9 replies to this topic

[NoName]

Min nya lista har bara en film per regissör. Då blev det så här:
(Jag använder originaltitel)


Barry Lyndon (Stanley Kubrick, 1975)


Fanny och Alexander (Ingmar Bergman, 1982)


La passion de Jeanne d'Arc (Carl Theodor Dreyer, 1928, The Passion of Joan of Arc)


Stalker (Andreij Tarkovskij, 1979)


Sunset Blvd. (Billy Wilder, 1950)


Modern Times (Charles Chaplin, 1936)


Trois couleurs: Bleu (Krzysztof Kieslowski, 1993)


Vertigo (Alfred Hitchcock, 1958)


Utvandrarna (Jan Troell, 1971)


Schindler's List (Steven Spielberg, 1993)

En kärlekshistoria (Roy Andersson, 1970)
Metropolis (Fritz Lang, 1927)
Wo de fu qin mu qin (Yimou Zhang, 1999, The Road Home)
Das Boot (Wolfgang Petersen, 1981, The Boat)
Amadeus (Milos Forman, 1984)
Körkarlen (Victor Sjöström, 1921)
C'era una volta il west (Sergio Leone, 1968, Once Upon a Time in the West)
Mia eoniotita ke mia mera (Theodoros Angelopoulos, 1998, Eternity and a Day)
McCabe & Mrs. Miller (Robert Altman, 1971)
Il vangelo secondo Matteo (Pier Paolo Pasolini, 1964, The Gospel According to St. Matthew)

Suna no onna (Hiroshi Teshigahara , 1964, Woman in the Dunes)
Monty Python and the Holy Grail (Terry Gilliam, Terry Jones, 1975)
Der Untergang (Oliver Hirschbiegel, 2004, Downfall)
12 Angry Men (Sidney Lumet, 1957)
Synecdoche, New York (Charlie Kaufman, 2008)
Rang-e-khoda (Majid Majidi, 1999, Rang-e-khoda)
Alien (Ridley Scott, 1979)
There Will Be Blood (Paul Thomas Anderson, 2007)
This Is England '88 (Shane Meadows, 2011)
Werckmeister harmóniák (Béla Tarr, 2000)

Ägget är löst! (Hans Alfredson, 1975)
Sciuscià (Vittorio De Sica, 1946, Shoeshine)
Sunrise: A Song of Two Humans (F.W Murnau, 1927)
Les yeux sans visage (Georges Franju, 1960, Eyes Without a Face)
Kvarteret Korpen (Bo Widerberg, 1963)
Brief Encounter (David Lean, 1945)
Singin' in the Rain (Gene Kelly, Stanley Donen, 1952)
To Be or Not to Be (Ernst Lubitsch, 1942)
Black Swan (Darren Aronofsky, 2010)
71 Fragmente einer Chronologie des Zufalls (Michael Haneke, 1994, 71 Fragments of a Chronology of Chance)

Ed Wood (Tim Burton, 1994)
Breaking the Waves (Lars Von Trier, 1996)
Hwal (Ki-Duk Kim, 2005, The Bow)
The Royal Tenenbaums (Wes Anderson, 2001)
Sherlock, Jr. (Buster Keaton, 1924)
Hôtel du Nord (Marcel Carné, 1938)
Night of the Living Dead (George A Romero, 1968)
Stachka (Sergej M Eisenstein, 1925, Strike)
C.R.A.Z.Y. (Jean-Marc Vallée, 2005)
Linda Linda Linda (Nobuhiro Yamashita, 2005)

[Red]

Betygsfördelnig:

5 - || (Mästerverk)
4 - ||||| (Mästerligt)
3 - ||||| ||||| ||| (Mycket bra)
2 - ||||| (Godkänd/Bra)
1 - ||||| (Underkänd)

Mycket bra film på den här lista (vilket betygsfördelningen tydligt visar) men samtidigt en del ruttna äpplen i korgen. De filmer som jag har givit högsta betyget på din lista är Sunna no onna & Sherlock, Jr. Av de som jag inte har sett ännu är det Les yeux sans visage och Werckmeister harmóniák som lockar mest. En del av 3:orna (exempelvis Vertigo, Barry Lyndon, Brief Encounter) ligger i gränslandet i mellan betygen kanske ska tilläggas.

Kanske skulle jag själv försöka sätta i hop en lista, men det är ingen lätt uppgift. Varje år när jag försöker få i hop en topp 100 lista har jag alltid problem med att få i hop tillräckligt med filmer som jag känner platsar, men med en topp 50 så lär nog problemet vara det motsatta.

[NoName]

Tack för din kommentar.

Blivit ett par ändringar. In med The Royal Tenenbaums, C.R.A.Z.Y. och Linda Linda Linda.

Les yeux sans visage och Werckmeister är båda mästerliga. Hoppas du gillar dom.

Vilka andra på listan är "mästerliga" enligt dig? Låt mig gissa att Stachka är en av dom..?

[Red]

Statchka är ingen dålig film, men det är ingen film som jag direkt vill prisa till skyarna. Stundtals är den ju briljant, speciellt ur ett tekniskt perspektiv, men manuset känns lite väl fyrkantigt. Nu är jag väl medveten om att det är propaganda, synnerligen effektiv sådan i mellan åt, men lite mer humanism och karaktärer man kan relatera till hade det varit för mycket begärt? Jag föredrar faktiskt Old and New som har just dessa positiva egenskaper, samt underbara montagesekvenser som han ju blev så känd för.

De andra 'mästerliga' filmerna enligt mig är då:

La passion de Jeanne d'Arc, Sunrise, Körkarlen, Stalker, To Be or not to Be. Av dessa är det nog bara Jeanne som skulle återfinnas på en topp 50, eventuellt kanske även Sunrise.

[Red]

Jag valde att också köra med samma begränsning, nämligen max 1 film per regissör, och listan är sorterad i kronologisk ordning.

5

Sherlock, Jr. (Buster Keaton, 1924)
Ugetsu (Kenji Mizoguchi, 1953)
L'année derniére á Marienbad (Alain Resnais, 1961)
Sunna no onna (Hiroshi Teshigahara, 1964)
Soy Cuba/Ya Kuba (Micheil Kalatozishvili, 1964)
Andrej Rublev (Andrej Tarkovskij, 1966)
Playtime (Jacques Tati, 1967)
Berlin Alexanderplatz (Rainer Werner Fassbinder, 1980)
Sans Soleil (Chris Marker, 1983)
Sátántangó (Béla Tarr, 1994)

4

Symphonie diagonale (Viking Eggeling, 1924)
Entr'acte (René Clair, 1924)
Kurutta Ippeji (Teinosuke Kinugasa, 1926)
Sunrise: A Song of two Humans (F W Murnau, 1927)
La Passion de Jeanne d'Arc (Carl Theodor Dreyer, 1928)
Limite (Mário Peixoto, 1931)
Zéro de conduite (Jean Vigo, 1933)
Bakushu (Yasujiro Ozu, 1951)
Shichinin no samurai (Akira Kurosawa, 1954)
Nobi (Kon Ichikawa, 1959)
Hadaka no shima (Kaneto Shindo, 1960)
Nattvardsgästerna (Ingmar Bergman, 1962)
Tobenai chinmoku (Kazuo Kuroki, 1966)
The Cut Ups (Antony Balch, 1966)
Skizbe (Artavazd Peleshyan, 1967)
Mouchette (Robert Bresson, 1967)
Le révélateur (Philippe Garrel, 1968)
2001: A Space Odyssey (Stanley Kubrick, 1968)
Mujin Retto (Katsu Kanai, 1969)
Mujo (Akio Jissoji, 1970)
Zorn's Lemma (Hollis Frampton, 1970)
Berlin Horse (Malcolm Le Grice, 1970)
Den-en ni shisu (Shuji Terayama, 1974)
Vérités et mensonges (Orson Welles, 1974)
Stolarz (Wojciech Wiszniewski, 1976)
Les rendez-vous d'Anna (Chantal Akerman, 1978)
Doro no kawa (Kohei Oguri, 1981)
L'Ange (Patrick Bokanowski, 1982)
The Dante Quartet (Stan Brakhage, 1987)
O Sangue (Pedro Costa, 1989)
Piéce touchée (Martin Arnold, 1989)
Side/Walk/Shuttle (Ernie Gehr, 1991)
Kauas pilvet karkaavat (Aki Kaurismäki, 1996)
Outer Space (Peter Tscherkassky, 1999)
Sånger från andra våningen (Roy Andersson, 2000)
L'Intrus (Claire Denis, 2004)
Sang sattawat (Apichatpong Weerasethakul, 2006)
Trees of Syntax, Axis of Leaves (Daichi Saito, 2009)

[NoName]

Ugetsu (Kenji Mizoguchi, 1953) Inte sett än, men är på listan att se
L'année derniére á Marienbad (Alain Resnais, 1961) Såg den för 6 år sen o tyckte inget särskilt om den, funderat på en omtitt för att se om åsikten ändras.
Soy Cuba/Ya Kuba (Micheil Kalatozishvili, 1964) Känner inte till
Andrej Rublev (Andrej Tarkovskij, 1966) Kanon!
Playtime (Jacques Tati, 1967) Faktiskt tänkt se om några Tati's för tror jag kan uppskatta dom mer idag än för några år sen.
Berlin Alexanderplatz (Rainer Werner Fassbinder, 1980) Lång, ska väl ses nån gång.
Sans Soleil (Chris Marker, 1983) Länge velat se.
Sátántangó (Béla Tarr, 1994) Börjat se men inte orkat så långt, inte varit i rätt sinneslag antar jag. Äger den på dvd.

4

Symphonie diagonale (Viking Eggeling, 1924) Ingen aning
Entr'acte (René Clair, 1924) Ingen aning
Kurutta Ippeji (Teinosuke Kinugasa, 1926) Ingen aning
Sunrise: A Song of two Humans (F W Murnau, 1927) Superb!
La Passion de Jeanne d'Arc (Carl Theodor Dreyer, 1928) Mästerverk!
Zéro de conduite (Jean Vigo, 1933) Ingen aning. Sett typ en av Vigo.
Bakushu (Yasujiro Ozu, 1951) Inte sett
Shichinin no samurai (Akira Kurosawa, 1954) Bra, men inte överdrivet
Nobi (Kon Ichikawa, 1959) Ingen aning
Hadaka no shima (Kaneto Shindo, 1960) Lysande!
Nattvardsgästerna (Ingmar Bergman, 1962) Mästerverk! Min nummer 2 av Bergmans
Tobenai chinmoku (Kazuo Kuroki, 1966) Ingen aning
The Cut Ups (Antony Balch, 1966) Ingen aning
Skizbe (Artavazd Peleshyan, 1967) Ingen aning
Mouchette (Robert Bresson, 1967) Gillar inte alls. Än så länge bara en Bresson som jag gett 4/5. Prästmans dagbok.
Le révélateur (Philippe Garrel, 1968) ingen aning
Hatsukoi Jigokuhen (Susumu Hani, 1968) Ingen aning
2001: A Space Odyssey (Stanley Kubrick, 1968) Mästerverk!
Mujin Retto (Katsu Kanai, 1969) Ingen aning
Mujo (Akio Jissoji, 1970) Ingen aning
Zorn's Lemma (Hollis Frampton, 1970) Ingen aning
Berlin Horse (Malcolm Le Grice, 1970) Ingen aning
Den-en ni shisu (Shuji Terayama, 1974) Ingen aning
Vérités et mensonges (Orson Welles, 1974) Överskattad
Stolarz (Wojciech Wiszniewski, 1976) Ingen aning
Les rendez-vous d'Anna (Chantal Akerman, 1978) ingen aning
Doro no kawa (Kohei Oguri, 1981) Ingen aning
L'Ange (Patrick Bokanowski, 1982) Ingen aning
Pisma myortvogo cheloveka (Konstantin Lopusjanskij, 1986) Ingen aning
The Dante Quartet (Stan Brakhage, 1987) Bara sett nåt litet av Brakhage o det e inte min grej alls
Piéce touchée (Martin Arnold, 1989) Ingen aning
Side/Walk/Shuttle (Ernie Gehr, 1991) Ingen aning
Kauas pilvet karkaavat (Aki Kaurismäki, 1996) Ännu inte sett nåt av finnen men flera jag tänkt se.
Outer Space (Peter Tscherkassky, 1999) Ingen aning
Sånger från andra våningen (Roy Andersson, 2000) Mästerverk!
L'Intrus (Claire Denis, 2004) Ingen aning
Sang sattawat (Apichatpong Weerasethakul, 2006) Tänkt se.
Trees of Syntax, Axis of Leaves (Daichi Saito, 2009) Ingen aning

Du verkar gilla mycke asiatiskt. O gärna lite äldre sådana. Jag föredrar nyare asiatiska filmer. Sånt som Linda Linda Linda, All about Lily Chou-chou eller Breathless..till exempel.

Men intressant lista, säkert flera bra av dom jag inte har nån aning om vad de är.

[Red]

Kul att du kommenterade varje enskild film även om det inte var några längre utläggningar.

Asiatisk film i allmänhet och japansk film i synnerhet är något av ett favoritområde. Nu blev det kanske någon japansk film för mycket eftersom ett flertal var nysedda då listan sattes i hop. Anledningen till att mer ny japansk film saknas på listan är att jag i princip inte har sett några (undantaget Battle Royale och några av Kitanos filmer). Jag har inriktat mig mer på de klassiska mästarna (Ozu, Mizoguchi, Kurosawa) och några till som var verksamma under samma period. Den senaste tiden har jag börjat se allt mer film i från 1960-talet/1970-talet och börjat utforska den japanska nya vågen.

[Red]

Bytte ut två filmer i från listan: Pisma myortvogo cheloveka (Konstantin Lopusjanskij, 1986) & Hatsukoi Jigokuhen (Susumu Hani, 1968). De ersattes av Limite (Mário Peixoto, 1931) & O Sangue (Pedro Costa, 1989). Kanske att Kurosawa egentligen borde representeras av Rashomon, men jag är svag för De Sju Samurajerna.

[NoName]

Ok, det finns mycket bra i de moderna asiatiska filmerna. Inte för att jag sett mycke men...

Va gäller Kurosawa så har jag bara sett de mest klassiska antar jag. Håller Rashomon högre än Samurajerna. Ran oxå. Vägvisaren gillar jag me.

Har du sett Funeral Procession of Roses från 69? Flippad film. Men bra.

[Red]

Den filmen har jag faktiskt ståendes i hyllan (MoC's utgåva, DVD).