Omgång 11 - Avatar

[Voldo]

Hehe, den här länken var ju lite kul

Såg att en snubbe på IMDb hade tagit sig tid att peka ut en del av skillnaderna på filmerna, som är betydligt fler än likheterna. Hans text är rätt lång, och ändå utelämnade han rätt många skillnader. Så likheterna mellan filmerna är egentligen ganska futtiga om man ska jämföra dem med allt som skiljer dem åt.

 

http://www.imdb.com/title/tt0499549/board/nest/156358574

 

edit: såg att han med hjälp av en ännu längre text hade analyserat och jämfört Dances with Wolfes med Avatar i samma tråd.

[Yojimbo]

Jag må vara aningen sent ute, men jag fick äntligen se Avatar för ett par dagar sedan och jag måste nog ha missat något för jag fattade ingenting av hypen. Det visuella var fantastiskt vackert och fruktansvärt imponerande, men när det lagt sig fanns enbart Camerons usla manus och handling kvar.

 

Hela upplevelsen förvånar mig, jag brukar alltid tycka om storfilmer och har alltid varit ett stort fan av James Cameron (The Abyss och Terminator 2 ligger på min Topp 10). Jag tänker inte sitta och säga att det är en rent av dålig film, för det är den inte. Det visuella och skådespelarinsatserna lyfter filmen till 2,5/5 i mina ögon.

 

Det är lite kul, det här med smak.. Det stora flertalet älskar Avatar, lite trist att jag inte fick samma upplevelse.

 

Ett minus till (ett väldigt betydelselöst minus); Varför, varför, varför använda Papyrus fonten? Den är ju så gräslig!

 

Nå väl, det var min Avatar upplevelse

Grejen med Avatar är att det är en bra film - inget mer, som lyfts upp av fantastisk teknisk visualitet. Om 10-15 år kommer det ha gjorts filmer som säkert är ungefär lika snygga men som dessutom har en riktigt stark handling (hoppas jag) och då förlorar Avatar mycket kraft. Men den har skrivit in sig i historieböckerna med all rätt, i flera kategorier.

 

Jag lade också märke till Papyrus-fonten när posters och trailers kom, och tänkte ungefär samma sak. Varför ta en speciell, jätteanvänd font när de kan utveckla något eget?

[Plox]

Nä du är som sagt inte ensam om att att tycka Avtar är en snygg men ack så tunn film, tror mer eller mindre alla på detta forum är överens om detta. 2,5/5 tycker jag ändå är ett lite för snålt betyg, själv gav jag den 4/5 direkt efter bioupplevelsen (som jag tror är ett måste när det kommer till Avatar och i 3D givetvis) men har väl sänkt den till en svagare fyra nu på senaste (4-/5).

 

Skulle ju ändå vara lite tråkigt om Avtar kommer att åldras lika illa som tex The Abyss, för det är utan tvekan en bättre film i min mening.

[Omberg]

2,5/5 tycker jag ändå är ett lite för snålt betyg, själv gav jag den 4/5 direkt efter bioupplevelsen (som jag tror är ett måste när det kommer till Avatar och i 3D givetvis) men har väl sänkt den till en svagare fyra nu på senaste (4-/5).

Jag känner att för varje dag som går efter det att jag sett filmen är jag mindre och mindre imponerad av den. Kände som dig Plox, att när jag gick ut från bion var jag mäkta imponerad av effekterna och gav den 4/5(8/10), ett betyg som gått ner till 3+/5(7/10) i dagsläget. Ska nog se om den när den släpps i butik för att kunna döma den riktigt.

[Plox]

Nu är det inte jag som är Peo, men skönt att vi i övrigt är överens.

[Omberg]

Nu är det inte jag som är Peo, men skönt att vi i övrigt är överens.

Wupps! (Skyller på lika namn! )

[Czechflash]

Skulle ju ändå vara lite tråkigt om kommer att åldras lika illa som tex The Abyss, för det är utan tvekan en bättre film i min mening.

Hmm, vilken av filmerna tyckte du var bättre ? Personligen tycker jag The Abyss åldrats ganska bra och den har ju bättre manus än Avatar. Så som film håller jag The Abyss lite högre, även om effekterna är vassare i Avatar.

[Plox]

Förtydligande: För dagen tycker jag Avatar är en bättre film än The Abyss.

[Jojje]

Avatar (2009)

 

Andra delen av en riktig biokväll för ett tag sen blev min första 3D-film. Tidigare på kvällen hade jag sett Snabba cash och nu var det alltså dags för den omtalade Avatar. Jag kan väl säga att jag var aningen skeptisk. När det gäller själva 3D-konceptet så tyckte jag egentligen inte det tillförde så mycket. I alla fall till en början. Jag upplevde själva 3D-effekten mest som att jag såg flera 2D-lager på varandra, ungefär som kulisser. Jag tyckte 3D-känslan var som bäst när allt var datoranimerat, när det utspelades i skogen på Pandora och bland de blå jättesmurfarna.

 

 

Och efter ett tag, inne i skogen, när Jake får sin "utbildning", så sögs jag faktiskt helt in i filmen. Det hände t.o.m. några gånger att det ryckte i armen och jag var på väg att vifta bort några insekter som flög omkring i biosalongen. Jag var helt uppslukad av alla intryck, djur, ljus, ljud, träd. Då förstod jag lite vad Cameron menade när han sa att Avatar var en film man skulle känna, inte se med hjärnan. Synd bara att Cameron inte hade kunnat använda hjärnan aningen mer när han skrev manus bara, haha.

 

Nånstans efter halva filmen kastades jag som en följd av filmens fördumning ut ur Pandoras magi. Istället för att vara inne i filmen så tittade jag på filmen, och då gick lite av Camerons ovan nämnda hjärtepoäng förlorad. Istället för att jag kände filmen så var det min hjärna som arbetade. Tankar om hur larvig och förutsägbar filmen var poppade upp mer och mer och slog hål på filmmagin. Det hela kändes mer som en vanlig actionuppgörelse i en mer normal, men inte dålig, actionrulle. Det blev även övertydligt; budskapet om att vi ska vara rädda om vår Jord, vilket vi givetvis ska vara, men det blev nästan fånigt med alla fina ord.

 

Töntigt blev det när jättesmurfarna i nån sorts sittande squaredance-rave skulle tillbe sin skogsande. Av nån anledning fick jag då lite vibbar från det såsiga grott-rejvet i The Matrix Reloaded. En lustig detalj var att jättesmurfarna var just jättelika. Typ 3,5 meter långa. Egentligen nämndes väl aldrig det faktumet i filmen. Aningen fånigt och för politiskt korrekt var också att smurfarna pratade engelska med en sorts afrikansk brytning. Jo, James, vi förstår poängen ändå. Filmen är förstås för lång också, speciellt eftersom den mot slutet blev sämre och sämre. Jag tyckte inte heller ansiktsanimeringen av smurfarna var så rackarns bra. När de log såg det vrickat ut (gällde speciellt Sigourney Weavers avatar). Då var Gollum bättre.

 

 

Det fanns en hel del likheter med den trevliga anime-rullen Nausicaä som ju innehåller en hel del skogsandar och annat flum. En del av flummet i Avatar gillade jag faktiskt. Typ tanken om att alla djur, växter och människor hör ihop. Jag gillade också detaljrikedomen när det gällde Pandoras djur och växter. Slutligen, när det gäller hela 3D-grejen, så kan det definitivt förhöja upplevelsen men för en superupplevelse krävs ett bra berättande också. Kanske inte nödvändigtvis ett superintelligent manus, men det man berättar måste man berätta på rätt sätt om ni förstår skillnaden. Om Children of Men hade varit i 3D hade det varit den ultimata upplevelsen.

 

3+/5

 

PS. Ska ta och läsa igenom hela den här tråden och möjligen återkomma med kommentarer, om det finns nåt som är värt att kommentera.

[Czechflash]

Jojje: Jag håller med i det mesta du har att säga. Jag sögs också in i filmen under skogsdelen när allting introducerades. Men längre in i filmen blir det tyvärr smärtsamt uppenbart vart det hela ska leda och jag tappar intresset. Men en skön upplevelse var det långa stunder.

[Yojimbo]

Jag såg Avatar en andra gång (för ett tag sedan dock, kanske i februari) och det var fortfarande fullt i salongen, vilket det annars inte ens är efter premiärhelgen på en film i min stad - imponerande.

 

Denna gång såg jag filmen i 2D och gillade upplevelsen i princip lika mycket, även om det tillföll en extra nerv med tre dimensioner. Faktum är att filmen steg något i tycke efter andra titten (i 2D alltså) då jag hunnit smälta första besöket och nu kunde gå in utan den där första spänningen i kroppen. Så filmen funkar riktigt bra även i 2D, för dem som tycker att den kan spolas helt i det formatet.

 

Det jag tänkte på vid mitt andra besök av filmen var mer om James Camerons budskap. Första gången tänkte jag starkt på miljöbudskapet och bevarandet av den vackra naturen, men nu tänkte jag mer på det Stephen Langs karaktär - Miles Quaritch, sade... "fight terror with terror". Jag började sätta filmen i ett "USA mot terrorismen"-sammanhang, ett "USA ser vinning i att gå in i Afghanistan och Irak och målar upp en stort hot från länderna"-sammanhang.

 

Jag tycker att de giriga, osmarta människorna i Avatar kan liknas starkt vid USA och Na'vi-fokket och Pandora som Irakierna eller Afghanerna som hamnar i en besvärlig sits när människorna (USA) försöker ta över och styra deras planet istället för att bara utforska och samarbeta. Kulturkrocken är jämförlig och jag tror att James Cameron är tillräckligt moderslandskritisk för att själv dra den jämförelsen i sin film. Jag tycker också den kopplingen är ännu intressantare än "rädda naturen"-budskapet, som också finns med givetvis. Har detta tagits upp förut (- det måste det ha gjort, någonstans)?

 

Så min slutsats är - Avatar är mer aktuell än The Hurt Locker!

[Nit89ram]

Yojimbo: Intressant att du gillade filmen även när du hade sett den i 2D. Jag gjorde likadant (3D sen 2D) och gillade Avatar inte alls lika mycket andra gången. När 3D-effekterna var borta så sögs jag inte in i filmen och världen på samma sätt och bristerna i manuset blev tydligare. Framförallt "tal"-scenerna var nästan smärtsamma att se och utan energin från 3D'n så föll det platt. För min del så är Avatar starkt beroende av 3D-upplevelsen för att jag ska kunna uppskatta den och frågan är om jag ska se den överhuvudtaget här hemma. Förmodligen så kommer mitt omdöme kring filmen sjunka ytterligare, som det redan har gjort efter 2D-upplevelsen.

 

Kolonialaspekten i Avatar tycker jag också är klart intressantare än "rädda naturen"-teman och jag hoppas att det var Camerons främsta motiv med historien. Sen att budskapet är övertydlig och inte "inbakat" i historien på det sättet som jag hade hoppats på, drar ner helhetsintrycket för mig.

 

En annan intressant aspekt som jag hittade i filmen var Camerons kritik mot religion. Nu vet jag inte om Cameron själv är troende, är starkt tveksam mot det, men jag hittade i alla fall element som jag tolkade som kritik mot religion. Det hela symboliseras av den ökända fågeln Turok, eller vad den nu hette, som har blivit en myt hos Na'vis. Det har blivit en symbol som man ska distansera sig mot och "dyrka". Min kvasiteologiska analys säger mig att detta symboliserar en gudomlig kraft som inte ska närmas och likt Gudasymboler i de flesta av dagens religioner inte får likställas med oss människor (Na'vis). Detta ska inte ifrågasättas.

 

När då någon utomstående (Jack) som inte har vuxit upp i dessa förhållanden ifrågasätter detta och testar själv, så visar det sig att det inte finns något gudomligt i Turok, utan det kan hanteras som ett vanligt djur (något reellt). Så Camerons motiv med detta inslag skulle jag vilja säga är att visa att religion är ett inslag som man får inpräntat av sin omgivning, något man ska leva efter och inte ifrågasätta. Man vill undvika folk att ifrågasätta det gudomliga, för då finns det risk att man inser vad det verkligen innebär och tron riskeras att försvinna.

Religion är en maktfaktor som kontrollerar Na'vi (människor).

 

Förmodligen så har alla som har sett Avatar redan uppfattat detta, men jag ville ändå ge min syn på det hela

[Jojje]

Det enda jag kan komma på att lägga till om filmen/visningen just nu är...

 

Jag störde mig inte på textningen, att den skulle förstöra 3D-effekten. Var lite beredd på det men det var inget jag egentligen tänkte på under filmen.

 

Lite kul var att efter filmen, på väg ut, så var det en hel del som klagade på att de hade blivit illamående, typ sjösjuka, och nästan varit nära att lämna salongen. Själv kände jag inget av detta, och då brukar jag ändå ibland ha en tendens att bli åksjuk, i alla fall om jag åker buss baklänges* och läser en bok samtidigt.

 

Angående politik, så är Avatar helt klart mer politiskt direkt än t ex The Hurt Locker. Budskapen i filmen skrivs med breda penseldrag och ingen kan egentligen missa det. Det handlar om kritik mot kolonialism, miljöförstöring och USA:s nuvarande krig i Irak/Afghanistan (fast just det sistnämnda var kanske lite mer subtilt, mer i form av bisatser i repliker?).

 

PS. Såg för övrigt nyligen The Hurt Locker. Återkommer med recension.

 

*Förklaring för Czech: Menar alltså att jag åker med ryggen mot färdriktningen.

[Yojimbo]

Jag störde mig inte på textningen, att den skulle förstöra 3D-effekten. Var lite beredd på det men det var inget jag egentligen tänkte på under filmen.

Jag tyckte det var lite drygt först med 3D-textningen, att de hade gjort så att Na'vi-folkets dialog textades med "papyrys"-typsnittet. Jag vande (vänjde??) mig dock snabbt och tyckte sedan att det var ganska fränt att göra så. Nästan synd att det inte var så i 2D-versionen.

[Czechflash]

Kulturkrocken är jämförlig och jag tror att James Cameron är tillräckligt moderslandskritisk för att själv dra den jämförelsen i sin film.

Noterbart är att James Cameron är kanadensare och därför förmodligen har lättare att vara "moderslandskritisk" mot USA

 

...och då brukar jag ändå ibland ha en tendens att bli åksjuk, i alla fall om jag åker buss baklänges och läser en bok samtidigt.

Hmm, hur ofta åker en buss baklänges ? Menar du att du sitter långt bak i bussen eller har jag missförstått det hela ? Lät iaf lite kul när jag läste det.

 

Angående det med att känna sig sjösjuk/åksjuk så kände jag nog lite tendenser till det efter kanske en kvart (både vid Avatar och senast på Alice i Underlandet), men det försvann snabbt. Var mer känslan av att det blev lite suddigt och rörigt ett tag innan man blev van.