Red Skriven 29 Oktober, 2011 Report Share Skriven 29 Oktober, 2011 Du har nog rätt i att produktionsförutsättningarna var väsentligt bättre när han i USA fem år senare producerade Sunrise. Han fick ju till och med fullständig konstnärlig frihet av produktionsbolaget. För övrigt var det nog den restauerade versionen av Nosferatu som jag såg på cinemateket. Det är förresten först på 1970-talet, och med blockbusterns födelse, som man hittar filmer med fler betygsättare på filmtipset. Citera Link to comment Share on other sites More sharing options...
Filmstar Czechflash Skriven 29 Oktober, 2011 Author Filmstar Report Share Skriven 29 Oktober, 2011 Red: Mmm, lite imponerande det där med betygen på Filmtipset. Kanske var det för att jag redan hade sett den kort innan, men den restaurerade var klart tydligare och man hängde med i storyn bättre. Sen tycker jag kanske man hade lite onödiga sidohistorier som gjorde att man tappade fokus på Nosferatu själv ett tag. Men allt som allt blev den lite bättre. Citera Link to comment Share on other sites More sharing options...
Nit89ram Skriven 29 Oktober, 2011 Report Share Skriven 29 Oktober, 2011 Midnight in Paris Woody Allen, ja denna Woody Allen. Från att jag till en början var något skeptisk till hans filmer (varför vet jag egentligen inte), har han på senare tid vuxit sig stadigare och stadigare som en av mina favoritregisssörer. Jag har personligen en förkärlek för dialogdrivna filmer och när Allen är på humör är det få som kan slå honom inom denna genre. Är också imponerande hur produktiv Woody Allen har varit genom åren, vilket av förklarliga skäl gjort att jag långtifrån har sett igenom hela hans filmkatalog och att kvalitén på filmerna kan variera kraftigt. Hade dock på förhand hört mycket gott om hans senaste alster, Midnight in Paris. Midnight in Paris utspelar sig, precis som titeln antyder, i Paris och kretsar kring manusförfattaren Gil (spelad av Owen Wilson) som desperat försöker hitta inspiration till sin debutroman. Anledningen till varför han befinner sig i Paris är för att han har följt med sin sambo (Rachel McAdams), som i sin tur har följt med sina föräldrar eftersom de har affärsärenden i den franska huvudstaden. Konstnärssjälen Gil gillar sin nya omgivning och försöker ta in så mycket som möjligt utav den som inspiration till sin kommande bok. Framförallt sker detta under nattliga promenader. Promenader som visar sig innehålla en del överraskningar helt i Gils smak. Det första och mest påtagliga man märker i filmen är närvaron av staden Paris i sig. Precis som Woody Allen tidigare har använt och gestaltat sin hemstad New York på film är det nu dags för Paris att skina. Alla kända landmärken är här, lite till och allt anspelar på den romantiskt uppbyggda sinnebilden utav Paris som kulturens mecka, och inte på något sätt hur det kan tänkas att vara i verkligheten. Det hela är uppskruvat till en sådan grad att turistvykorten, från den franska huvudstaden, emellanåt nästan vill komma in och säga åt filmen att ge en mer nyanserad bild utav staden. Denna försköning av Paris hade enkelt kunnat slå helt fel om det inte hade varit för att gestaltningen passar som handen i handsken med filmens tema och att det hela är gjort med en sådan charm att man lätt förlåter det hela. Ja, det är faktiskt filmens charm och hjärta som är dess största tillgång och som gör att filmen fungerar så pass bra hos mig. Midnight in Paris innehåller inte på långa vägar den mest knivskarpa och minnesvärda dialogen från regissören/manusförfattaren sida, även om det ändå glänser till emellanåt även här. Filmens karaktärer är också varken särskilt minnesvärda eller några man lär känna på djupet, men alla inblandade skådespelare gör alla bra ifrån sig. Framförallt Owen Wilson i den obligatoriska "Allen-rollen" gör särskilt bra ifrån sig och det märks tydligt att skådespelarna hade roligt under inspelningen, vilken bidrar ännu mer till filmens charm-konto. Tillsammans med stämningsfull musik blir allt inramat och paketerat på både ett sevärt och underhållande vis. Filmen är inte Allens vare sig mest skarpaste eller roligaste film under sin gedigna filmkarriär. Fast det Midnight in Paris saknar på djupet (karaktärerna, historien), kompenserar den dock mer än väl med charm, underhållning och framförallt hjärta. Sådant kan räcka långt det också ibland. 8/10 Citera Link to comment Share on other sites More sharing options...
Filmstar Czechflash Skriven 29 Oktober, 2011 Author Filmstar Report Share Skriven 29 Oktober, 2011 Nit89ram: Kul att du gillade den. Jag tyckte också Midnight in Paris var klart trevlig och gillade porträtteringen av Paris. En sak som hade höjt filmen i mina ögon hade varit om den handlade om filmpersonligheter istället för författare och konstnärer. Citera Link to comment Share on other sites More sharing options...
Red Skriven 29 Oktober, 2011 Report Share Skriven 29 Oktober, 2011 Håller i princip med om allting du skriver om Midnight in Paris i din recension. Jag såg den själv på cinemateket, på en förhandsvisning, i en så gott som fullsatt salong. Fruktansvärt underhållande och charmig film, det hela utvecklade sig till en riktig publikfest i salongen. Ett stort plus i kanten är för övrigt att man får möta så många olika berömdheter i från litteraturen, konsten, och filmens värld: Dali, Man Ray, Bunuel. Citera Link to comment Share on other sites More sharing options...
Filmstar Czechflash Skriven 30 Oktober, 2011 Author Filmstar Report Share Skriven 30 Oktober, 2011 Titel: The Bad News Bears / Björnligan Genre: Komedi Land: USA År: 1976 Regi: Michael Ritchie I rollerna: Walter Matthau, Tatum O'Neal, Jackie Earle Haley, Vic Morrow Handling: Komedi om ett barnlag i baseball. Laget består av en samling osannolika bråkstakar, och den åldrande alkoholiserade tränaren skall hjälpa dem att vinna den hårt konkurrensinriktade kaliforniska ligan. Omdöme: Det var i samband med att jag såg Breaking Away (1979) som jag blev lite nyfiken på att se vad mer Jackie Earle Haley hade gjort som ung. Så hittade jag denna med Walter Matthau och det var givet att den skulle ses. Matthau spelar den alkoholiserade poolskötaren Morris Buttermaker, en gång i tiden en lovande baseballspelare i farmarligorna, som mot betalning gått med på att träna ett nytt lag i en konkurrenskraftig baseball-liga för barn. De andra lagens tränare har söner i respektive lag, men då ingen vill träna Bears som de heter har alltså herr Buttermaker fått äran. Han märker tidigt att det inte kommer bli en dans på rosor då barnen visar sig vara oerhört griniga, aggresiva och egensinniga. Barnen är mellan 10 och 12 år där den minsta lilla blonda killen, Tanner, är kaxigast av dem alla. Han muckar gräl stup i kvarten och svär som bara den. Just svordomarna är ett roligt inslag och känns väldigt naturligt. Även deras baseball-kunskaper känns naturliga - de ÄR dåliga. Därför tar man in tjejen Amanda (Tatum O'Neal) som Buttermaker tränat tidigare samt den störste bråkstaken, men bästa spelaren, av dem alla - Kelly Leak (Jackie Earle Haley). Manuset står förresten Bill Lancaster för, son till legendariske skådespelaren Burt Lancaster, som lär ha baserat historien på sin uppväxt med sin far som tränare åt hans baseball-lag. Det är inte en överdrivet rolig film, men då den hela tiden känns naturlig och äkta uppstår det med jämna mellanrum roliga situationer. Det är inte bara Tatum O'Neal och Jackie Earle Haley som sticker ut, men de är bland de som gör bäst ifrån sig. Det kom att komma ytterligare filmer och en TV-serie då filmen blev populär. Det hade inte minst att göra med upplösningen som inte riktigt följer standardmallen som jag hade trott. Det jag kommer komma ihåg mest är helt klart de svärande barnen och deras föräldrar som inte bryr sig. Inte ens när de öppet dricker ölen som tränare Buttermaker bjuder på... 3 - Skådespelare 3 - Handling 3 - Känsla 2 - Musik 3 - Foto -------------- 14 - Totalt Betyg: 3/5 - 6.5 IMDb: 7.1 Citera Link to comment Share on other sites More sharing options...
Voldo Skriven 30 Oktober, 2011 Report Share Skriven 30 Oktober, 2011 Harry Brown Eden Lake är en film från 2008 som spelar på temat ”vuxna vs. ungdomar”, Harry Brown gör samma sak och känns delvis som en kopia. Den är dock bättre och håller sig än mer på realistisk nivå. Pensionären Harry Brown (Michael Caine) bor i en liten lägenhet vid ett härjat område utanför London. Han besöker ofta sin dödsjuke fru och graven där hans dotter legat begraven längre. På den lokala puben tar han en öl ibland och spelar schack med vännen Leonard Attwell(David Bradley). Harry undviker traktens bråkiga ungdomar, Leonard är däremot rädd och blir ofta trakasserad av dem. Rädslan når så långt att han bestämmer sig för att själv bemöta ungdomarna med kniv i hand, men det slutar så illa att Leonard mördas. Polisens arbete går trögt, och en förtvivlad Harry bestämmer sig för att med våld göra något åt problemen som plågar staden. Att han är krigsveteran kan då komma till nytta. Hämndhistorier har vi sett många av förr, denna är lite annorlunda. Brown är ute efter hämnd på ett brottsligt samhälle, han vill slå tillbaka mot knarklangarna, våldtäktsmännen, mördarna och ligisterna, det kan vara vemhelst. Michael Caine gestaltar sin karaktär med stor skicklighet, han tackade ja till rollen bland annat för att han kände igen sig mycket i honom. Daniel Barber visar med denna debutfilm prov på att han kan regissera riktigt bra. Jag imponeras av hur obehagliga han lyckas göra vissa scener och figurer, inte minst pundaren med sargad kropp lär sätta många tittare på helspänn. Filmen håller jämn kvalitet med Requiem for a Dream på den biten . Harry Brown är ingalunda perfekt, och det är svårt att säga exakt om den är väldigt verklighetstrogen eller inte. Närapå känns den likt Eden Lake uppdriven till orimliga mått. Bättre filmer finns som berör ungefär samma ämnen, Clint Eastwoods Gran Torino är ett snäpp vassare. 7/10 Citera Link to comment Share on other sites More sharing options...
Moderator Manetheren Skriven 30 Oktober, 2011 Moderator Report Share Skriven 30 Oktober, 2011 Czech, intressant att du skriver att Dansar med Vargar fortfarande håller. Jag har rensat bland mina filmer och kastade precis bort den, eftersom jag inte trodde på den. Har sett den en gång tidigare, när den gick på bio och gillade den då. Får försöka ta tillbaka den och ge den en chans kanske. Herr besservisser kan inte låta bli att rätta att det är boken Gone baby Gone som filmen men samma namn bygger på, medan filmen Mystic river bygger på boken med samma namn. Har bara sett Herzogs Nosferatu, men den tilltalade mig inte alls. Har nog aldrig gett Allen en chans, men just Midnight in Paris har jag blivit lite sugen på. Inte mindre efter den recensionen kan jag säga, Nit98ram. Citera Link to comment Share on other sites More sharing options...
Moderator Manetheren Skriven 30 Oktober, 2011 Moderator Report Share Skriven 30 Oktober, 2011 Tintin Måste bara säga några ord om Tintin. Är ju uppvuxen med kasettbanden om Tintins äventyr, och till min glädje har Viggo, nu 8 år, också upptäckt dem. Han och jag gick tillsamman och såg filmen, och efteråt var båda två lika nöjda. Handlingsmässigt har man blandat friskt från både Enhörningens hemlighet och Krabban med Guldklorna, och kryddat med en del egna ideer. Tycker det fungerar utmärkt. Det finns många referenser för Tintin fans, de flesta karaktärerna finns med på ett eller annat sätt. Filmen är ett riktigt lyckat matinéäventyr som passar alla åldrar. Det är kul att upptäcka att stilen som utmärkt regissören till Indiana Jones lyser igenom. Det var länge sedan Spielberg formade ett äventyr som detta. Den politiska korrektheten som hållit tillbaka många av hans produktioner de senaste åren är borta (möjligtvis förutom referenserna till spritens skadlighet, som Hergé var väldigt tydlig med, speciellt i Krabban med Guldklorna), Spielberg låter inget komma emellan sin önskan att skapa äventyr. Möjligtvis kan han göra det lite för avancerat vad gäller snygga tidshopp, men det stör absolut inte mycket. Animationerna är helt enkelt lysande. Textureringen är otroligt detaljerad, från den slitna ytan på en pytteliten metallcylinder till dammpartklar som svävar genom luften i det fallfärdiga och mörka slottet Moulinsart. Äntligen använder någon animationsmöjligheterna fullt ut. Kameran i animerade filmer saknar ju fysiska begränsningar och det har Speilberg insett. Under actionscenerna låter han kameran röra sig runt äventyret hela tiden, han behöver således inte klippa alls utan kan låta händelserna få utspela sig i en väldigt stor värld. Kameran anpassar sig efter äventyret, inte tvärt om. Befriande att se i en datoranimerad film. MoCap är ju som bekant här för att stanna. Det fungerar väldigt bra, speciellt för Jamie Bell som agerer som Tintin. Jag tycker nog Andy Serkis överspel gör Kapten Haddock en otjänst, jag hade hellre sett Kapten som en rakyggad barsk sälle, som emellanåt tappar facaden och blir komisk eller sårbar. Nu är han känslosam mest hela tiden. Dessutom är Serkis lite för kort för att fylla ut de stora fysiska anleten kapten har, jag hade velat ha kapten betydligt längre. Dessutom hade jag svårt att få bort bilden av Christer Ulfbåge när jag såg Kapten. Sammanfattningsvis ett äventyr över förväntan. Till och med jag som har stora problem med 3D på grund av mitt synfel fick ändå emellanåt en känsla av djup. Det är precis sånt här jag vill se på bio, sann eskapism! 4/5 Citera Link to comment Share on other sites More sharing options...
Nit89ram Skriven 30 Oktober, 2011 Report Share Skriven 30 Oktober, 2011 Czechflash: Jo, det var en riktigt trevlig liten film. Tyvärr visade den inte på bio där jag bor, vilket filmen helt klart hade varit värd. Läste din recension nu och vi verkade ha ungefär samma tankar om filmen. Angående vilka sorts kulturpersonligheter filmen inriktade sig mot tycker jag det fungerade riktigt bra i Midnight in Paris. Man fick till en härlig blandning av olika typer av artister och konstnärer och det tyckte jag var till filmens fördel. Förstår hur du menar med att rikta in sig enbart mot filmpersonligheter, men då hade jag nog tyckt att det blivit lite väl ensidigt. Red: Kan tänka mig att filmen höjde sig några snäpp bara av att få se den tillsammans med andra likasinnade Vi verkar ha ungefär tankar då kring att just blandningen i vilka kulturpersonligheter filmen inkluderar är till filmens fördel. Citera Link to comment Share on other sites More sharing options...
Filmstar Czechflash Skriven 30 Oktober, 2011 Author Filmstar Report Share Skriven 30 Oktober, 2011 Voldo: Hmm, lite konstigt att jämföra med Eden Lake tycker jag, men jag förstår vad du menar. Jag skulle då hellre jämföra med Death Wish som handlar om precis samma sak. Jag gillade Harry Brown. Manne: Absolut gör den det, Dansar med vargar var klart över förväntan då jag också länge trott den skulle vara smörig och allt det där, men se den. Hmm, vet inte riktigt vad jag skrev som var fel. Så här skrev jag "Filmen är baserad på Dennis Lehanes bok, som även skrev boken som Mystic River (2003) bygger på." Jag skrev att han skrivit boken som GBG bygger på, men att han även skrivit boken som MR ligger bakom. Eller var det fel ? Har själv inte sett Herzogs Nosferatu, men det är meningen att den ska kollas in snart. Har inga förväntningar på den, men vill ändå se den versionen. Det är trots allt Ganz och Kinski, alltid något. Kul att du gillade Tintin. Visste inte att den var animerad förrän igår när jag läste en annan recension. Kommer nog ses så småningom. Nit89ram: Eftersom de andra personligheterna inte säger mig så mycket (förutom att jag vet vilka det är), hade det varit roligare om det varit filmpersonligheter det handlade om. Men det är för mig personligen, kan tänka mig att det skulle bli tråkigt för andra... Citera Link to comment Share on other sites More sharing options...
Filmstar Czechflash Skriven 31 Oktober, 2011 Author Filmstar Report Share Skriven 31 Oktober, 2011 Titel: The Ladykillers Genre: Komedi/Kriminalare Land: Storbritannien År: 1955 Regi: Alexander Mackendrick I rollerna: Alec Guinness, Peter Sellers, Herbert Lom, Cecil Parker Handling: En grupp brottslingar hyr in sig hos pensionären Mrs. Wilberforce under förespegling att de är amatörmusiker som behöver repetera. Rånet ordnar de lätt, men klarar de av Mrs. Wilberforce? Omdöme: Denna brittiska komediklassiker såg jag för många år sen. Då förväntade jag mig en sprakande komedi. Jag blev lite besviken även om den hade sina ögonblick. När jag nu ser denna kriminalkomedi med Alec Guinness, Peter Sellers och Herbert Lom (de två sistnämnda spelade senare mot varandra i Rosa Pantern-filmerna) är förväntningarna givetvis inte lika stora. Något jag istället lägger märke till är små detaljer som gör denna lilla film smart och rolig. Man ska inte förvänta sig den typiska Peter Sellers-humorn, varken från honom själv eller filmen. Han har inte en särskilt stor roll och det känns även som det var lite senare han verkligen hittade sin stil. Istället är det Alec Guinness, som var en inspiration och idol åt Peter Sellers, som får dra det tunga lasset och gör det bra (även om jag sett honom i ännu bättre roller och roligare filmer). Den andra som gör filmen trevlig att titta på är Katie Johnson som spelar den gamla tanten som är svår att inte tycka om. Filmen har ett jämnt tempo och är enkel i sitt upplägg samtidigt som den har några smarta drag i rockärmen. Lite kul att regissören Alexander Mackendrick gjorde ett par brittiska komedier innan han gjorde en av de allra främsta filmerna inom film-noir genren, nämligen Sweet Smell of Success (1957). Det kanske intressantaste med filmen är hur den går från att vara en lättsam bagatell till att bli allvarligare och ganska mörk på sina håll. Välskriven, välspelad och småtrevlig. 4 - Skådespelare 4 - Handling 3 - Känsla 2 - Musik 3 - Foto -------------- 16 - Totalt Betyg: +3/5 - 7.0 IMDb: 7.9 Citera Link to comment Share on other sites More sharing options...
Voldo Skriven 31 Oktober, 2011 Report Share Skriven 31 Oktober, 2011 Czechflash: En av de största likheterna som Harry Brown har med Eden Lake är "twisten" på slutet. Death Wish har jag inte sett. I HB så visas det att Sid är morbror till Noel och vänder sig då emot Harry som sökt hjälp i puben. I EL visas det att människorna som huvudpersonen söker hjälp hos är släkt med de mordiska ungarna. Citera Link to comment Share on other sites More sharing options...
Filmstar Czechflash Skriven 31 Oktober, 2011 Author Filmstar Report Share Skriven 31 Oktober, 2011 Czechflash: En av de största likheterna som Harry Brown har med Eden Lake är "twisten" på slutet. Death Wish har jag inte sett. I HB så visas det att Sid är morbror till Noel och vänder sig då emot Harry som sökt hjälp i puben. I EL visas det att människorna som huvudpersonen söker hjälp hos är släkt med de mordiska ungarna. Ah, ok då förstår jag. Slutet på Eden Lake minns jag (och tyvärr kom det inte överraskande även om just slutet var bland det bättre med filmen). Death Wish är så klart sunkigare än Harry Brown, men den var väldigt aktuell när den kom och startade ju hela vigilante-temat. Citera Link to comment Share on other sites More sharing options...
Moderator Manetheren Skriven 31 Oktober, 2011 Moderator Report Share Skriven 31 Oktober, 2011 Hmm, vet inte riktigt vad jag skrev som var fel. Så här skrev jag "Filmen är baserad på Dennis Lehanes bok, som även skrev boken som Mystic River (2003) bygger på." Jag skrev att han skrivit boken som GBG bygger på, men att han även skrivit boken som MR ligger bakom. Eller var det fel ? Hehe, nä då är det jag som läst fel helt enkelt. Jag läste att filmen bygger på boken Mystic River, men så hade du alltså inte skriviet. Sorry. Har själv inte sett Herzogs Nosferatu, men det är meningen att den ska kollas in snart. Har inga förväntningar på den, men vill ändå se den versionen. Det är trots allt Ganz och Kinski, alltid något. Ja, Kinski var ju galen nog att tro sig vara en vampyr på riktigt. Kolla in hans, i vanlig ordning så temperamentsfulla ögon, så ser man nästan att han är på gränsen. Riktigt ruggig gestalt. Kul att du gillade Tintin. Visste inte att den var animerad förrän igår när jag läste en annan recension. Kommer nog ses så småningom. Tycker jag absolut du ska göra, hoppas du gillar den. Ska bli kul att hör vad du tycker. Citera Link to comment Share on other sites More sharing options...
Rekommenderade inlägg
Delta i diskussionen
Du kan svara nu och bli medlem senare. Om du är medlem, logga in för att svara med ditt användarnamn.
Notera: Din post kommer granskas av en moderator innan den blir synlig för andra.