Donnie Darko Skriven 13 September, 2005 Report Share Skriven 13 September, 2005 Jag har faktiskt tagit mig tid att se BULLIT med Steve McQueen nu. Riktigt bra och innehåller en av de snyggaste biljakterna jag någonsin sett på film. Recension kommer när jag orkar, sitter hemma och är sjuk nu nämligen. Ja denna omtalade biljakt!Det tog tre veckor att spela in den..Om man bortser ifrån biljakten och en härlig Steve Mcqueen tycker jag Bullit är en medioker film som jag gav 3/5. Citera Link to comment Share on other sites More sharing options...
Puffie Skriven 13 September, 2005 Report Share Skriven 13 September, 2005 håller med föregående talare. Det är egentligen bara biljakten och Mcqueen som är bra i Bullit. Resten av filmen var ganska ointressant och inte särskilt spännande. 3/5 eller -3/5 Citera Link to comment Share on other sites More sharing options...
Filmstar Czechflash Skriven 14 September, 2005 Author Filmstar Report Share Skriven 14 September, 2005 (ändrad) Titel: The Philadelphia Story / En skön historia Genre: Drama/Komedi Land: USA År: 1939 Regi: George Cukor I rollerna: James Stewart, Cary Grant, Katharine Hepburn, Ruth Hussey Handling: När Tracy ska gifta sig kommer hennes förre man och ett par skvallertidningsjournalister till huset och ingenting blir som hon hade tänkt sig. Omdöme: Jag har tidigare sett den här filmen, men inte varit fullt koncentrerad och då tyckt att den inte var så bra som sitt rykte. Det är inte ofta man får se tre stora stjärnor i en och samma film. Det är också så, tro det eller ej, den enda gången Cary Grant och James Stewart (dåtidens största stjärnor och bland de största någonsin) spelat i samma film. Det är lite som Robert De Niro och Al Pacino som är två av de största, men endast gjort två filmer tillsammans (varav en där de inte spelade mot varann). Deras skådespeleri tillsammans med Katharine Hepburn är det som driver filmen framåt tillsammans med manuset. Trots de tre stora stjärnorna, tycker jag filmen inte kommer upp i den klass som den har potential att göra. Filmen, som har många lägen att ha med komiska inslag, utnyttjar inte chansen utan blir mest ett drama utan udd. Det finns fyra-fem komiska inslag som fick mig att le, men det är inte tillräckligt. Själva upplägget utnyttjas inte helt och hållet och jag kan bara klaga på regissören som inte fått ut mer av främst Grant och Stewart. För även om de spelar bra, vet man att de kan så mycket mer och det vill man se när de för en gångs skull spelar tillsammans i en film. Manuset vann en Oscar, likaså James Stewart för sin roll, men han har sagt att han fick den för sin insats i Mr. Smith Goes to Washington året innan. Och jag håller med honom, där var han helt klart mer värd en Oscar än här. Detta var faktiskt hans enda Oscar, förutom en heders-Oscar som han fick 1985. Enligt mig borde han självklart fått en för sin enorma prestation i It's a Wonderful Life som han blev nominerad för. Han blev nominerad till fem Oscars och han borde vunnit fyra av dem. Den enda han kanske inte borde vunnit var den han vann... Hepburn har aldrig varit en favorit och orsaken är nog hennes lite jobbiga och skrikiga röst som är påfrestande att höra. Men hon spelar bara bättre och bättre ju längre filmen går. Uppskattad av många, men jag ser inte riktigt storheten i den här filmen och tycker det finns många andra klassikers som är värda sitt rykte. 4 - Skådespelare 3 - Handling 3 - Känsla 3 - Musik 3 - Foto -------------- 16 - Totalt Betyg: 3/5 IMDb: 8.2 (#137) Rekommenderas: Ja, enda gången man får se Grant och Stewart Ändrad 18 September, 2005 av Czechflash Citera Link to comment Share on other sites More sharing options...
Hartigan Skriven 14 September, 2005 Report Share Skriven 14 September, 2005 Jag såg The Philadelphia Story för några månader sedan och tyckte att det var en mycket bra och rolig film. Stewart spelade mycket bra. Han är en favorit. Grant kom lite i skuggan av honom. Hepburn var rätt så bra, men ingenting jämfört med Stewart som gör hela filmen och därmed tycker jag nog att han förtjänar sin oscar. Mitt betyg blir: 4/5 Citera Link to comment Share on other sites More sharing options...
Reptile Skriven 14 September, 2005 Report Share Skriven 14 September, 2005 Jag blev väldigt positivt överraskad av Philadelphia Story. Kvick och rolig dialog framförda av en härlig ensamble av skådespelare. Dessutom var Hepburn otroligt vacker på den tiden. Citera Link to comment Share on other sites More sharing options...
Puffie Skriven 14 September, 2005 Report Share Skriven 14 September, 2005 Trevligt med positiva omdömen av The Philadelphia Story. Jag hann inte se den men spelade in den, ska se den imorron tror jag. Citera Link to comment Share on other sites More sharing options...
Puffie Skriven 14 September, 2005 Report Share Skriven 14 September, 2005 Titel: Panic Room Genre: Thriller/Drama Land: USA År: 2002 Regi: David Fincher Skådespelare: Jodie Foster, Forest Whitaker, Dwight Yoakam, Jared Leto Första natten i deras ny lägenhet tvingas Meg och hennes dotter fly in i deras Panic Room eftersom 3 tjuvar bryter sig in i huset. Oturligt nog visar det sig att det tjuvarna var efter finns gömt inne i deras Panic Room. Första gången jag såg Panic Room blev jag en aning besviken, den var inte så bra som Finchers andra filmer. Men eftersom den gick på tv igår så tänkte jag ge den en andra chans – det är ju ändå Fincher. Och nu efter att ha sett den en andra gång så har jag svårt att förstå varför jag inte gillade den första gången. Panic Room har genomgående bra skådespelar insatser. Framförallt de tre skurkarna imponerade på mig. Skurkarnas karaktärer är väldigt olika och detta bidrar till några väldigt underhållande konversationer. Det är helt klart Whitaker som imponerar mest. Foster är bra i huvudrollen men på något sätt känns hon ändå inte helt rätt i rollen – jag vet att fler håller med om detta. Barnskådespelare är inget jag är särskilt förtjust i. Kristen Stewart som spelar dottern här tycker jag ändå klarar sig ganska bra. Hon är absolut inte bra, men okej för att vara ett barn. Filmens största styrka är Fincher. Jag tyckte att filmen var spännande rakt igenom med en otroligt mörk och passande känsla. Fincher har rakt igenom hela filmen använt sig av ett ganska grådaskigt filter vilket verkligen bidrar till den mörka stämningen. Filmen är fylld med riktigt snygga kameraåkningar och många finurliga och annorlunda kameravinklar. Vissa av dessa är självklart gjorda i datorn, eftersom de är fysiskt omöjliga att göra i verkligheten, men det gör inte så mycket för resultatet blir väldigt bra. Det är skönt att Fincher inte försöker få ner åldersgränsen på sina filmer. Och som resultat av detta bjuds vi i Panic Room på två enormt snygga och välgjorda ”headshots”. Fast jag uppskattad Panic Room betydligt mer denna gången så är det fortfarande Finchers sämsta film. Detta visar bara hur jävla duktig Fincher är. För Panic Room är en väldigt spännande och medryckande film. Dock så känns den lite blek i jämförelse med Finchers andra verk. Betyg: -4/5 IMDb: 7.0 Rekommenderas: Ja Citera Link to comment Share on other sites More sharing options...
Street Skriven 15 September, 2005 Report Share Skriven 15 September, 2005 Puffie: Håller med dig om Panic Room. Den är nog den sämsta av Finchers filmer men långt ifrån dålig. Ang karaktärerna av inbrottstjuvarna så har du helt rätt, det är 3 helt olika personer och deras dialogerna är bra och roliga. Whitaker är väldigt bra i rollen som snäll ond tjuv och medkänsla får man. Foster i rollen gillar jag, känns rätt tycker jag. Kameravinklarna är rena ögongodiset, riktigt snyggt är det i de animernade scenerna. Tycker slutet höjer filmen en del, handlingsmässigt bra och fin känsla. Citera Link to comment Share on other sites More sharing options...
Puffie Skriven 15 September, 2005 Report Share Skriven 15 September, 2005 (ändrad) Titel: Speed 2: Cruise Control Genre: Action Land: USA År: 1997 Regi: Jan de Bont Skådespelare: Sandra Bullock, Jason Patric, Willem Dafoe, Annie Porter är tillbaka. Den här gången ser hon fram emot en lugn lyxkryssning med pojkvännen Alex. Men kryssningen blir inte den lugna semester de sett fram emot när galningen Geiger tar över skeppet och Alex måste bekämpa galningens planer och se till att skeppet kommer i land som det ska, något som visar sig riktigt svårt. Detta kommer att bli en kort recension för jag kan egentligen beskriva hela filmen med två ord – fullkomligt patetisk. Skådespelet i filmen är under all kritik. Bullock brukar vara dålig, men här är hon usel. Att ens kalla sig skådespelare efter att ha gjort en roll som denna är skamligt. Dafoe som jag vanligtvis gillar skarpt, misslyckas även han totalt. Hans överspel är skrattretande. Dock kan han skylla lite av sin dåliga insatts på att han var tvungen att arbeta med ett så här korkat manus. Dialogen är fjantig och intrigen töntig. Motiven som Geiger har för att kapa skeppet är lika dåliga som resten av manuset. En intressant sak jag läste på IMDb var att detta manuset från början var tänkt till Die Hard 3, jävla tur att man inte valde det, för då hade man tagit död på Die Hard serien. Se inte Speed 2, ni kommer bara ångra er när ni är klara. Betyg: 1/5 IMDb: 3.3 Rekommenderas: Nej, undvik den till varje pris Ändrad 15 September, 2005 av Puffie Citera Link to comment Share on other sites More sharing options...
Hartigan Skriven 15 September, 2005 Report Share Skriven 15 September, 2005 Panic Room har jag sett ett par gånger och tycker att det är en tät och spännande thriller. Jodie Foster är alltid bra och Whitaker, som sagt, imponerar. Fincher slutar aldrig att imponera på mig. Det är bara att beundra honom. Citera Link to comment Share on other sites More sharing options...
Donnie Darko Skriven 15 September, 2005 Report Share Skriven 15 September, 2005 (ändrad) Titel: Once Upon A Time In Mexico Regi Robert Rodriguez Land: USA, Mexico År: 2003 Skådespelare: Antonio Banderas, Salma Hayek, Johnny Depp, Willem Dafoe, Mickey Rourke Handling:Knarkkungen Barrillo låtsas störta den mexikanska regeringen. Den korrupta CIA-agenten Sands begär samtidigt hämd från sin värsta fiende för att kunna genomföra knarkkungens uppror mot staten. Till sin hjälp tar Sands Mariachi. Samtidigt planerar knarkkungen planer på att låta mörda presidenten. Omdöme:Jag Bestämde mig för att se denna film mest på grund av Johnny Depp. Detta är så mycket Rodriguez som det kan bli rätt igenom. Just därför blir det mest löjligt och tråkigt hela tiden. Speicaleffekterna, ljudet och fotot är inget och hurra över, likaså musiken som blir tjatig med det mexikanska temat. Men priset går ändå till alla dessa otroligt fantasilösa och tråkiga karkaktärer(Depp är inte inräknad), syftar i synnerhet på Banderas gestalt som nästan känns lite pinsam. Jag får vibbar av att Rodriguez är inspirerad av Tarantino(som han i och för sig har sammarbetat med ett flertal gånger) och Guy Ritchie, med tanke på att allt och alla ska vara så oerhört häftiga, vilket han misslyckas med Kopiöst. Storyn är flummig och ointressant. Den enda positiva faktor i denna film är Johnny Depp som ändå inte övertygar, tycker han presterar ganska långt under sin kapacitet, men är dock bra. Likaså hans karaktär som åtminstonde är bättre än de övriga. Det som räddar filmen från en etta är som sagt Depp och även slutscenen med honom som jag till och med gillar. 3 - Skådespelare 2 - Handling 1 - Känsla 2 - Musik 2 - Foto -------------- 10 - Totalt Betyg: 2/5 IMdB: 6.0 Rekommenderas: Om du gillar Robert Rodriguez är detta en film som passar dig, om inte ska du försöka hålla dig borta från den även om du gillar Johnny Depp. Ändrad 15 September, 2005 av Donnie Darko Citera Link to comment Share on other sites More sharing options...
Filmstar Czechflash Skriven 15 September, 2005 Author Filmstar Report Share Skriven 15 September, 2005 Jag har endast sett Panic Room en gång och det var när den kom på bio. Då hade man ganska stora förväntningar efter Se7en och The Game, så man blev lite besviken. Var en trea eller stark trea, men jag skulle behöva se om den. Synd att jag inte kunde se den när den gick på TV. Citera Link to comment Share on other sites More sharing options...
Donnie Darko Skriven 16 September, 2005 Report Share Skriven 16 September, 2005 Har också bara sett Panic Room en gång och det var för längesen och då tyckte jag den inte alls var märkvärdig..Gav den 3/5. Citera Link to comment Share on other sites More sharing options...
Batuss Skriven 16 September, 2005 Report Share Skriven 16 September, 2005 Har också bara sett Panic Room en gång och det var för längesen och då tyckte jag den inte alls var märkvärdig..Gav den 3/5. Håller med. Tyckte att den var seg, tråkig och intetsägande. Alla meningslösa uppttrappningar i dramat bidrog bara till ännu mer tristess... Citera Link to comment Share on other sites More sharing options...
NewDay Skriven 17 September, 2005 Report Share Skriven 17 September, 2005 Ack ack ack....såg Daredevil för andra gången igår. Vilken skitfilm. I rollerna: Ben Affleck, Jennifer Garner, Colin Farrell, Michael Clarke Duncan Regi: Mark steven Johnson Handling (Från baksidan): I hans värld är det alltid natt - men mörkret är fullt av ljud och dofter, smaker och känslor som de flesta av oss inte kan uppfatta. För även om advokaten Matt Murdock är blind så fungerar hans övriga sinnen med övermänsklig tydlighet. På dagen representerar Murdock de förtryckta. På natten är han Daredevil, en maskerad hämnare som vandrar på gatorna i en skoningslös jakt efter rättvisa. Omdöme: Jag tycker det är näst intill en synd att förstöra en bra serietidning så här. Patetiskt, Pinsamt....Skamligt? Hela filmen går ut på att Matt Murdock trots att han inte kan se inte fruktar något och är en riktig VÅGHALS. Den riktige våghalsen här är Mark steven Johnson...Hur vågar man sätta Träbocken Affleck som superhjälte med röda lädertajts? Bara tanken gör mig spyfärdig. Kanske e jag får hård, men jag ser verkligen inga höjdpunkter i denna B-film. Idéen är ju så bra! Hur kan man lyckas förstöra den så!? Inte ens regnscenen på taket går hem. Hela seriekänslan är som bortblåst. Mycke av detta beror förmodligen även på skådespelarnas skitinsats. En del av dom vet jag har kapacitet. Både Collin Farrell och Michael Clarke Duncan har ju synts i många fina roller tidigare. Men ingen gör en bra insats här. Till regissörens försvar får nog dock nämnas att hela konceptet är oerhört svårt att få fram på skärmen. Historien om Daredevil är och förblir en serietidning. 2 - Skådespelare 3 - Handling ( I alla fall som serietidning) 1 - Känsla 3 - Musik (Evanesence passa faktiskt in bra) 1- Foto Citera Link to comment Share on other sites More sharing options...
Rekommenderade inlägg
Delta i diskussionen
Du kan svara nu och bli medlem senare. Om du är medlem, logga in för att svara med ditt användarnamn.
Notera: Din post kommer granskas av en moderator innan den blir synlig för andra.