[Alakina]

Tittade på Soldier Blue för några dagar sen Soldier Blue

En ung menig ser sin trupp bli slaktad av indianer och endast han och en kvinna vid namn Cresta överlever.
Han är arg på henne för att hon inte ser det hemska i allt vad indianerna har gjort mot de vita. Men cresta menar att det är tvärtom. Dom slår följe och försöker ta sig tillbaka till regementet utan att äta upp varandra då den naive soldaten står på U.S Kavaleriets sida, medans Cresta håller med indianerna.

Filmen är inspirerad av Sand Creek masakern 1864.


I början kan man ta filmen för en romantisk komedi om man man inte ser till attacken i början, man är på vippen att stänga av hela tiden, och undrar varför man från början tryckte på Play. men tack vare tålamod så fick jag se en av världens bästa filmer.

Jag kan även rekommendera "Bury my heart at wounded knee" boken för dom som är som jag och intresserar sig för indianer och deras förflutna.

"Who taught the native americans to scalp!?, its a white mans trick!."

[Galvatron]

Alakina, on 03 September 2010 - 10:31 AM, said:

Tittade på Soldier Blue för några dagar sen Soldier Blue

En ung menig ser sin trupp bli slaktad av indianer och endast han och en kvinna vid namn Cresta överlever.
Han är arg på henne för att hon inte ser det hemska i allt vad indianerna har gjort mot de vita. Men cresta menar att det är tvärtom. Dom slår följe och försöker ta sig tillbaka till regementet utan att äta upp varandra då den naive soldaten står på U.S Kavaleriets sida, medans Cresta håller med indianerna.

Filmen är inspirerad av Sand Creek masakern 1864.


I början kan man ta filmen för en romantisk komedi om man man inte ser till attacken i början, man är på vippen att stänga av hela tiden, och undrar varför man från början tryckte på Play. men tack vare tålamod så fick jag se en av världens bästa filmer.

Jag kan även rekommendera "Bury my heart at wounded knee" boken för dom som är som jag och intresserar sig för indianer och deras förflutna.

"Who taught the native americans to scalp!?, its a white mans trick!."

Har velat se Soldier Blue hur länge som helst och nu tänker jag se den!

[Boston77]

18 Year Old Virgin är en komedi från 2009 som jag såg på dvd 1/3-10. Det var inte den bästa komedin jag har sett, det är en låg budget film, och det märks både på utseende och skådisar. Men ändå tyckte jag den hade en hel del humor och inte förtjänar imdbs låga betyg på 2.7/10. Filmen bjöd också på en hel del sex/topples scener som denna sorts filmer brukar göra. Katie och hennes klass kompisar har just gått ut high school och som tradition så hålls en väldigt fet fest. Katie är den duktiga studenten och har varit kär i en kille sedan första kyssen med honom när de var små. Sedan dess har hon vetat att detta är killen hon ska vara med för alltid. Nu sista dagen har hon äntligen samlat mod till sig för att lägga in stöten på drömkillen Ryan. Men hans svar blir nej då hon är oskuld och han har precis haft en dålig erfarenhet med en oskuld, men hade hon inte varit det hade han gärna haft sex med henne. Problemet är att han reser iväg nästkommande dag och hon är beredd att göra vad som krävs för att få sin Ryan. Nu måste hon helt enkelt bli av med sin oskuld, och det är ont om tid. Detta borde inte vara några problem på en fäst full av kåta tonårspojkar. Men det verkar bli en tuffare utmaning än hon kunna föreställa sig. Men tills sin hjälp har hon sin betydligt vildare kompis att stötta henne och pusha henne.

[Boston77]

Pandorum är en action film från 2009 som jag såg på bluray 4/9-10. Det var en ganska bra action film. 2 personer vaknar upp ombord på en rymdfärja med minnes problem, det är mörkt och rymdfarkostens inre gnisslar. Minnet kommer mer och mer tillbaka men dom vet inte vad dom gör där eller vilka dom är. Den enda utvägen är genom en trång och mörk passage. Ganska snart märker dom att dom inte är ensama på skeppet och att dom heller inte är högst i näringskedjan. Det finns något som är snabbare, starkare och betydligt farligare. Uppraget blir nu att överleva och få skeppet att starta, med faran lurande runt varje hörn blir det deras livs farligaste upprag.

Universal Soldier 3 Regeneration är en action film från 2009 som jag såg på bluray 4/9-10. Det var en bra action film med skådespelare som Jean-Claude Van Damme, Dolph Lundgren och Andrei Arlovski. Jag tyckte att det var bra fajting scener framförallt. USAs myndighet har skapat dom perfekta soldaterna, rena strids maskinerna. Väldigt svår dödade och kan programeras till att utföra uppdrag och förstör allt i sin väg. Programet var tvunget att stängas på grund av en incident där 12 mäniskor dödades och inga skadades. Teknologin har stulits och nu har terroristerna kidnappat två ungdomar och tagit över kärnkraftreaktorn i Tjernobyl. Nu tvingas dom att ta in en av de ursprungliga universal soliders Luc Deveraux, han får i uppdrag att rädda ungdomarna och hindra kärnkraftreaktorn från att sprängas och det är ont om tid. Men väll inne i stridens hetta upptäcker han att han inte bara har en universal solider att besegra utan två, Lucs ärkefiende Andrew scott har också väckts till liv av terroristerna. Det blir inget lätt uppdrag att ta sig an två universal soliders samt kämpa mot klockan för att förhindra en kärnkrafts katastroff.

Längd på filmen 1h 32 min
Mitt betyg 6/10
Imdb betyg 5.8/10 (6.054) röster 5/9-10

[Red]

Chocolat (Clarie Denis, 1988)



Claire Denis började arbeta inom filmbranschen som regiassistent åt Wim Wenders, Jim Jarmusch och Jacques Rivette. Det var förresten Wenders som uppmuntrade henne att börja regissera själv. Hennes debutfilm, Chocolat, släpptes år 1988 och är den första filmen i en triologi där de andra filmerna är S'en fout la mort och J'ai pas sommeil. Chocolat handlar om en ung vit flickas afrikanska uppväxt i Kamerun under kolonialtiden. Claire har själv växt upp i Afrika under stora perioder av sin uppväxt och har bland annat bott Somalia, Djibouti, Burkina Faso och Kamerun. Därför är manuset till viss del självbiografiskt, men även fiktiva element har lagts till för att skapa distans i mellan hennes eget liv och den historia hon ville berätta.

"I mina filmer är de svarta aldrig objekt. De är subjekt och de gör aktiva val. De flesta producenter har en mycket exotisk idé om vad svarta skådespelare ska göra och var de ska synas. För dem är svarta rollfigurer något som kan jämförs med lejon och elefanter" - Claire Denis

I den här filmen kommer du alltså inte att behöva uppleva sterotypiska rollfigurer byggda på fördomar och grova generaliseringar. Det är snarare så att personporträtten är nyanserade. Skådespelarna är överlag relativt övertygande trots att en del scener känns en aning för teatraliska. Isaach De Bankolé var den i ensemblen som imponerade mest i rollen som Protée. Även Cécile Ducasse övertygar i rollen som France - som liten flicka. Detta är en film som inte alls kan anklagas för att vara övertydlig i sitt berättande vilket har både sina fördelar och nackdelar. Det positiva med filmens subtilitet är att det skapar en viss mystik, men å andra sidan leder det också till att man inte har lika lätt att engagera sig för de respektive rollfigurerna i de emotionellt laddade scenerna. Jag gillar att filmen har en del ögonblick som kan beskrivas som absurda. Det höjer helt klart filmupplevelsen ett snäpp att få se härliga absurditeter på den vita duken, t.ex. i en scen där Protée och hans överordnad bryter den så kallade fjärde väggen. Filmen har en härlig atmosfär som byggs upp med bl.a. stämningsladdade bilder samt ett mycket charmigt soundtrack. Den härliga affrojazzen i den mäktiga slutscenen var strålande, men även användandet av ljudet i från elgenerator var mycket effektfullt i början av filmen. De fina vyer över det afrikanska landskapet och bildkompositionerna rent generellt var minst sagt eleganta. Chocolat är en välgjord film som har mycket att erbjuda sin tittare.

3+/5

[Czechflash]

Titel: Toy Story 3
Genre: Animerat
Land: USA
År: 2010
Regi: Lee Unkrich
Röster: Tom Hanks, Tim Allen, Joan Cusack, Ned Beatty

Handling: Woody, Buzz och de andra leksakerna hemma hos Andy har inte blivit lekta med på år och dar. Nu skall Andy till college och hans mamma kräver att han skall lägga sina gamla prylar i kartonger. Ta med, upp på vinden eller soptunnan. Olika faller leksakernas lott, men de bestämmer sig för att hålla samman i vått och torrt.

Omdöme: De två första filmerna kom 1995 respektive 1999 och blev populära och var båda helt klart bra. Frågan var om en tredje del över tio år senare kunde bibehålla vad som gjorde de två första filmerna så omtyckta, men även förnya sig. Eftersom Andy blivit äldre och lämnat lekstadiet, har leksakerna inte direkt fått vara aktiva den senaste tiden. Så när de får chansen att skaffa nya vänner och bli lekta med på ett dagis ser de sin chans att få uppleva en ny vår igen. Men Woody är skeptisk och tycker de ska försöka återvända till Andy som fortfarande bryr sig om dem.



Jag tog chansen att se filmen i 3D när man ändå fick möjligheten och kände att det var en passande film att ha i 3D. Men om det är något jag ska klaga på så är det att man nästan känner sig lurad då 3D-effekten i princip enbart bestod av att texten kom ut lite från duken. Det här är dock en film som fungerar alldeles utmärkt utan 3D och det är uppenbart att de bara ridit på 3D-vågen och sett chansen att tjäna lite extra pengar. En annan sak jag inte riktigt gillade var att filmen hade en svacka kanske halvvägs, men som tur var tog den sig ur detta ganska snabbt.



Nu var det ett tag sen jag såg de två första filmerna, men de har helt klart fångat samma känsla och glädje som man hade i de första filmerna. Det är också ett smart drag att göra något nytt och förflytta historien någon annanstans. Att det introduceras en hel del nya leksaker/karaktärer är också positivt och kul. Dock kan jag inte direkt säga att några av de nya blir till några favoriter utan det är det gamla gänget som fortfarande är bäst. Underhållande, rolig och ganska allvarlig när det behövdes, men bättre än originalet är den inte. Men kul att man lyckats så bra med hela trilogin även om 3D var helt onödigt.

Betyg: 4/5 - 7.5/10
IMDb: 8.9 (#13)

Trailer - Toy Story 3

[Jojje]

Armadillo (2010)

Jag konstaterar direkt att det här var en av de bästa dokumentärer jag har sett. Som många andra har sagt i diverse medier är det som i The Hurt Locker, Green Zone och Jarhead med den skillnaden att det är på riktigt. De filmer jag nämnde ska ju vara realistiskt gjorda eller åtminstone framstå som realistiska, och det är de säkert och de gör de säkert, fast i Armadillo är det verkligen på riktigt. Ibland glömmer jag bort att det är på riktigt (hmm, måste verkligen sluta skriva "på riktigt"). Anledningen är bl a att de danska filmmakarna verkligen har ansträngts sig med att göra en film som innehåller ett riktigt snyggt foto och passande suggestiv musik. Dessa två komponenter kan väl i viss mån göra att det hela känns iscensatt, men jag ser inte det som nåt för filmupplevelsen negativt.



Vi får följa en grupp unga (20-åringar) danska soldater som ska ner till Afghanistan för första gången. De ser fram emot "äventyret" med förväntan och sista kvällen spenderas med sprit och inhyrda strippor. Konstrasten är stor jämfört med sekvensen innan där nån major står och håller högtidligt, pompöst tal om den stora och viktiga uppgiften som väntar soldaterna. Sen följer ett tårfyllt farväl på flyplatsen, i alla fall är det tårar från de anhörigas sida. Och sen är vi nere i Armadillo-basen i Afghanistan mitt i talibanland. Här ska de danska soldateran patrullera, försöka knyta vänskapsband med lokalbefolkningen samt driva de talibaner som finns där på flykt (och gärna döda så många som möjligt, i alla fall om man får tro de unga danskarna som bara längtar efter en riktig strid).

Ungefär som i Jarhead så får vi se soldaterna uppleva en märklig blandning av tristess och spänning (för, ja, strid med talibaner kommer det att bli). Det förekommer helt bisarra situationer där afghanska bönder får ersättning i form av pengar för sönderbombade hus där både familjemedlemmar och kreatur har dött pga dansk raketbeskjutning. Danskarna konstaterar att talibaner gömmer sig på en lokal gård, skjuter raketer, dödar en bondes fru, barn och ko. Dagen efter kommer bonden till den danska basen - och får kontant ersättning för de materiella skadorna. Japp, så går det till. Men vad ska soldaterna göra? Lätt är det inte. Men nåt som sticker ut är ändå bristen på ledning och nån typ av plan för de här gröna soldaterna.



Filmen ställer många frågor, svarar inte på många. Situationen i Afghanistan känns helt omöjlig. Ska vi göra nåt, ska vi inte göra nåt? Varför befriar vi inte Nordkoreas folk? (Situationen i Nordkorea är väl minst lika illa som i Afghanistan? Jaha, det finns ingen olja där. Ah, men då så.) Krig är hemskt och i grunden fel, vilket filmen gestaltar väl. Trots det kan man ibland möjligen kan hävda att det är för en god sak. Själv har jag mycket svårt att tro att det ska lösa nåt. Filmen känns inte som en antikrigsfilm, eller jo, det kanske den gör men utan att vara vinklad på det sättet av filmmakarna. Vissa kan säkert snarare se den som en ren rekryteringsfilm.

Det förekommer en del filmiska referenser, bl a till Apocalypse Now med flapprande helikoptrar i början t ex. Jag tänker även på de filmer jag nämnde ovan och även en film som Platoon. Ibland har man filmat på ett "filmiskt" sätt och som jag nämnde tidigare så glömmer man bitvis bort att det är en dokumentär man ser eftersom musik och bilder verkligen drar in en i filmen. Som jag upplevde det så riskerar filmfotografen livet. De danska soldaterna strider verkligen mot talibanerna och vi som tittare får verkligen vara med när det hettar till och kulorna viner. Några scener är riktigt starka och jag upptäcker medan jag ser filmen att jag faktiskt håller handen för ögonen för att slippa se.



Det som har upprört det danska folket är några scener där soldaterna efter att ha dödat ett antal talibaner till synes firar, skrattar och är glada. Efter att det nu har gått ett tag efter jag sett filmen så inser jag att det inte är så konstigt att de agerar som de gör. För att klara av situationen, klara av att gå ut i strid igen, måste de helt enkelt agera så, som ett sätt att hantera den absurda situationen, liksom ge varandra stöd (på ett kanske märkligt sätt). Det är ju svårt att hävda att soldaterna gör fel, de har ju blivit ditskickade av den danska staten för att göra ett jobb. Sen att det jobbet kanske aldrig borde göras det är en annan diskussion. Men för att förstå hur soldaterna agerar måste man nog ha upplevt en liknande situation själv. Jag rekommenderar alla att se filmen. Se den dessutom på bio eftersom det är en film med biokänsla trots det dokumentära formatet.

4/5