstår Yojimbo till viss del då en sån sak nog skulle störa mig med. Men det finns värre missar på film och frågan är om det är en så stor miss egentligen. Nu var det ett tag sen jag såg den, men kan det inte vara så att mannen i fråga har lite svårt att andas och så pga hjärtat och inte bara pga att han är diabetiker ? Känns mer troligt.

 

Det är några intressanta punkter du tar upp där Plox. Orsaken till varför intresset kan ha varit större för det andra temat var nog för att 1) många var nyfikna på det här med att köra tema och ville testa på 2) Elephant blev ju väldigt aktuell i och med det som hände i Finland 3) det temat handlade om nyare filmer vilket (tyvärr) oftast lockar fler tittare.

 

Annars håller jag absolut med dig. Jag har alltid varit en förespråkare för det amerikanska 70-talet och det var ju perioden då filmskaparna hade "final cut". Detta var något som försvann under 80-talet och man bara skulle tjäna pengar och underhålla istället för att göra bra film (nu tycker jag det gjordes mycket bra film då också, men inte på samma sätt). De filmerna du räknas upp är bara en handfull av alla klassikers som kom på 70-talet. Du kan lägga till filmer som Star Wars, Dirty Harry, Apocalypse Now (inte en personlig favorit, men ändå klassiker), Alla presidentens män, French Connection, Chinatown, The Sting, Exorcisten, Deliverance m.fl. Dessa gjordes med mycket kärlek från alla inblandade och regissören hade fria händer. Ofta hade de en mörk ton, kanske samhällskritisk, på rätt sätt. Budskapen kändes äkta och det är alltid en upplevelse att se en av de stora filmerna från 70-talet.

 

Hela detta tema har ju filmer från 70-talet, så jag hoppas ingen tycker jag är jobbig som tjatar om det lite extra. Tycker det finns mer att diskutera där än om Al Pacino, även om jag gärna gör det också. Det enda årtiondet som kan komma upp i 70-talets storhet är Hollywoods guldålder på 40- och 50 talet. Men detta kanske mest är pga att det gick så bra för Hollywood på den tiden innan de fick problem under 60-talet. Kom ju massor av klassikers då också, men det kommer alltid att göras klassikers, fast på olika sätt. Just 70-talets mörka stämning tycker jag är det som är bäst, plus att det ofta är realistiskt med normala människor som inte ser ut som fotomodeller hela bunten.

Link to comment
Share on other sites

Czechflash: Ja, gubben har väl problem med hälsan på andra sätt också, så jag vill ju inte klaga eller så. Det var ju ganska varmt i banken utan luftintag så att han reagerar som han gör är inte så jättekonstigt. Det är bara lite kul när filmer alltid brukar använda sig av Diabetes när det ska finnas någon karaktär med sjukdomssvårigheter som behöver akut hjälp. Jag håller också med er om att 70-talet antagligen är den absoluta storhetstiden när det gäller amerikansk film. Och särskilt det som du Czech säger att skådisarna inte behöver se ut som fotomodeller. Det tar ju död på känslan i dagens filmer ju. Alla måste ju inte se ut som om de är hämtade ur Dress man-reklamen (tänker på filmer i stil med The Fast and The Furious).

 

För övrigt så är min beställning av Panic in Needle Park lite försenad på grund av en obetald faktura, men jag räknar väl med att jag har sett den på fredag typ.

Link to comment
Share on other sites

Av de tre filmerna så tycker jag nog att Dog Day Afternoon är den bästa av dom. Jag såg Scarecrow för första gången när den gick på tv nyligen och filmen tyckte jag var rätt underhållande och intressant men slutet var så fruktansvärt dåligt att jag nästan ångrade att jag hade sett den.

 

Panic In Needle Park är en helt ok film, har inte så mycket att säga om den direkt.

 

För övrigt så är Serpico min absoluta favorit när det gäller en ung Al Pacino tillsammans med Gudfadern 1-2 förståss.

Link to comment
Share on other sites

VARNING FÖR SPOILERS från Dog Day Afternoon (en satans eftermiddag)!!

 

 

Jag upptäckte ett möjligt goof i Dog Day Afternoon. I slutet när föraren i flyktbilen är avslöjad så hinner han byta från overall till FBI-kostym på mindre än två minuter och det syntes att han inte hade någon kostym under overallen innan.

 

 

SLUT PÅ SPOILERS :)

 

 

Jag var angelägen att få se En satans eftermiddag när den sändes, dessvärre var jag tvungen att göra skolarbete samtidigt så det var inte mycket jag fick se av den. Lyckligtvis visas den igen klockan 01.00 på fredagkvällen 14/12. Yes!

Öj! Men vilken kanal?

 

------

Jag kommer med lite åsikter om The Panic in Needle Park snart - troligtvis imorgon...

Link to comment
Share on other sites

  • Filmstar
Jag var angelägen att få se En satans eftermiddag när den sändes, dessvärre var jag tvungen att göra skolarbete samtidigt så det var inte mycket jag fick se av den. Lyckligtvis visas den igen klockan 01.00 på fredagkvällen 14/12. Yes!

Öj! Men vilken kanal?

 

På SVT 1 går den.

Link to comment
Share on other sites

  • Filmstar
Undrar hur det kommer sig att SVT visar den två gånger så tätt?

 

De brukar göra så med vissa filmer. Fråga mig inte varför. Kan vara så att många vill se om den då de missade den eller så går avtalet ut innan nyår och då passar de på att visa den en sista gång. Detta vet jag är orsaken med andra filmer, så det kan mycket väl vara så.

Link to comment
Share on other sites

Delta i diskussionen

Du kan svara nu och bli medlem senare. Om du är medlem, logga in för att svara med ditt användarnamn.
Notera: Din post kommer granskas av en moderator innan den blir synlig för andra.

Guest
Svara...

×   Pasted as rich text.   Paste as plain text instead

  Only 75 emoji are allowed.

×   Your link has been automatically embedded.   Display as a link instead

×   Your previous content has been restored.   Clear editor

×   You cannot paste images directly. Upload or insert images from URL.

Loading...
×
×
  • Skapa nytt...