Jump to content

Filmer du just sett ! Bra och dåliga (Del 1 och 2!)


Czechflash

Rekommenderade inlägg

  • Svar 18,1k
  • Created
  • Last Reply

Top Posters In This Topic

  • Czechflash

    4860

  • Jojje

    1240

  • Plox

    1056

  • roadwarrior

    911

Top Posters In This Topic

Posted Images

  • Filmstar
Nä jag tänkte på kortfilmen Hotel Chevalier... Dumt att inte säga det kanske haha.

 

Haha, den enda som jag inte frågade om. Den hittade jag också på internet. Blev nyfiken på den då jag tänkt se The Darjeeling Limited. Men denna kortfilm tror jag skiljer sig ganska mycket från långfilmen.

Link to comment
Share on other sites

Czechflash: Jag har också sett Hotel Chevalier och det är svårt att recenscera den då 13 min är så lite. Men jag gillar verkligen scenografin (huvudfärg: gul) i filmen, och naturligtvis det fina fotot. Sen kan man vara kritisk mot detaljer såsom den tydliga Applereklamen, men jag kan inte vara gramse på Wes Anderson - allt han gör i filmväg är i många avseenden mycket bättre än de flesta andra filmer som görs. Den får 3+/5 av mej.

Link to comment
Share on other sites

En del grymma filmer ni har sett :)

 

King of California funderade jag inte mer än nån sekund på att se på filmfestivalen. Det känns inte så säkert kort, Douglas Adams i en komedi? Så trots Evan Rachel Wood tackar jag nej tills vidare :P

 

Ang Duell i Söderhavet så tycker jag den var lite småtråkig, ointressant egentligen. Det blir aldrig särskilt spännande, eller nervigt med en farlig japan där. Jag sympatiserade ju inte med någon mer eller mindre precis.

 

Jag såg Ratatouille, igår tror jag. Den fick bara godkänt. Jag tyckte inte det var roligt med en råtta som får kontroll över killen i köket, och i grund och botten är det samma historia som berättas igen som så många gånger. Jag hade velat se något NYTT! :D

 

Hotel Chevalier: En aptitretare för för fans av Andersson, Portman eller Schwartzman. Men för oss andra finns inte så mycket att hämta...

Link to comment
Share on other sites

The Redsin Tower (2006)

 

Fred Vogel, mestadels känd för sina nuvarande kult eller ökända August-filmer beroende på betraktarens öga såklart. Mellan August Mordum Underground och August Underground Penance regisserade han denna lilla lågbudget skräckfilm som tar avstånd ifrån tortyren och seriemördarna i dom annars så groteska August-filmerna. I sin helhet är detta en relativt vanlig skräckfilm i klassisk bemärkelse som t.o.m känns lamare i utförande och kvalité än sina konkurenter i dagens undergroundfilmsammanhang. Mycket av utförandet känns såklart lågbudget vilket sätter sin kvalitativa standard i och med skådespelare och sen Vogel som regissör som inte funkar alla gånger.

 

Skådespelarna som vanligt utgörs av en marginell skara vuxna ungdomar varav en såklart är den karikatyriska goth-tjejen som dyker upp i alla nuvarande amerikanska skräckfilmer, en tjej som brutit ifrån sin ex-pojkvän varav han tycks ha fått men för livet och flippat ur big time. I bakgrunden av denna svarta kärleksfilm som man kan kalla det döljer sig något mycket konstigt med övernaturligheter och dylikt i titelns torn, i Redsin-tornet döljer sig något mer än bara huvudpersonens pojkvän som kommer till festen som hålls där för att göra upp. I sin helhet fungerade filmens första inledande halvtimme som något av en kuslig dokusåpa á lá valfri amerikansk The OC-liknande serie. En tjej är på tomgång i kärlekslivet, killen är helt vansinnig och hotar hela vänskapskretsen med att döda och dylikt medans man försöker ta itu med problemen på annat vis, som med droger och sex, men som eskalerar i något värre. Uppläggningsvis känns det bra, men hela filmen tar sin törn av att Vogel inte tycks ha kunnat bearbeta manuset till sin helhet i filmform och sjablar bort viktiga beståndsdelar med att göra en film under 1.30 som känns helt knasig mer än komisk, underhållande och gorig, som August-filmerna var.

 

-2/5

Link to comment
Share on other sites

Mr. Brooks

En trevlig och kreativ överraskning. Börjar mycket starkt men tappar fokus efter ungefär en halvtimme. Intresset ligger i Mr. Brooks relation till verkligheten och hans mentala frånvaro hos familjen. Men istället centreras andra konflikter som iof också är intressanta och är en viktig intrig i filmen men behöver inte betonas så kraftigt. I övrigt lite väl lång och Demi Moores liv och komplikationer känns en aning krystat men ändå övertygande och underhållande. William Hurts karaktär representerar en rolig idé som genomförs bra och hans samspel med Costner är strålande. För övrigt Costners bästa prestation på länge. Har aldrig varit ett hängivet fan till honom. Men filmes styrka och anledningen till att den trots allt blir minnesvärd är att vi faktiskt identifierar oss med en känslokall seriemördare. Vilket gör Mr. Brooks till en stundtals verkligt läskig film med en den vältänkta överraskningar.

-4/5

 

Oceans Thirteen

Usel och meningslös. Filmiskt sett värdelös. Kände mig dock en gnutta underhållen vissa stunder vilket räddar filmen från totalt bottennapp.

-2/5

Link to comment
Share on other sites

Sairen (2006)

 

forbidden_siren.jpg

 

Handling: En författare flyttar tillsammans med son och dotter till Yame Island, vilket ska visa vara en udda japansk ö. Efter ett tags vistelse introduceras dottern för öns spelregler. Gå inte ut på natten och framförallt inte när sirenen ljuder...

 

Omdöme: Filmen ska tydligen baseras på ett spel, mycket mer än så visste jag inte när filmen sattes igång. Det visade sig bli en ganska trevlig överraskning. Som vanligt när det kommer till Japansk film är det väldigt estetiskt tilltalande, välfilmat och innehåller många sköna spin-offs. Sairen är absolut inget undantag, handlingen drivs framåt av ett vackert foto där ö-landskapets miljöer hjälper till en hel del. Det jag är mest imponerade över är dock ljudet, det kan låta lustigt men så är fallet. I den här filmen märker man fort vilken tillgång ljud kan vara om det används på rätt sätt. Varje liten ljuddetalj är genomarbetad och det är en riktigt stämningshöjare. Sirenen, insekterna, fotstegen och musiken lever verkligen i symbios med fotot.

 

Skådespelet lämnar heller inget att klaga på, lite överspelande men det kan jag leva med. Det brukar snarare vara regel än undantag i asiatiska filmer. Om jag ska summera mina intryck så kan jag bara säga, vilken trevlig överraskning! Jag vet inte om IMDBs röstare är otroligt kräsna eller om det är jag som är påverkad av Halloween. I vilket fall som helst satt jag på helspänn, fylld med obehag och positivt förvånande från och till. En helt klart godkänd film!

 

4-/5

Link to comment
Share on other sites

  • Filmstar
Jag har ett stort intresse för IRA och den Nordirländska kampen. Har även rest runt i Michael Collins fotspår på öarna, en film som rekommenderas om du inte redan sett den. Liam Neeson gör rollen ypperligt och det är en bra historisk inblick. Känslan när du går runt i 'Free Derry' är enorm eftersom du vet vad de fått genomlida på grund av Engelsmännen. Bloody Sunday är även den riktigt bra, skulle ge den 4/5.

Då antar jag att du även sett Ken Loach Frihetens pris? Vad tyckte du om den? Själv tyckte jag inte den var klockren. Ska försöka kolla in Michael Collins.

 

Filmiskt sett värdelös. Kände mig dock en gnutta underhållen vissa stunder...

Nähä, är inte "att bli underhållen" en filmisk aspekt?

 

Ja, jag vet, jag är jobbig. :P

Link to comment
Share on other sites

Jag har redan skrivit det här på skräcktråden men jag tar det väl här också...

 

Nu har jag äntligen sett Motorsågsmassakern och jag känner att jag måste ventilera lite grann vad jag känner efter att ha sett denna ökända klassiker. Jag gick in med förväntningen om att få se en skräckfilm som, trots rykten om blod och avhuggna armar, skulle vara en psykologisk rysare med en ständig obehaglig känsla, men som med dagens mått mätt inte ska vara så värst läskig. Jag hade tidigare sett klippet när Leatherface dansar med motorsågen i soluppgången och det klippet var den största drivraften till att se filmen för mig - och att det är en klassiker förstås som man måste ha sett någon gång.

 

Efter att ha sett Motorsågsmassakern så kan jag ju bara säga att jag är förälskad. Filmen har ju i princip allt som behövs för en riktigt bra skräckfilm och det mesta annat som kommit (särskilt på senare år till och med) kan ju slänga sig i väggen både var det gäller obehagliga scener och ren rysarskräck. Jag ÄLKAR det iaktagande dokumentärfotot. Jag ÄLSKAR den metalliska och hjärtpumpande musiken som inte liknar någonting annat jag hört. Jag ÄLSKAR framförallt miljön som filmen utspelar sig i. Men mest av allt älskar att allt detta synkar så in i norden bra OCH alla oförglömliga scener som filmen bjuder på - och då mest av allt motorsågsdansen, som jag i min kärleksnoja kan säga är något av det vackraste jag sett på film! Trots den mevetna spoilern i början av filmen så satt jag och hoppades att alla skulle klara sig och jag blev lika överraskad varje gång när mina förhoppningar krossades. Just nu kan jag inte se någon skräckfilm som kan utmana den här och min absoluta favoritfilm The Shining om att vara de bästa skräckfilmerna som gjorts. Faktiskt.

Link to comment
Share on other sites

Då antar jag att du även sett Ken Loach Frihetens pris? Vad tyckte du om den? Själv tyckte jag inte den var klockren. Ska försöka kolla in Michael Collins.

 

Det har jag absolut gjort! Tycker det är en bra berättelse om den lilla människan, vars kamp oftast blir satt i skymundan. Sen att den är lite väl utdragen och klyschig stundtals gör inte mig speciellt mycket. Om jag ska jämföra Frihetens Pris med Michael Collins så är det oerhört svårt. Båda får dock 3+/5, Collins har lite mer tempo och en annan vinkling av historien. Nackdelen med den sistnämnda filmen är att den saknar en genuint Irländsk känsla och själ.

Link to comment
Share on other sites

  • Filmstar

post-462-1216759017.jpg

 

Titel: The Killing Floor

Genre: Thriller

Land: USA

År: 2006

Regi: Gideon Raff

I rollerna: Marc Blucas, Reiko Aylesworth, Joel Leffert, Shiri Appleby

 

Handling: David Lamont - i branschen kallad 'The King of Fright' - är en stenrik bokagent som flyttar in i en flott våning med alla bekvämligheter. Han får dock mer på köpet än annonsen utlovade! En psykopat börjar snart skicka bilder på makabra mord som tycks ha inträffat i hans nya hem, och snart följs dessa upp av videoinspelningar på David själv. Mannen som gjort karriär på att skrämma folk från vettet är nu själv offret i ett spel med dödlig utgång.

 

Omdöme: Blev rekommenderad att se denna film av en kompis som sa "Jag tycker du ska se denna b-film". Ja, förväntningarna var inte direkt höga när han använde uttrycket "b-film". Hade aldrig hört talas om den eller sett den annars, men jag gav den en chans. Till en början är det inget speciellt, det är lite "b", men efter ett tag stiger spänningen och jag måste ändå säga att den lyckades bra med att behålla den ganska så länge.

 

post-462-1216759360.jpg

 

Karaktären i huvudrollen är lite som Patrick Bateman i American Psycho och jag kan tänka mig att man fått en del inspiration från den filmen. Nu är det iofs han som är offret, men han är en ganska så otrevlig man själv. Det som nog var bäst med filmen var dess musik som behöll stämningen rakt igenom. Filmen har dock en del problem med trovärdigheten och den tappar även under sista akten vilket var synd. Den låg på godkänt ett bra tag, men till slut klarar den inte av att hålla ställningen och faller när allt ska avslöjas.

 

2 - Skådespelare

2 - Handling

3 - Känsla

3 - Musik

3 - Foto

--------------

13 - Totalt

 

Betyg: +2/5

IMDb: 5.2

Link to comment
Share on other sites

doubleo Tack för en recension på Japansk film :) Det är väldigt ovanligt här vill jag påstå. Dessutom är det en film som jag har tänkt skippa just pga av det dåliga mottagandet. Men det är sant att främst skräck-film från Japan får oförtjänt dålig kritik rent generellt, och många har en tendens att vilja jämföra alla filmer med Grudge eller The Ring, trots att likheterna är relativt få ofta. Skräckfilm är väl svårt att göra också, så man kan inte förvänta sig att dessa filmer ska hyllas av alla. Nåja, ska nog se denna då jag gillar japanska skräckfilmer som inte är dynga!

Link to comment
Share on other sites

Surf´s Up (2007)

 

surfsup.gif

 

Cody Maverick är en lovande pingvin som efter hårt arbete är på väg in i surfingens toppskikt. Inspirerad av sin hjälte, en legendarisk vågryttare kallad Big Z, lämnar Cody sin familj i Huttersund och reser till den exotiska ön Pen Gu för att delta i den stora surftävlingen Big Z Memorial Surf Contest. Med sig på resan har han ett kamerateam som dokumenterar hans färd.

 

Det som jag anser göra en animerad film riktigt bra är om filmskaparen lyckas hitta balansen i filmen så att både vuxna och barn kan se den (och uppskatta den). Detta är något som Pixar brukar vara experter på, med få undantag. Surf´s Up är dock ingen Pixar-produktion men jag tycker regissörerna Ash Branno och Chris Buck lyckats perfekt med just balansen i filmen. Men visst börjar man bli lite trött på just pingviner och kanske är det dags att lägga pingvinerna på hyllan och se sig om efter en ny fluga. Upplägget att köra hela filmen i dokumentär-stil känns riktigt kul och nyskapande, även om Wallace & Gromit var förre med sina briljanta intervjuer på zoo. Animationerna är hur snygga som helst och rollistan är även den imponerande, eller vad sägs om Shia La Beouf, Jeff Bridges och James Woods. Som vanligt försöker också filmskaparna klämma in lite moral och tips till alla ”kids” ute i världen, men det är ganska snyggt inbakat denna gång så det låter jag vara. På det stora hela tycker jag Surf´s Up fungerar hur bra som helst, samla familjen och njut!

 

4/5

Link to comment
Share on other sites

Taxidermia (2006)

 

Hade ingen aning heller vad det var som jag skulle bevittna före jag satte igång denna mer än att utifrån affischen så skulle det ingå en scen där en man sprutar eld ur sin penis. Efter dryga en halvtimmes tittande kom jag fram till att detta ur symboliskt perspektiv måste vara av det mest svårförståeligaste och underligaste jag sett på väldigt länge, kanske sen Jorodowskys El Topo jag såg för kanske 3 år sedan.

 

Filmen i sig är enormt snygg i sin färgstarka depressiva och suggsesivt fotade framtoning som löper mycket i den ungerska krigsskådeplatsen med dekadenta miljöer. Hela första halvtimmen är enormt snygg just p.g.a. detta, samt att det aldrig visats så mycket penisar i någon film under så pass kort tid som i denna, fast med i komiskt och symboliskt syfte. Andra halvtimman jag är inne på nu (var tvungen att ta en paus ifrån att ej börja kräkas) känns enormt på psyket. Magstarkt är verkligen ordet för vad som syns, och det är inte så pass mycket grafiskt våld utan mer vad som sker ur dom olika perspektiven som är det mest avskräckande.

 

Men kan ändå säga att detta är något utöver det vanliga, en stilbildande gengreöverskridande okänd indieproduktion ifrån ett litet land som Ungern som gör enormt mycket för filmmediet i sin helhet i vårat moderna samhälle. En ytterst välgjord, burlesk, pervers och dekadent film, och framförallt, nihilistisk som få. Det bästa jag sett på år och dar!

 

5/5

Link to comment
Share on other sites

Delta i diskussionen

Du kan svara nu och bli medlem senare. Om du är medlem, logga in för att svara med ditt användarnamn.
Notera: Din post kommer granskas av en moderator innan den blir synlig för andra.

Guest
Svara...

×   Pasted as rich text.   Paste as plain text instead

  Only 75 emoji are allowed.

×   Your link has been automatically embedded.   Display as a link instead

×   Your previous content has been restored.   Clear editor

×   You cannot paste images directly. Upload or insert images from URL.

Loading...

×
×
  • Skapa nytt...