Galvatron Skriven 19 December, 2008 Report Share Skriven 19 December, 2008 Charade (1963) Regina Lampert ligger mitt i en skilsmässa när hon plötsligt får meddelandet att hennes man är död. Väl efter att hennes man dött på begravningen så dyker det upp skumma figurer som hon aldrig sett förut. Det visar sig att hennes man hann gömma 250 000 dollar som är högt eftertraktade av många. Regina Lampert spelas av Audrey Hepburn. Välspelat även fast jag inte direkt blev hänförd av manuset så lyckas Hepburn prestera bra utifrån det. Alltid sevärd är hon och det känns lite som att det inte spelar någon större roll vad det är för film hon är med i, det blir hyfsat bra ändå. Peter Joshua spelas av Cary Grant och i den här rollen har han blivit rätt gammal vilket var ganska intressant att se. Inte det faktum att han blivit gammal men att se hur han presterar utifrån det och vilken typ av roll han spelar. Grant tycks inte ha tappat bort sin charm kvar i ungdomens dar och levererar här utan egentligen snedsteg lika underhållande och charmiga repliker som alltid. Samspelet Hepburn och Grant är bra, Grant spelar en lite halvgrinig men charmig äldre man som blir uppvaktad av Hepburns karaktär men som till en början tar avstånd från Hepburns uppvaktanden. Bra kemi dom emellan och jag saknar i dagens film samma typ av personkemi, kanske beror det på den tidens manus men jag är osäker om det egentligen handlar om det. I övriga roller syns t ex Walter Matthau, James Coburn och George Kennedy. De alla är involverade i makens död på nåt sätt och är ute efter pengarna. Godkända prestationer av de tre, bäst är kanske Matthau som C.I.A. agenten Hamilton Bartholemew. Underhållande är detta med en massa överraskningar till och från där man inte riktigt vet vem som är vem och vem det går att lita på. 3+/5 Citera Link to comment Share on other sites More sharing options...
Filmstar Czechflash Skriven 21 December, 2008 Author Filmstar Report Share Skriven 21 December, 2008 Titel: Casque d'or / Möte under stjärnorna Genre: Drama/Romantik/Kriminalare Land: Frankrike År: 1952 Regi: Jacques Becker I rollerna: Simone Signoret, Serge Reggiani, Claude Dauphin, Raymond Bussières Handling: Frankrike under La Belle Epoque. En historia om vänskap, kärlek, svartsjuka och svek. Ett gäng kriminella, ledda av Leca, hänger på en dansrestaurang. I centrum står Marie, kallad guldhjälmen, som har många mäns blickar på sig, inklusive sin svartsjuke mans. Då dyker den f.d. kriminelle Georges Manda upp och vänder på allt. Omdöme: Jag hade tidigare sett två filmer av regissören Jacques Becker och gillat dem båda. Grisbi (1954) och Le trou (1960) tillhör de bästa franska filmerna från denna period och jag hade hoppats på något i samma stil här. Men Casque d'or, som utspelar sig under 1800-talets slut, känns väldigt annorlunda och får inte fram vad jag hade hoppats på. Istället får man ta del av en historia som jag inte bryr mig nämnvärt om och då får man inte samma intresse för filmen. Filmen lär bygga på en händelse som inträffade 1898. Simone Signoret övertygar i sin roll som Marie som både är hård utåt sett, men som har mycket känslor för Georges Manda som dyker upp i hennes liv och tar henne med storm. Problemet är bara att hon har ihop det med gängets playboy som blir väldigt svartsjuk och det hela mynnar ut i en kamp om Marie. Och som om det inte vore nog är gängets ledare Leca också ute efter henne. Detta vänder upp-och-ner på gänget och vissa tänker gå hur långt som helst för att få vad de vill ha. Filmens story är det inget fel på och jag tror det hade kunnat bli riktigt bra om man hade gjort filmen kraftfullare. Nu känns den lite för tillbakadragen istället för att kasta in tittaren i elden, så att säga. Filmen har trots allt en del bra scener som sätter sig och likaså är det svartvita fotot bra, utan att verkligen stå ut. Överlag blir jag faktiskt besviken på filmen som inte lyckas nå ut till mig trots att ingredienserna i storyn finns där. 3 - Skådespelare 3 - Handling 3 - Känsla 3 - Musik 3 - Foto -------------- 15 - Totalt Betyg: 3/5 - 6.5/10 IMDb: 8.0 Citera Link to comment Share on other sites More sharing options...
Filmstar Czechflash Skriven 21 December, 2008 Author Filmstar Report Share Skriven 21 December, 2008 Titel: Definitely, Maybe Genre: Drama/Romantik/Komedi Land: USA/Storbritannien/Frankrike År: 2008 Regi: Adam Brooks I rollerna: Ryan Reynolds, Abigail Breslin, Elizabeth Banks, Rachel Weisz Handling: Will Hayes är en 30 plus Manhattanbo som mitt uppe i sin skilsmässa börjar bli utfrågad av sin dotter Maya om hur hans liv såg ut innan äktenskapet. Hon vill veta hur han träffade hennes mamma, och Will börjar berätta. Han berättar om tre olika kvinnor som han förälskat sig i och när Maya försöker att sätta ihop bitarna i pappans kärlekspussel inser hon att kärleken inte alltid är så enkel. När Will berättar sin historia för Maya inser han att det definitivt aldrig är för sent att gå tillbaka, och att det till och med finns en möjlighet att få ett lyckligt slut på sin historia. Omdöme: Ryan Reynolds spelar Will Hayes som jobbar inom reklambranschen. Han delar vårdnaden om sin dotter Maya (Abigail Breslin) och när han en dag plockar upp henne från skolan vill hon veta historien om hur han träffade hennes mamma. Han kommer nu berätta historien om tre kvinnor i hans liv som alla spelat en viktig roll på ett eller annat sätt. Kvinnorna är Emily (Elizabeth Banks), April (Isla Fisher) och Summer (Rachel Weisz). Det är en historia som lyckas intressera filmen igenom och som är så där lagom utan att gå till överdrift. Man hoppar elegant mellan nutid då han berättar historien och dåtid om när han på 90-talet var inblandad i Bill Clintons presidentkampanj. Dottern Maya avbryter honom då och då i berättandet av historien då hon bara måste få veta någon detalj eller när hon blir uppjagad alternativt besviken. Skådespelarna sköter sig helt ok utan att ge några minnesvärda prestationer. Men de passar i sina roller och även en som Kevin Kline dyker upp i en passande roll som försupen författare. Kan väl tycka att historien avslutas lite väntat, men vägen dit är klart intressant och sevärd. 3 - Skådespelare 4 - Handling 4 - Känsla 3 - Musik 3 - Foto -------------- 17 - Totalt Betyg: -4/5 - 7.5/10 IMDb: 7.4 Citera Link to comment Share on other sites More sharing options...
vanellus Skriven 21 December, 2008 Report Share Skriven 21 December, 2008 Hallå där. Första inlägget får bli här! I förrgår såg jag 21. Filmen om MIT-kidsen som räknade kort och vann massa pengar! Den var fin! Tänkte se den igen. Bra extramaterial på skivan också även fast det bara var en hyrdvd. Sånt gör en glad! Jaja, nu ska jag dra mig in till stan och bakishandla julklappar. MVH *edit* Oj, nu såg jag Czechflashs upplägg. Jag gör om det när jag kommer hem! Citera Link to comment Share on other sites More sharing options...
Filmstar Jojje Skriven 21 December, 2008 Filmstar Report Share Skriven 21 December, 2008 The Naked City (1948) Ah, fan vet om jag inte börjar kapitulera inför den käcka stilen som fanns inom mycket av amerikansk film från 40- och 50-talen. Fast en skillnad med filmen jag just sett - och uppskattat - kan vara att den inte var käck på ett för mig jobbigt sätt utan istället bara var mysig. Och detta trots att den handlade om en mordutredning. Just detta är i och för sig nåt som jag stört mig på i några av de noir-filmer (eller noir-liknande filmer) jag sett under den senaste tiden. Det ska vara rått och svart men nånstans blir det ändå så där jobbigt klämkäckt och då faller filmen för mig. Så, vad var skillnaden med The Naked City? Jo, filmen har en lite egen dokumentär känsla. Den handlar om New York och om vad som händer när det sker ett mord. Filmen tar på sig rollen av ett betraktande öga, ett relativt objektivt öga. Trots den betraktande stilen så är filmen ändå mysig. Till det bidrar myskommisarien (spelad av Barry Fitzgerald) som utreder mordet. Till sin hjälp med fotarbetet, som de uttrycker det i filmen, har han helyllemannen Frank Halloran (Don Taylor). En detalj i filmen som jag tyckte var lite lustig, för att inte säga uppseendeväckande, var att Frank uppmanades av sin fru att slå sin son efter att denne gått över Den Stora Vägen helt ensam och utan tillåtelse. Frank tyckte dock att detta bara visade att hans son var en framåt grabb, och försökte hitta ursäkter till att skjuta upp agan. Frank räddas av gong-gongen då kommisarien ringer och behöver hans hjälp. Well, jag antar att det var allmänt accepterat med barnaga på den här tiden. Ett exempel en sån där grej som gör det intressant att se äldre filmer. Utredning går sin sakta gång utan att egentligen nånting spektakulärt händer. Nånting skumt är man dock på spåren då det visar sig att en av de personer som polisen förhör är en patologisk lögnare. Mot slutet får vi en spännande jakt när mördaren sakta ringas in. Det jag uppskattar mest med filmen är nog att få se miljöerna i New York vid den här tiden. Folklivet, affärerna, tunnelbanan, osv. Och sen var mysfaktorn hög utan att det för den skull blev töntigt. En svag fyra blir det till slut. 4-/5 Citera Link to comment Share on other sites More sharing options...
Filmstar Czechflash Skriven 21 December, 2008 Author Filmstar Report Share Skriven 21 December, 2008 Jojje: Äntligen börjar det lossna Men jag håller med om att vissa film-noir kan vara lite fär mycket. The Naked City är lite annorlunda med sin semi-dokumentära stil, men jag tipsar dig att se alla Jules Dassin-filmer i genren som alla håller hög klass. Och även att du ser Detective Story som har en lite dokumentär-stil över sig och som var väldigt bra. Citera Link to comment Share on other sites More sharing options...
Lorenzo Lamas Skriven 21 December, 2008 Report Share Skriven 21 December, 2008 Det var ett tag sen jag kommenterade en film som jag har sett i detta forum men tänkte försöka återgå till mina käcka små korta inflikningar: Alla som har sett filmen Vertigo känner säkerligen till scenen som bilden är tagen ifrån. En ganska kort men inledande jakt på hustaken i San Francisco. Scottie Ferguson är en kriminalare som går i pension pga att han inte kan komma över sin höjdskräck. Men ganska snart får han en förfrågan från en gammal vän om han inte kan hålla koll på sin fru (inte Scottie's utan vännens så klart...), detta handlar inte av något otrohetsskäl utan för att något underligt verkar ha hänt henne, hon uppträder med andra ord inte som hon brukar... Scottie tar på sig uppdraget och blir naturligtvis kär... i Kim Novak, som spelar Madeleine. Det hela pågår i ca två timmar och egentligen händer väll inte JÄTTEMYCKET förrän på slutet då upplösningen kommer, vår huvudperson, som för övrigt spelas av en fantastisk James Stewart, pendlar mellan att vara en stenhård smart fd polis till ganska nerkärad och korkad mansslusk. För att givetvis bli sitt rätta jag igen... Eller var det ett spel? Betyg då, tja, jag sätter ju aldrig siffror men hyffsad, dock inte Hitchcocks bästa som många vill få den till. Kommer absolut inte upp i Rear Window klass! Jag skulle vilja sett ett slut där Scottie inleder en romans med sin konstnärsväninna... sån är jag Citera Link to comment Share on other sites More sharing options...
Filmstar Czechflash Skriven 21 December, 2008 Author Filmstar Report Share Skriven 21 December, 2008 Jag skulle vilja sett ett slut där Scottie inleder en romans med sin konstnärsväninna... sån är jag Var det kanske Barbara Bel Geddes du syftade på (Miss Ellie från "Dallas") ? Citera Link to comment Share on other sites More sharing options...
SolamenteRobbsan Skriven 21 December, 2008 Report Share Skriven 21 December, 2008 Jahapp, det är ju blockbustersöndag idag, så jag har passat på att se två publikvänliga och dialogdrivna filmer: Begotten (1991) E. Elias Merhiges "metafysiska splatterfilm" är en otrolig visuell upplevelse. I början av filmen begår Gud självmord med en rakkniv, så att Moder Jord kan födas. Hon blir i sin tur gravid och föder en man, som hon sedan lämnar åt sitt öde. Mannen blir därefter släpad genom karga miljöer och misshandlad av ansiktslösa bestar... Antal ord som yttras i filmen: 0 Preliminärt betyg: 4/5 The Pig F***ing Movie/Vase de noces/Wedding Trough/One Man and His Pig (1974) Romantiskt arthousedrama från Belgien, om en bonde som är mycket fäst vid sin sugga – kanske lite för fäst... Han har sex med grisen, som sedan föder små kultingar. Bonden är till en början mycket snäll mot griskultingarna, men bestämmer sig sedan för att hänga dem, vilket leder till att suggan tar sitt liv. Orgier med avföringsätande följer... Antal ord som yttras i filmen: 0 Preliminärt betyg: ?/5 Tilläggas kan att båda dessa filmer lika gärna kunde ha varit regisserade av Michael Bay eller Renny Harlin. Citera Link to comment Share on other sites More sharing options...
Filmstar Czechflash Skriven 21 December, 2008 Author Filmstar Report Share Skriven 21 December, 2008 Robbsan: Ja, andra filmen verkar klart intressant... Hahaha, läste lite om den på IMDb och den delar verkligen lägret i två. De flesta verkar inte gilla den nämnvärt, men varför ser man en sån film om man inte är lagd åt det hållet ? Om man är det förstår jag om man ser den, men om man inte är det, varför vill man se den ? Då är det väl självklart att man kommer tycka det är värdelöst. Nåja, jag har inte sett den så jag kan inte säga allt för mycket om den, men det låter helt klart som en film som kanske inte borde klassas som - film. Citera Link to comment Share on other sites More sharing options...
Plox Skriven 21 December, 2008 Report Share Skriven 21 December, 2008 dock inte Hitchcocks bästa som många vill få den till. Kommer absolut inte upp i Rear Window klass! Håller helt med - inte i närheten av Rear Windows storhet. Har du inte sett Repet och Slå nollan till polisen så kan jag rekommendera de varmt Lorre - då de påminner en del om RW. Citera Link to comment Share on other sites More sharing options...
NoName Skriven 21 December, 2008 Report Share Skriven 21 December, 2008 Håller inte med. Vertigo växer för varje titt. Nåt som Rear Window inte lyckas med. Citera Link to comment Share on other sites More sharing options...
Filmstar Czechflash Skriven 22 December, 2008 Author Filmstar Report Share Skriven 22 December, 2008 Håller inte med. Vertigo växer för varje titt. Nåt som Rear Window inte lyckas med. Håller nog delvis med. Rear Window växer inte för varje titt, men den är alltid stabilt mycket bra. Vertigo tyckte jag var bättre senast jag såg den och kan tänka mig att jag gillar den än mer nästa gång jag ser den. Men jag håller nog ändå Rear Window som snäppet bättre än Vertigo än så länge. North by Northwest är dock min favorit. Citera Link to comment Share on other sites More sharing options...
Filmstar Czechflash Skriven 22 December, 2008 Author Filmstar Report Share Skriven 22 December, 2008 Titel: Little Caesar Genre: Kriminaldrama Land: USA År: 1931 Regi: Mervyn LeRoy I rollerna: Edward G. Robinson, Douglas Fairbanks Jr, George E. Stone, Glenda Farrell Handling: Rico går med i Sam Vettoris gäng. Han ersätter snabbt Sam som ledaren och kör ut rivalen Arnie Loach från stan. Sedan börjar han sikta in sig på ledaren i staden - "Big Boy". Omdöme: Denna tidiga gangsterfilm nämns oftast som gudfadern av gangsterfilmer. Det var inte den allra första, men den som många kom att efterlikna i upplägget. Det är ett ganska simpelt upplägg och då tekniken fortfarande var relativt primitiv märks det i många scener att det är studio och lite lågbudget. Men detta lär ha varit något som publiken på den tiden tog till sig då det bara gjorde den effektivare. Nu tycker jag kanske inte att den fungerar lika bra som några andra gangsterfilmer från den här tiden, men jag förstår att Rico/Little Caesar blivit lite av en kultfigur. Edward G. Robinson spelar Rico/Little Caesar som börjar som en liten småtjuv ute på landet och som tillsammans med sin vän Joe tänker ta storstaden med storm - fast på olika sätt. Rico är fast besluten att bli den störste gangstern av dem alla och börjar hos Sam Vettori och hans gäng. Joe å andra sidan tar upp en danskarriär på ett uteställe. Deras vägar kommer korsas och när tiden är kommen är Joe antingen med Rico eller emot honom. Edward G. Robinson bär filmen på sina axlar under stora delar då många av de övriga skådespelarna inte kan matcha hans karisma och skådespelartalang. Liten till växten, men stor i käften och agerandet passar karaktären honom perfekt. Innehåller några sköna och klassiska repliker väl värda att höra/se. 3 - Skådespelare 3 - Handling 3 - Känsla 3 - Musik 3 - Foto -------------- 15 - Totalt Betyg: 3/5 - 7.0/10 IMDb: 7.4 Citera Link to comment Share on other sites More sharing options...
SolamenteRobbsan Skriven 22 December, 2008 Report Share Skriven 22 December, 2008 Robbsan: Ja, andra filmen verkar klart intressant... Hahaha, läste lite om den på IMDb och den delar verkligen lägret i två. De flesta verkar inte gilla den nämnvärt, men varför ser man en sån film om man inte är lagd åt det hållet ? Om man är det förstår jag om man ser den, men om man inte är det, varför vill man se den ? Då är det väl självklart att man kommer tycka det är värdelöst. Nåja, jag har inte sett den så jag kan inte säga allt för mycket om den, men det låter helt klart som en film som kanske inte borde klassas som - film. Då måste jag ju försvara mig och säga att jag inte är lagd åt det hållet. Däremot har jag ett stort intresse för annorlunda film, så det var därför jag såg den. När det gäller Hitchcock anser jag att Fönstret åt gården (Rear Window) är mycket bra, men att Studie i brott (Vertigo) är ett renodlat mästerverk, som växer för varje gång man ser den, som någon skrev. Jag tycker nog att den är hans näst bästa, efter Psycho. Citera Link to comment Share on other sites More sharing options...
Rekommenderade inlägg
Delta i diskussionen
Du kan svara nu och bli medlem senare. Om du är medlem, logga in för att svara med ditt användarnamn.
Notera: Din post kommer granskas av en moderator innan den blir synlig för andra.