Jump to content

Stockholm Filmfestival 2008


Recommended Posts

  • Filmstar

post-22-1229198993.jpg

 

Ashes of Time (1994)

 

Wong Kar-wai är något av en favoritregissör. Hans filmer brukar ofta ha en känsla som jag gillar. Filmerna brukar flyta omkring i en skön känsla av poesi och romantik istället för att ha en rätlinjig handling från a till b. Det krävs nog en hel del för att få det att funka. Wuxia-svärdeposet Ashes of Time gjorde WKW 1994 (parallellt med att han gjorde Chungking Express) och nu visade han sin redux-version här på festivalen. Det visade sig vara den värsta smörjan jag sett på väldigt länge. Det var en enda lång plåga, trots att filmen inte var speciellt lång. Fotot, av min husgud Chris Doyle, är en katastrof. Handlingen upplöses i en flummig poesi-session. Actionscenerna förstörs av Doyles sönderklippta och suddiga slow motion-foto som får en att må illa. Inget är bra i denna totala katastrof. Pluset i kanten får Tony Leung Chiu Wai och Maggie Cheung som nånstans ändå ger nån sorts nerv åt denna kalkon.

 

1+/5

 

Anekdot från visningen: Inte mycket att säga. Satt och vred mig och hoppades filmen skulle ta slut nån gång. Ingen kan ha gillat det här. Ja, jo, jag kan väl säga att jag betraktar det här som en film som heter Ashes of Time. Sen finns det två versioner. Både IMDb och Filmtipset verkar tycka att det är två olika filmer men det tycker jag inte funkar. För mig är det en film men två versioner. Och den får en etta.

Link to post
Share on other sites
  • Replies 72
  • Created
  • Last Reply

Top Posters In This Topic

Top Posters In This Topic

Posted Images

  • Filmstar

The Wrestler (2008)

 

Efter att ha sett den usla Ashes of Time hoppades jag på nåt bättre i och med att jag skulle få se Darren Aronofskys The Wrestler med en omskriven Mickey Rourke i "titelrollen" som wrestlern som var som bäst för 20 år sen. Nåväl, efter några öl och en konjak var jag i perfekt stämning och som tur var så levererade även filmen ett skönt rus. Mickey Rourke är inte bra. Han är sjukt bra. Han är sin roll. I början, och även återkommande filmen igenom, följer kameran Rourke i en position bakom honom, så där i nacken som i Elephant om ni sett den. Rourke frustar och stönar vad han än ska göra. Jag känner tydligt att han är sliten människa. Filmen är så äkta en äkta vara kan vara.

 

post-22-1229280029.jpg

 

Som jag läste i någons recension så är kanske inte historien så himla speciell. Det som gör filmen är skådespelarnas insatser: Mickey Rourke, Marisa Tomei (som Rourkes strip-vännina) och Evan Rachel Wood (som Rourkes dotter). Filmen har en äkta känsla av white trash som inte går av för hackor. Rourke försöker efter en hjärtattack att börja ett nytt liv men det är givetvis svårt om man spenderat en stor del av sitt liv med att tjusa en publik, precis som Marisa Tomeis rollfigur för övrigt. Ja, jag vet inte vad mer jag ska säga förutom att det var en fin och sorglig film med en skrämmande övertygande Rourke. Var det en dokumentär frågar jag mig nästan? En klockren fyra.

 

4/5

 

Anekdot från visningen: Efter de redan nämnda alkoholhaltiga dryckerna så var det inte mycket som kunde störa mig. Det enda störningsmomentet visade sig vara tjejen i sätet bredvid som åt nåt godis som luktade starkt som av lösningsmedel. Hon kommenterade det t.o.m. själv, ha ha. Men, men, en riktigt bra visning.

Link to post
Share on other sites
  • Filmstar

post-22-1229368908.jpg post-22-1229368916.jpg

 

Ballast (2008)

 

Tjoho! Sista festivalrecensionen kommer här. Ballast är faktiskt mer avskalad och dyster än Wendy and Lucy som jag också såg på festivalen. Utspelas på landslandsbygden i Mississippi där 12-årige James försöker växa upp med trasiga familjeförhållanden; pappan har precis tagit sitt liv och James farbror verkar ha blivit apatisk. Man kastas direkt in i den dystra handlingen utan nån uppbyggnad. Samtliga personer är dystra och deppiga, i princip handlingsförlamade. Och alla verkar arga på varandra. Alla utom den snälle vite grannen som försöker hjälpa till genom att bjuda på stek. Det lyckas sådär. Hur lyckas filmen? Nja, sådär. Den är för seg helt enkelt. Det var i dystraste laget. Jag gillade de avskalade miljöerna, men istället för att vara fängslande blir filmen tråkig. Kanske hade jag uppskattat den mer om det hade varit den första filmen jag såg på festivalen.

 

2/5

 

Anekdot från visningen: Två ord: Fransk text. Ja, det var textat på franska, vilket kan ha bidragit till ett lägre betyg. Det störde, främst i början när man inte kunde låta bli att titta ner på texten. Lite kul var det dock eftersom man kunde fräscha upp sin franska. En annan sak som nog bidrog till att jag inte uppskattade filmen var att det var min sista film på festivalen och jag helt enkelt var mätt - på s.k. kvalitetsfilm.

Link to post
Share on other sites

Jojje: Har inte läst något om The Wrestler tidigare så jag visste faktiskt inte att den är gjord med dokumentär känsla. Och skönt att höra att Mickey Rourke verkligen verkar vara bra i filmen och att det inte bara var en halvtom hype från mediers sida. Ser mycket fram emot att se filmen - men först ska jag bita i Requiem for a dream och The Fountain, som jag har i hyllan men ännu aldrig sett (väntar på det rätta läget).

 

Hur ligger det till med The Wrestler nu då? Kommer den på "vanlig" bio i Sverige eller har den filmen också gått förlorad på grund av SF?

Link to post
Share on other sites
  • Filmstar

Yojimbo: Det är definitivt inte nån hajp. Eller ja, hajp är det väl, men den håller vad den lovar. Rourke är sjukt bra. Jag fick faktiskt nästan i tår i ögat bara när jag såg trailern. Kan kollas in här.

 

Darren Aronofsky är en regissör som gör väldigt varierande filmer. Hans tre tidigare filmer, Pi, Requiem for a Dream och The Fountain är väldigt olika, men bra.

 

Pi är en smart svartvit mysteriethriller (har inte skrivit om den här).

 

Requiem for a Dream skrev jag så här om: Efter att jag hade sett den kände jag mig helt urlakad, torkade svetten och ångesten ur pannan och uppskattade mitt vardagliga liv. Dessutom gör bildspråket och klippningen i filmen att det känns som om man just tagit en åktur med en berg-och-dal-bana. En klockren femma med andra ord.

 

Min recension av The Fountain.

 

Och så då den väsensskilda The Wrestler, som tydligen har svensk premiär 6 februari (får vi hoppas, man vet ju aldrig vad som händer).

Link to post
Share on other sites
Men jag tror hon förstod efter att jag förklarade mig fint i ett sms lite senare...

 

:angry: Tycker inte det var schysst att göra slut via sms

 

kan inte skriva så mycket nu......sitter på jobbet (tar en paus sen fyra timmar)....men det var väldigt coolt att se Wong Kar-Wai på face2facet i sina eviga solglasögon.

Jag antar att Jojje eventuellt var där??

 

Själv var jag där med min flickvän Nattis...underbart med detta lyckade nätdejtande som filmsnack.se har bistått mig med.

Vi har även varit på Charlotte Ramplings face2face, med efterföljande film The Duchess (I'm a sucker för kostymdramer och särskilt 1700-tal är en intressant period)

 

Tja, vad mer? Missade alla tre föreställningar med Gomorra, men som tur är kommer den ju på bio.

 

In Bruges var en skön film som jag rekommenderar om den mot all förmodan skulle komma på bio.

 

Over and out

Link to post
Share on other sites
  • Filmstar

La Diva: Nope, var inte på WKW-face2facet. Den enda regissör som fått mig att gå på ett face2face var David Lynch för några år sen. Däremot såg jag ju WKW:s Ashes of Time som var sanslöst bottennapp. Gillar ju WKW i vanliga fall.

 

Jaha, In Bruges, eller I Brygge (?), är det som gäller tydligen. Collin Farrell i en drama/crime/komedi, låter lite som Cassandra's Dream?

 

Borde inte du och Czech gå på Happy-Go-Lucky tillsammans? Det känns som rätt film för att lappa ihop ert förhållande.

 

Gomorra? Ja, visst är Italien ett trevligt och mänskligt land. God mat, trevliga människor, stil, finess... och sen Camorran. Grymt bra film, enligt mig.

 

Plox: Kul att du tyckte det var trevlig läsning. Du gillade också In Bruges ser jag (läste precis din recension). Synd, och fantastiskt dåligt, att den inte kommer på bio. Nu vet jag i och för sig inget om den, men om två filmsnackare hyllar den så... Men dvd får väl duga.

 

PS. Om nån tar bort det där "anno" i ämnestiteln så blir ingen gladare än jag. Av nån anledning så tycker jag det känns fult, studentikost och störande.

Link to post
Share on other sites

Har ännu inte sett Cassandra's Dream - men efter att ha läst filminfon så är det nog inte helt omöjligt att de är lite lika. Hur som helst - ta och se In Bruges - en av årets stora höjdpunkter som sagt!

 

PS. Om nån tar bort det där "anno" i ämnestiteln så blir ingen gladare än jag. Av nån anledning så tycker jag det känns fult, studentikost och störande.

Fixat - hoppas inte trådskaparen tar illa vid bara. :ph34r:

Link to post
Share on other sites
  • Filmstar
In Bruges (Brügge) var klart bättre än Cassandra's Dream som kändes lite platt. Colin Farrell är bättre här och den har några fina vändningar efter en lite lättsam inledning.

Brygge är faktiskt den svenska stavningen. Brügge den tyska. Brugge den nederländska. Bruges den franska och engelska. Var mer ute efter att filmen på svenska skulle heta I Brygge om man nu ville ha en översatt titel, och jag tyckte det lät lite roligt. Typ som I Borås eller nåt...

 

Sen tyckte jag inte Cassandra's Dream var platt. Tvärtom. Men om In Burger nu är bättre så gott så. :up:

Link to post
Share on other sites

Join the conversation

You can post now and register later. If you have an account, sign in now to post with your account.
Note: Your post will require moderator approval before it will be visible.

Guest
Reply to this topic...

×   Pasted as rich text.   Paste as plain text instead

  Only 75 emoji are allowed.

×   Your link has been automatically embedded.   Display as a link instead

×   Your previous content has been restored.   Clear editor

×   You cannot paste images directly. Upload or insert images from URL.

Loading...

×
×
  • Create New...