Manetheren

Braking the Waves Vad gjorde den? Lars von Triers dogma förändrade bildberättandet för alltid, till att vara tillåtande på ett helt annat sätt vad gäller hur film klipps. Hur påverkade den? Att tillåta klippning direkt i kameran förändrade för alltid möjligheterna hur en spelfilm presenteras i ljud- och bildkomposition. Att tillåta att ljudet och ljuset varierade med klippen i en och samma scen skapade en ny berättarstil och en starkare känsla av autentisitet. Möjligen var detta inte den första film där tekniken användes, men det var den film med tekniken som fick mest genomslagskraft, och som tog von Trier och hans dogma till Hollywood.

Jo, Toy Story får man väl hålla med om enligt ovan. Tar nåt som ramlar ur huvudet helt spontant (antar att det är här vi ska svara?) Terminator 2: Judgement Day Vad gjorde den? Liksom i beskrivningen av Toy Story markerade T2 en brytpunkt mellan hur specialeffekter användes i actionfilm. Hur påverkade den? Filmen fick Hollywood att förkasta pyroteknik och stunts till förmån för datoranimerade specialeffekter, på gott och på ont. Möjligheterna att utsätta filmens karaktärer för händelser och interagera med dataranimerad rekvisita lyfte actiongenren till vad som gränsar till det möjliga vad gäller fysikens och den mänkliga anatimins lagar. Braveheart Vad gjorde den Flyttade publiken mycket närmare de smutsiga och brutala stridsscenerna, tillät folk att hamna mitt i krigets fasor. Hur påverkade den Åskådaren stod inte längre vid sidan av och åsåg slaget, eller sprängde fram genom tunna fiendelinjer på hästryggen, eller ställdes vi sidan om en välkoreograferad fäktningsscen, utan tvingads långt in bland, för sitt liv, kämpande, huggande och blödande bönder, med en känsla av att vara fångad i led efter led av döende eller dödande främlingar. Hjältemod, stil eller skicklighet tas inte hänsyn till i slagen, utan ren och skär överlevnad, till alla pris. Erryl Flynns hjältekaraktärer var för evigt död efter denna film.

Förhoppningsvis inte. Men jag håller med om att slutet öppnar för fler. Dock har jag väldigt svårt för Paul W.S Anderson. Tycker han tar sig för stora friheter med sina skapelser och att han inte har så stora kvalitetskrav på sina färdiga produkter. Ser inget förknippat med honom eller huvudrollsinnehavaren Logan Lerman som antyder att fler filmer ska komma.

Nä, inga planer på Drive Angry faktiskt. Ta och se Elysium, hoppas du gillar den lika mycket som jag gjorde. Såg Röjar Ralf i veckan med barnen. Var inte så bra som jag hade hoppats på, världen kändes så smart och nyskapande innan, men historien visade sig vara ganska Disney, när allt kom omkring. Helt Ok dock, barnen älskade den.

Elysium Måste kommentera denna, i mitt tycke mycket lyckade scifi action! Det har kommit ett antal dystopier senaste tiden; World War Z, Oblivion, After Earth och nu Elysium. Har nu inte sett After Earth, men av de övriga får det två förstnämnda godkänt, medan den sista får mer än så. Jag föll helt för Neil Blomkamps District 9, där miljöer och skådespelare endast överträffades av den mycket skickligt berättade historien. I fallet Elysium är storyn mer en traditionell Hollywood-historia, men miljöerna och framför allt birollsinnehavarna är utmärkta. Finns en del hål i historien och karaktärerna får inte speciellt mycket djup, men jag kan förlåta det när jag får träda in i en sån här störtskön värld och får mig en sån rejäl berg-och-dalbane tur! Elysium får mig att minnas varför jag ändå älskar att gå och så film på bio! 4/5

Fick samma upplevesle av filmen som du, Puffie. Har också läst någonstans att filmen, som du är inne på, till en början var tänkt att bli en R, men när kostnaderna sköt i höjden valde filmbolaget att sänka ratingen till en PG13, för att få in mer pengar. Tycker också det märks lite för mycket att filmen är "efterkonstruerad". Den tappar sin själ, för att var lite finkulturell. För att en film ska vara spännande är det ett måste att vi som åskådare engagerar oss i karaktärerna. Nu får karaktärerna för lite tid för att vi riktigt ska knyta an till dem, sidohistorien med familjen tappas bort. Filmen blir lite spretig i det att den i ena ögonblicket är en storslagen actionrökare, för att i nästa ögonblick bli en klaustrofobisk spänningshistoria. Nu är det inte helt negativt, då jag föredrar den senare delen före den bombastiska scenerna. Sen gillar jag INTE zombies som springer, jag vill ha mina zombies hasande och blodtörsdiga. Brad Pitt är ok, men han har inte så mycket karaktär att jobba med egentligen. Ska försöka låna boken på bibloiteket, är väldigt sugen på att läsa den.

Minns att Made of Steel med Charlie Sheen hade en liknande handling, med en polis som infiltrerade ett MC-gäng.

Såg inte heller galan. Insåg igår kväll (igen) att jag inte har kanal 9! Orkade inte ge mig ut efter en stream mitt i natten, som förra året (vacklade en aning vid 01-tiden då jag inte kunde sova och hamnade här i Oscarschatten, men besinnade mig och la mig istället). Men jag tänkte också på det du skriver, märkligt att den bästa filmen inte har tillräckligt bra regi för en nominering. De två brukar ju för det mesta höra ihop. Har inte sett många filmer alls av de som nominerats, egentligen bara Les Miserables. Hugh Jackman har ju belönats tidigare, men alltså inte här, i filmen "finrum". Sett till namnen på pristagarna känns det väldigt mycket som så i år; Ang Lee, Daniel Day Lewis, Michael Haneke... Känns lite som om Akademien satsat på de "tunga" namnen. Kan ju också vara helt rättvist, har som sagt inte sett filmerna så jag har svårt att bedöma det.

Anar att det inte blir nån Oscars-chatt i år.

Trevligt med en Kurosawa-kunnig. Har De sju samurajerna i filmskåpet, till den dag den (eller jag) mognat klart. Hoppas på en filmupplevelse då.

Haha, jaha... och jag tog det som de som aldrig vunnit. Ok, lite snett ute då... men kul att även du tycker han borde få en statyett.

Alltså, jag har knappt sett nån av de nominerade filmerna i år, tror bara det är Midnatt i Paris faktiskt, ja, förutom The Girl with the Dragon Tattoo, Planet of the Apes och Transformers 3. Så jag kan ju inte säga att de nominerade inte förtjänare det, det gör de säkert. Men visst är det märkligt att se, när man följer galan år efter år, att det alltid är samma namn som dyker upp, i mångt och mycket. Vi har Speilberg, Malick och Scorsese. Streep, Williams och Close. Pitt och Clooney. Och så John Williams x 2... Alltså... om man tittar på dessa namn kanske de inte alls har så många nomineringar sedan tidigare som det kan kännas. Men är det inte lite märkligt att dessa kända stjärnors namn alltid dyker upp? Är de bäst alltså? Eller handlar allt om promotion? Väljs skådespelare med omsorg för att filmen redan från början är tänkt att bli en Oscarsnomenee? Eller är de helt enkelt bäst? Det går väl att konstatera att de som vanligt är ont om bra kvinnoroller, och att de bra oftast går till etablerade stjärnor, så där kanske urvalet nominerade inte kan varieras så mycket. Men det manliga skådespelarna... och regissörerna. Att bli nominerade till en Oscar borde vara en höjdpunkt i karriären, ett bivis på en fullträff man fått när rätt roll och rätt regissör hamnat hos rätt skådespelare. Men att just detta kan hända år efter år? För mig tappar galan lite nerv på grund av detta. Eller kanske är det så att, för att galan ska vara intressant att sända över världen ser man till att några av de stora stjärnorna alltid blir nominerade? Alltså, jag har knappt sett nån av de nominerade filmerna i år, tror bara det är Midnatt i Paris faktiskt, ja, förutom The Girl with the Dragon Tattoo, Planet of the Apes och Transformers 3. Så jag kan ju inte säga att de nominerade inte förtjänare det, det gör de säkert. Men visst är det märkligt att se, när man följer galan år efter år, att det alltid är samma namn som dyker upp, i mångt och mycket. Vi har Speilberg, Malick och Scorsese. Streep, Williams och Close. Pitt och Clooney. Och så John Williams x 2... Alltså... om man tittar på dessa namn kanske de inte alls har så många nomineringar sedan tidigare som det kan kännas. Men är det inte lite märkligt att dessa kända stjärnors namn alltid dyker upp? Är de bäst alltså? Eller handlar allt om promotion? Väljs skådespelare med omsorg för att filmen redan från början är tänkt att bli en Oscarsnomenee? Eller är de helt enkelt bäst? Det går väl att konstatera att de som vanligt är ont om bra kvinnoroller, och att de bra oftast går till etablerade stjärnor, så där kanske urvalet nominerade inte kan varieras så mycket. Men det manliga skådespelarna... och regissörerna. Att bli nominerade till en Oscar borde vara en höjdpunkt i karriären, ett bivis på en fullträff man fått när rätt roll och rätt regissör hamnat hos rätt skådespelare. Men att just detta kan hända år efter år? För mig tappar galan lite nerv på grund av detta. Eller kanske är det så att, för att galan ska vara intressant att sända över världen ser man till att några av de stora stjärnorna alltid blir nominerade?

Ok, här kommer årets sömmersketips! Best Picture "The Artist" Best Actor Jean Dujardin, "The Artist" Best Actress Viola Davis, "The Help" Best Supporting Actor Jonah Hill, "Moneyball" Best Supporting Actress Berenice Bejo, "The Artist" Best Director Martin Scorsese, "Hugo" Best Original Screenplay Michel Hazanavicius, "The Artist" Best Adapted Screenplay Aaron Sorkin, Steven Zaillian, "Moneyball" Best Animated Feature "Chico & Rita" Best Foreign Language Film of the Year Monsieur Lazhar (Canada) Original Score "War Horse," John Williams Best Original Song "Real in Rio," Rio; Music by Sergio Mendes and Carlinhos Brown, Lyric by Siedah Garrett Best Achievement in Art Direction "The Artist" Best Achievement in Cinematography "War Horse" Best Achievement in Costume Design "Hugo" Best Documentary Feature "Paradise Lost 3: Purgatory" Best Documentary Short Subject "The Tsunami and the Cherry Blossom" Best Achievement in Film Editing "The Girl With the Dragon Tattoo" Best Achievement in Makeup "The Iron Lady" Best Animated Short Film La Luna Best Live Action Short Film "The Shore" Best Achievement in Sound Editing "War Horse" Best Achievement in Sound Mixing "War Horse" Best Achievement in Visual Effects "Rise of the Planet of the Apes"

Fy, Oscarsgalan är en enda stor ångest just nu. Har inte förberett mig ett dugg, vet knappt vilka som är nominerade. Tror knappt jag kliver upp och ser galan i år, det är lite för mycket annat som tar upp tid och kraft, film har fått stå tillbaka en hel del det senaste halvåret.

Kul lista, Czech! Skulle vilja fylla på med en som jag så länge jag kan minnas har önskat en Oscar och det är Ed Harris. Jag hade gärna gett honom den 2001 för Pollock istället för Russel Crows för Gladiator. Gladiator är en riktigt bra film, som väger tungt på Crowes axlar, men i ärlighetens namn spelar Crowe inte så väldigt mycket i den filmen egentligen, han lever mycket på att vara cool. Harris porträtt av konstnären Jackson Pollock var mästerligt, han spelade ut ett brett spektra av känslor och levandegjorde karaktären i bra och dåliga stunder på ett oerhört övertygande sätt. Jag gillar Ed Harris i nästan allt jag ser honom i, men jag anser nog att just Pollock är hans bästa roll någonsin, även om jag gärna gett honom en Oscar även för The Abyss. Minns honom också som oerhört bra i The Truman Show, men det var väldigt länge sedan jag såg den, och hans roll var väl inte så stor. Om ni inte kollat in extramaterialet från The Rock och de bortklippta scenerna på en fulltsändigt rasande Ed Harris, så gör det! Han kämpar med sina repliker som den hårdnackade generalen på Alcatraz, och varje gång han misslyckas med repliken så vrålar han och bankar i bord eller kastar saker, helt rosenrasande.

2 skulle kunna vara Event Horizon. 3 låter lite som 2012

Hmm, vet inte riktigt vad jag skrev som var fel. Så här skrev jag "Filmen är baserad på Dennis Lehanes bok, som även skrev boken som Mystic River (2003) bygger på." Jag skrev att han skrivit boken som GBG bygger på, men att han även skrivit boken som MR ligger bakom. Eller var det fel ? Hehe, nä då är det jag som läst fel helt enkelt. Jag läste att filmen bygger på boken Mystic River, men så hade du alltså inte skriviet. Sorry. Har själv inte sett Herzogs Nosferatu, men det är meningen att den ska kollas in snart. Har inga förväntningar på den, men vill ändå se den versionen. Det är trots allt Ganz och Kinski, alltid något. Ja, Kinski var ju galen nog att tro sig vara en vampyr på riktigt. Kolla in hans, i vanlig ordning så temperamentsfulla ögon, så ser man nästan att han är på gränsen. Riktigt ruggig gestalt. Kul att du gillade Tintin. Visste inte att den var animerad förrän igår när jag läste en annan recension. Kommer nog ses så småningom. Tycker jag absolut du ska göra, hoppas du gillar den. Ska bli kul att hör vad du tycker.

Tintin Måste bara säga några ord om Tintin. Är ju uppvuxen med kasettbanden om Tintins äventyr, och till min glädje har Viggo, nu 8 år, också upptäckt dem. Han och jag gick tillsamman och såg filmen, och efteråt var båda två lika nöjda. Handlingsmässigt har man blandat friskt från både Enhörningens hemlighet och Krabban med Guldklorna, och kryddat med en del egna ideer. Tycker det fungerar utmärkt. Det finns många referenser för Tintin fans, de flesta karaktärerna finns med på ett eller annat sätt. Filmen är ett riktigt lyckat matinéäventyr som passar alla åldrar. Det är kul att upptäcka att stilen som utmärkt regissören till Indiana Jones lyser igenom. Det var länge sedan Spielberg formade ett äventyr som detta. Den politiska korrektheten som hållit tillbaka många av hans produktioner de senaste åren är borta (möjligtvis förutom referenserna till spritens skadlighet, som Hergé var väldigt tydlig med, speciellt i Krabban med Guldklorna), Spielberg låter inget komma emellan sin önskan att skapa äventyr. Möjligtvis kan han göra det lite för avancerat vad gäller snygga tidshopp, men det stör absolut inte mycket. Animationerna är helt enkelt lysande. Textureringen är otroligt detaljerad, från den slitna ytan på en pytteliten metallcylinder till dammpartklar som svävar genom luften i det fallfärdiga och mörka slottet Moulinsart. Äntligen använder någon animationsmöjligheterna fullt ut. Kameran i animerade filmer saknar ju fysiska begränsningar och det har Speilberg insett. Under actionscenerna låter han kameran röra sig runt äventyret hela tiden, han behöver således inte klippa alls utan kan låta händelserna få utspela sig i en väldigt stor värld. Kameran anpassar sig efter äventyret, inte tvärt om. Befriande att se i en datoranimerad film. MoCap är ju som bekant här för att stanna. Det fungerar väldigt bra, speciellt för Jamie Bell som agerer som Tintin. Jag tycker nog Andy Serkis överspel gör Kapten Haddock en otjänst, jag hade hellre sett Kapten som en rakyggad barsk sälle, som emellanåt tappar facaden och blir komisk eller sårbar. Nu är han känslosam mest hela tiden. Dessutom är Serkis lite för kort för att fylla ut de stora fysiska anleten kapten har, jag hade velat ha kapten betydligt längre. Dessutom hade jag svårt att få bort bilden av Christer Ulfbåge när jag såg Kapten. Sammanfattningsvis ett äventyr över förväntan. Till och med jag som har stora problem med 3D på grund av mitt synfel fick ändå emellanåt en känsla av djup. Det är precis sånt här jag vill se på bio, sann eskapism! 4/5

Czech, intressant att du skriver att Dansar med Vargar fortfarande håller. Jag har rensat bland mina filmer och kastade precis bort den, eftersom jag inte trodde på den. Har sett den en gång tidigare, när den gick på bio och gillade den då. Får försöka ta tillbaka den och ge den en chans kanske. Herr besservisser kan inte låta bli att rätta att det är boken Gone baby Gone som filmen men samma namn bygger på, medan filmen Mystic river bygger på boken med samma namn. Har bara sett Herzogs Nosferatu, men den tilltalade mig inte alls. Har nog aldrig gett Allen en chans, men just Midnight in Paris har jag blivit lite sugen på. Inte mindre efter den recensionen kan jag säga, Nit98ram.

Filmen är en personlig favorit, regisserad av Mumien-regissören Stephen Sommers. Filmens namn är Deep Rising. För övrigt den film där min livslånga crush på Famke Janssen uppstod.

Japp, känns helt ok så här vid första anblicken.

Mja, jag satte faktiskt inget betyg, hade ingen klar känsla över den. Men jag ligger nog där du ligger, 3 eller 3+. Den var som sagt välspelad och intressant, men den högg aldrig riktigt tag i mig ändå. Hm, 3+ låter nog vettigt tror jag.

Såg Rabbit Hole igår. Aaron Eckhart och Nicole Kidman spelar ett äkta par några månader efter att en tragedi kullkastat hela deras liv. Filmen statuerar inte deras situation i förväg, utan låter omständigheterna runt tragedin sakta men säkert växa fram. De hårt skurna karaktärerna vi träffar inledningsvis ikläs så sakteliga kött och blod, deras relation blir mer förståelig, även om sorgens krafter driver dem att inte alltid göra val vi kan sympatisera med. I stillsamhet berättas en historia om sorgearbete, om att hitta sin väg genom sorgen, sin "religion" att förlita sig till. Båda skådespelarna gör bra ifrån sig och jag gillar att karaktärerna känns mänskliga i det att det både finns ont och gott i dem. Emellanåt reagerar vi människor felaktigt emot varandra, ibland för att vi inte förstår den andres behov, speciellt i en tung situation som denna, men det innebär inte att vi som åskådare ska anse den människan vara ond. Alltför ofta blir karaktärerna i den här typen av film direkta motpoler till varandra, bara för att konflikten ska få så mycket bränsle som möjligt och att ensidighet och oförmåga att förändras ska bygga på den frustration eller sympati vi känner för en karaktär. Så är alltså inte fallet här, jag gillar att karaktärerna är mänskliga, det gör det mycket lättare att ta dem och deras situation till sig, vilket är en förutsättning för att jag ska tycka om filmen.

Japp, absolut. Det glädjer mig att höra att du går efter känslan, i de flesta fall är det ju den som avgör. En film kan ju tekniskt vara bedrövlig, frivilligt eller ofrivilligt, men ändå förtjäna högsta betyg. Senast jag så en sån film var Machete. Mindes det som om du utgick från betyget och sen tog ut ett medelbetyg därifrån, därför fick jag inte ihop ditt betyg för Titanic. Men nu förstår jag bättre.

Håller med om det mesta du skriver om Titanic, Czech, även om jag tycker att filmen när man ser den nu känns lite "åldrad". Och jag håller också med om att slutet kan bli lite utdraget i och med att båtens och de andra passagerarnas undergång får lika mycket speltid som historien om Jack och Rose. Har fortfarande lite svårt att förstå din betygsättning dock. Av texten att döma tyckte du filmen var riktigt bra, på många plan. I dina fem kategorier är fyra betyget 4, en är betyget 3. Ändå får filmen inte mer än 3+? (om man inte betänker alternativet du också har med). Fyra 4:or borde väl ändå ge en given 4 i betyg, eller?