Jump to content

Ingmar Bergman


Vilken är Bergmans bästa?  

50 members have voted

  1. 1. Vilken är Bergmans bästa?

    • Viskningar och rop (1972)
      1
    • Smultronstället (1957)
      11
    • Gycklarnas afton (1953)
      0
    • Persona (1966)
      5
    • Skammen (1968)
      0
    • Det sjunde inseglet (1957)
      10
    • Nattvardsgästerna (1963)
      1
    • Fanny och Alexander (1983)
      13
    • Sommarnattens leende (1955)
      1
    • Annan
      3
    • Jungfrukällaren
      1


Recommended Posts

  • Replies 196
  • Created
  • Last Reply

Top Posters In This Topic

Top Posters In This Topic

Posted Images

Jag kan inte riktigt bestämma mig för om det är Persona eller Fanny och Alexander som är Bergmans bästa. En annan ångestladdad höjdare är Viskningar och rop, som också hör till de bästa. Även Vargtimmen är väldigt bra och är hans enda (mer eller mindre) renodlade skräckfilm.

 

Om man vill se något lite mer lättillgängligt av Bergman kan man prova med Sommaren med Monika, Smultronstället och möjligen Höstsonaten.

Link to post
Share on other sites
Om man inser Fanny och Alexanders briljans men inte begrep särskilt mycket av D7I - vilken(a) rekommenderar du då att man sätter tänderna i NoName?

 

Ja du, F&A är ju en summering av Bergman kan man säg, jag tycker inte det är nån mer som är som den. Men jag rekommenderar alltid starkt Jungfrukällan (som inte är svår på nåt sätt), Nattvardsgästerna (tycker inte den e svår). De svårare men bland de bästa är Persona, Viskningar och rop. Förstår inte hur du inte kunde begripa Det sjunde inseglet. :)

 

Jag kan inte riktigt bestämma mig för om det är Persona eller Fanny och Alexander som är Bergmans bästa. En annan ångestladdad höjdare är Viskningar och rop, som också hör till de bästa. Även Vargtimmen är väldigt bra och är hans enda (mer eller mindre) renodlade skräckfilm.

 

Om man vill se något lite mer lättillgängligt av Bergman kan man prova med Sommaren med Monika, Smultronstället och möjligen Höstsonaten.

 

Ja de är höjdare allihop :) Jag brukar tipsa om den underskattade Skammen.

 

Lättsmält av Bergman så kan de filmerna rekommenderas, men Höstsonaten hade jag nog inte valt. Men Sommarnattens leende, Jungfrukällan eller varför inte den skojiga Djävulens öga.

Link to post
Share on other sites

Många tänker nog att Det sjunde inseglet ska vara svårare än vad den är. Egentligen är den ju väldigt övertydlig och det kanske gör att man tror att det borde vara mer osagt och som ska anayseras, än vad det egentligen är?!

 

Är också lite överraskad att det inte är så många som nämner Såsom i en spegel som en av favoriterna, då jag själv fann den otroligt bra och med suveräna skådespelarprestationer och andra tänkvärdheter. Gillar man komplicerade familjerelationer så är den att rekommendera. Kan inte påstå att den är så svår heller, men tung och omtumlande. En av de bästa psykologiska filmerna i världen.

 

Såg att du listade Jungfrukällan som tredje största favorit bland Bergmans filmer, NoName. Tyckte själv inte att den var extremt bra, även om den har en intressant historia. Men den kändes nästan för simpel på något sätt, för att vara en film av Bergman (har väl mest att göra med den annorlunda tidsmiljön och att det inte var Bergmans manus från början). Jungfrukällan var en något svag fyra för mig. Är dock sugen att se om den då jag minns några riktigt bra scener i den.

Link to post
Share on other sites
Många tänker nog att Det sjunde inseglet ska vara svårare än vad den är. Egentligen är den ju väldigt övertydlig och det kanske gör att man tror att det borde vara mer osagt och som ska anayseras, än vad det egentligen är?!

 

Är också lite överraskad att det inte är så många som nämner Såsom i en spegel som en av favoriterna, då jag själv fann den otroligt bra och med suveräna skådespelarprestationer och andra tänkvärdheter. Gillar man komplicerade familjerelationer så är den att rekommendera. Kan inte påstå att den är så svår heller, men tung och omtumlande. En av de bästa psykologiska filmerna i världen.

 

Såg att du listade Jungfrukällan som tredje största favorit bland Bergmans filmer, NoName. Tyckte själv inte att den var extremt bra, även om den har en intressant historia. Men den kändes nästan för simpel på något sätt, för att vara en film av Bergman (har väl mest att göra med den annorlunda tidsmiljön och att det inte var Bergmans manus från början). Jungfrukällan var en något svag fyra för mig. Är dock sugen att se om den då jag minns några riktigt bra scener i den.

 

Såsom i en spegel är mycket bra men klarar inte i dagsläget att ta en topp 10 placering.

 

Jag gillar den epoken som Jungfrukällan utspelar sig i. Gillar karaktärerna och manuset som är baserat på en gammal folkvisa.

 

Kan lägga in hela min lista över Bergmans filmer som jag sett. Några överraskningar?

 

01. Fanny och Alexander (1982) 10/10

02. Nattvardsgästerna (1962) 10/10

03. Jungfrukällan (1960) 10/10

04. Det sjunde inseglet (1957) 10/10

05. Persona (1966) 10/10

06. Skammen (1968) 9/10

07. Viskningar och rop (1972) 9/10

08. Sommarnattens leende (1955) 9/10

09. Scener ur ett äktenskap (1973) 9/10

10. Smultronstället (1957) 9/10

11. Såsom i en spegel (1961) 8.5/10

12. Ansikte mot ansikte (1976) 8.5/10

13. Djävulens öga (1960) 8/10

14. En passion (1969) 8/10

15. Vargtimmen (1968) 8/10

16. Ansiktet (1958) 8/10

17. Höstsonaten (1978) 8/10

18. Gycklarnas afton (1953) 7.5/10

19. Riten (1969) 7/10

20. Dokument Fanny och Alexander (1986) 7/10

21. Nära livet (1958) 7/10

22. Fängelse (1949) 7/10

23. Larmar och gör sig till (1997) 7/10

24. Sommarlek (1951) 7/10

25. Sommaren med Monika (1953) 6/10

26. Tystnaden (1963) 6/10

27. Efter repetitionen (1983) 6/10

28. För att inte tala om alla dessa kvinnor (1964) 6/10

29. En lektion i kärlek (1954) 6/10

30. Trollflöjten (1974) 6/10

31. Musik i mörker (1948) ( 6/10

32. Saraband (2003) 6/10

33. Karins ansikte (1986) 6/10

34. Till glädje (1950) 5/10

35. Ur marionetternas liv (1980) 5/10

36. Det regnar på vår kärlek (1946) 5/10

37. Hamnstad (1948) 5/10

38. Törst (1949) 4/10

39. Das Schlangenei (1977) 4/10

40. Skepp till Indialand (1947) 4/10

41. Kris (1946) 4/10

42. Sånt händer inte här (1950) 3/10

Link to post
Share on other sites

Bergman, Bergman den store Bergman eller den tjuriga gubbjäveln som jag valt att kalla honom är det största Sverige någonsin kommer att uppleva. Egentligen känns det lite larvigt att skriva om Bergman när NoName sett varenda film av honom men jag får väll ändå göra mitt bästa i skuggan av NoName.

 

Eftersom jag själv tycker det är relativt sällan jag ger ut femmor (52/1534) så kan jag inte annat än lyfta på hatten för gubbjäveln. Av elva sedda filmer har jag gett fyra filmer femmor och fem fyror. Bäst är tveklöst Viskningar och Rop och Smultronstället. Paradoxalt nog den mest krävande och magstarka storyn i Viskningar och Rop och kanske den "lättaste" och varmaste storyn i Smultronstället.

 

Utöver alla hyllningsord måste jag ge mitt inlägg lite nyans och det genom att totalsåga Tystnaden. Maken till tråkigt får man fan leta efter. Om det inte hade varit för Sven Nykvists foto hade jag nog spytt. Många vill påstå att Det sjunde inseglet är pretentiös rappakalja men då har man inte tagit en titt på Tystnaden. En film som likaväl kunnat använts som en av KGB's förhörsmetoder. Jag hade i alla fall golat alla om detta varit tortyren.

 

 

1. Viskningar och rop (5/5)

2. Smultronstället (5/5)

3. Persona (5/5)

4. Höstsonaten (5/5)

5. Det sjunde inseglet

Link to post
Share on other sites
Bergman, Bergman den store Bergman eller den tjuriga gubbjäveln som jag valt att kalla honom är det största Sverige någonsin kommer att uppleva. Egentligen känns det lite larvigt att skriva om Bergman när NoName sett varenda film av honom men jag får väll ändå göra mitt bästa i skuggan av NoName.

 

Eftersom jag själv tycker det är relativt sällan jag ger ut femmor (52/1534) så kan jag inte annat än lyfta på hatten för gubbjäveln. Av elva sedda filmer har jag gett fyra filmer femmor och fem fyror. Bäst är tveklöst Viskningar och Rop och Smultronstället. Paradoxalt nog den mest krävande och magstarka storyn i Viskningar och Rop och kanske den "lättaste" och varmaste storyn i Smultronstället.

 

Utöver alla hyllningsord måste jag ge mitt inlägg lite nyans och det genom att totalsåga Tystnaden. Maken till tråkigt får man fan leta efter. Om det inte hade varit för Sven Nykvists foto hade jag nog spytt. Många vill påstå att Det sjunde inseglet är pretentiös rappakalja men då har man inte tagit en titt på Tystnaden. En film som likaväl kunnat använts som en av KGB's förhörsmetoder. Jag hade i alla fall golat alla om detta varit tortyren.

 

 

1. Viskningar och rop (5/5)

2. Smultronstället (5/5)

3. Persona (5/5)

4. Höstsonaten (5/5)

5. Det sjunde inseglet

 

Nä, Tystnaden är då ingen favorit. Är du på filmtipset? Är vi redan vänner där kanske :) Minns inte. Vi har ju samma filmsmak iaf. Chelsea gäller för mig oxå.

Link to post
Share on other sites
Bergman, Bergman den store Bergman eller den tjuriga gubbjäveln som jag valt att kalla honom är det största Sverige någonsin kommer att uppleva. Egentligen känns det lite larvigt att skriva om Bergman när NoName sett varenda film av honom men jag får väll ändå göra mitt bästa i skuggan av NoName.

 

Eftersom jag själv tycker det är relativt sällan jag ger ut femmor (52/1534) så kan jag inte annat än lyfta på hatten för gubbjäveln. Av elva sedda filmer har jag gett fyra filmer femmor och fem fyror. Bäst är tveklöst Viskningar och Rop och Smultronstället. Paradoxalt nog den mest krävande och magstarka storyn i Viskningar och Rop och kanske den "lättaste" och varmaste storyn i Smultronstället.

 

Utöver alla hyllningsord måste jag ge mitt inlägg lite nyans och det genom att totalsåga Tystnaden. Maken till tråkigt får man fan leta efter. Om det inte hade varit för Sven Nykvists foto hade jag nog spytt. Många vill påstå att Det sjunde inseglet är pretentiös rappakalja men då har man inte tagit en titt på Tystnaden. En film som likaväl kunnat använts som en av KGB's förhörsmetoder. Jag hade i alla fall golat alla om detta varit tortyren.

 

 

1. Viskningar och rop (5/5)

2. Smultronstället (5/5)

3. Persona (5/5)

4. Höstsonaten (5/5)

5. Det sjunde inseglet

 

Nä, Tystnaden är då ingen favorit. Är du på filmtipset? Är vi redan vänner där kanske :) Minns inte. Vi har ju samma filmsmak iaf. Chelsea gäller för mig oxå.

 

Jovisst är jag medlem där. Om vi är vänner där har jag ingen aning om. :) Har samma namn som här på filmsnack. Trevligt att det i alla fall finns någon blå vän här inne.

Link to post
Share on other sites

Tystnaden tyckte jag var mycket intressant och berörde mig. Förstod dock inte avslutningen alls och behöver se om den för att kanske bli något klokare?!? Den behandlar sitt ämne väldigt bra innan "vilseledandet" åtminstone. Tystnaden är den svåraste av Bergman som jag sett hittills.

 

Ingen som har läst Bergman on Bergman eller någon annan bok där Bergman möjligen säger något som kan göra en klokare på Tystnaden?

Link to post
Share on other sites
Utöver alla hyllningsord måste jag ge mitt inlägg lite nyans och det genom att totalsåga Tystnaden. Maken till tråkigt får man fan leta efter. Om det inte hade varit för Sven Nykvists foto hade jag nog spytt. Många vill påstå att Det sjunde inseglet är pretentiös rappakalja men då har man inte tagit en titt på Tystnaden. En film som likaväl kunnat använts som en av KGB's förhörsmetoder. Jag hade i alla fall golat alla om detta varit tortyren.

 

Själv begriper jag inte alls varför du finner Tystnaden som en så tråkig film. Tystnaden är, med undantag av Viskningar och rop, Bergmans mest känsloladdade berättelse. Bergmans kreativitet i bildspråket är på sin kulm, de surrealistiska momenten håller samma nivå som de i Smultronstället, pojkens ensamhet och förvirring i en okänd stad under krig är häpnandsväckande. En sovande döv människa hade ju vaknat av filmens enorma intensitet.

Jag skulle snarare vilja säga att Tystnaden är Bergmans kanske mest intressanta film.

Vad jag vill ha sagt är att filmen inte hade fungera något vidare som tortyrsmetod på mig.

Link to post
Share on other sites
  • 1 month later...
Definitivt Smultronstället. Det var en av dom första Bergman filmer jag såg och Victor Sjöström är underbar i rollen.

 

Smultronstället tar upp intressanta teman vilket också gör det till en intressant film.

 

Har du fler Bergmanfavoriter?

Link to post
Share on other sites
  • 2 weeks later...

"Smultronstället" var min introduktion till Bergmans fantastiska filmuniversum och har förblivit den filmen som har störst rum i mitt hjärta. Finns nog andra filmer som jag hellre skulle ta med mig till en öde ö och analysera, men "Smultronstället" är bara så genunint fin och träffsäker, varm och rolig samtidigt som den bottnar i ytterst allvarlig tematik. För trots att det kanske blir "Persona" som får följa med till en öde ö, så blir det "Smultronstället" som går på repeat när jag avverkar mina sista timmar på ålderdomshemmet. Jag berörs på ett yterst djupt plan av Victor Sjöströms trollbindande skådespelarinsats.

Link to post
Share on other sites
Definitivt Smultronstället. Det var en av dom första Bergman filmer jag såg och Victor Sjöström är underbar i rollen.

 

Smultronstället tar upp intressanta teman vilket också gör det till en intressant film.

 

Har du fler Bergmanfavoriter?

Absolut. Jag svarade på omröstningen som frågade vilken som är Bergmans bästa.

 

Det sjunde inseglet är ju en uppenbar favorit. Och jag har en tendens att gilla Kris mer än många andra

Link to post
Share on other sites
  • 2 weeks later...
  • Filmstar

Djävulens öga (1960)

 

Plötsligt kände jag att det var dags för en Bergman-film. Det blev Djävulens öga där Satan (Stig Järrel) har fått en vagel i ögat. Handling tar sats i ett, enligt filmen, irländskt ordspråk: En ung kvinnas oskuld är en vagel i Djävulens öga. Den unga kvinnan i fråga, Britt (Bibi Andersson), är förlovad och ska gifta sig och är dessutom dotter till en kyrkoherde (Nils Poppe). Don Juan (Jarl Kulle) och hans betjänt Pablo (Sture Lagerwall) får permis från helvetet av Satan och skickas till jorden för råda bot på problemet.

 

post-22-1239129242.jpeg post-22-1239129231.jpeg

 

Djävulens öga är en lättsam film, nästan vad jag skulle kalla en komedi. Filmens känns mysig i alla fall, och till det bidrar Gunnar Björnstrand som är vår berättare/ledsagare i de metafilmsinslag som förekommer. Björnstrand kallar själv filmen för en komedi. Dramakomedi med övernaturliga inslag kanske passar bättre om man ska beskriva filmen. En tragedi är det i alla fall definitivt inte. När det gäller skådisarna så är det toppinsatser på de flesta håll. Stig Järrel är härlig som Satan. Nils Poppe är mysigare än mysig som den snälle, naive men ändå smarte kyrkoherden. Bibi Andersson är kanske en aning svagare men det kan bero på att hennes rollfigur inte var så intressant.

 

post-22-1239129298.jpeg post-22-1239129304.jpeg

 

Även om Jarl Kulle är obetalbar som Don Juan så är relationen mellan honom och Bibi Andersson inte det som för mig blir filmens fokus. Betydligt intressantare är scenerna mellan kyrkoherdens fru (Gertrud Fridh) och Don Juans betjänt Pablo samt relationen mellan kyrkoherden (Poppe) och frun. En rolig scen var när Poppe lyckas lura in en liten smådjävul i ett skåp varpå han glad och otroligt nöjd utbrister: "Jag har en djävul i mitt skåp, jag har en djävul i mitt skåp". Smådjävulen hade följt med till jorden för att hålla uppsikt över Don Juan och se till att allt gick som Satan ville, hehe.

 

post-22-1239129322.jpeg

Lägg märke till Allan Edwall i den höga hatten. Han spelar örondemon som från helvetet kan lyssna på vad som händer uppe på jorden.

 

Som vanligt när det gäller Bergman är dialogen skarp och välskriven. Givetvis är det en fantastiskt teatral dialog - men alltså underbar. Filmen når inte riktigt fram till fyran men en stark trea är självklar. Komedier blir sällan fyror för mig, då jag inte blir gripen eller indragen på samma sätt som när jag ser en thriller eller ett drama. Om fyran ska komma så måste jag i princip skratta ihjäl mig. Men det var kul att se Bergman igen; det var ett tag sen. Jag blev sugen på att se några av de Bergman-rullar jag ännu inte har sett, och det i sig är väl ett ganska bra betyg till Djävulens öga.

 

3+/5

Link to post
Share on other sites

Join the conversation

You can post now and register later. If you have an account, sign in now to post with your account.
Note: Your post will require moderator approval before it will be visible.

Guest
Reply to this topic...

×   Pasted as rich text.   Paste as plain text instead

  Only 75 emoji are allowed.

×   Your link has been automatically embedded.   Display as a link instead

×   Your previous content has been restored.   Clear editor

×   You cannot paste images directly. Upload or insert images from URL.

Loading...

×
×
  • Create New...