Jump to content

Böcker?


Achtung

Rekommenderade inlägg

Rakii: Låter grymt att du håller på med en Stephen King-samling. Vilken är det? Allt kan hända, Majsens Barn, Den förskräckliga apan, Mardrömmar, Nattmaror och Drömlandskap, Dödsbädden eller Nightshift?

 

Han har gjort någon till men kommer inte på vad den heter.

 

Japp jag ska kolla upp de två Dahlströmböckerna du nämnde. Borde finnas på bibblan.

Link to comment
Share on other sites

  • Svar 957
  • Created
  • Last Reply

Top Posters In This Topic

Det är Allt kan hända, har redan Jerusalems lott och Majsens barn-samlingarna hemma någonstans. Första novellen höll inte riktigt måttet men hoppas att den håller ändå igenom.

 

Någon King-samling likt din eller Jojjes har jag inte, enbart ett 10-tal böcker men kanske kommer mer i fortsättningen.

Link to comment
Share on other sites

Ska kommentera hela boken sen då jag läst ut den, så det blir väl till helgen eller så.

 

Annars har jag nyligen köpt en relativt stor biografi om Charles Bukowski, med intervjuer och hans brev samlade i en faktafylld bok som ska bli fin att plöjja medans jag är i Finland nästa vecka, hoppas på mer utfyllnad efter att Ronnie Haags biografi Charles Bukowski - en biografi inte var den bästa eller så välutfylld heller.

Link to comment
Share on other sites

Har nu läst ut andra delen av Kings The Dark Tower. Blev sjukt överaskad. Första delen var helt ok men har läst relativt många fler som är bättre, men andra delen var underbar!

 

Nästa del släpps i Januari, men vette tusan om jag kan vänta så länge, funderar på att skaffa de resterande delarna på engelska.

Link to comment
Share on other sites

Håller precis på med Jonathan Safran Foers Allt är upplyst. Den är ju väldigt kritikerrosad men jag förstår den inte... det är för mig en sån där bok som bara inte går att komma igenom! Jag läser och läser och läser men jag kommer ingen vart. Någon som har läst den och har en annan åsikt? Blir den bättre och roligare (den ska visst ha lite humor men jag har inte rört på smilbanden en enda gång hitills...).

Link to comment
Share on other sites

Har nu läst ut andra delen av Kings The Dark Tower. Blev sjukt överaskad. Första delen var helt ok men har läst relativt många fler som är bättre, men andra delen var underbar!

 

Nästa del släpps i Januari, men vette tusan om jag kan vänta så länge, funderar på att skaffa de resterande delarna på engelska.

 

Kul med positiv feedback då jag inte hunnit läsa den ännu men ska ta och köpa den någon dag, läst nyligen ut en fristående del av historien före Mörka Tornet där man får ta del av Rolands tidigare äventyr, fanns som en kortare historia i novellsamlingen Allt kan hända. Historien rekomenderas om man gillar Dark Tower-serien.

Link to comment
Share on other sites

Allt kan hända (Everything´s eventual) av Stephen King (2005)

 

stephen_king.jpg

 

Ännu en i raden av Kings novellsamlingar, har bara läst två sycken tidigare som jag inte var vidare imponerade av, Majsens barn samt Jerusalems lott och denna lånade jag mer av en slump då jag inte hade annat att läsa. Kan direkt säga också att King är väl en författare som inte imponerat så vidare mycket av det lilla jag läst, förutom Revolvermannen då som skiljde sig en aning från hans stil och den fungerade riktigt bra.

 

Här finns faktiskt en novell, Elurias små systrar som är som en föregångare till Mörka Tornet-serien som Revolvermannen är den första delen av, Roland av Gilead är ute på resande fot och kommer till staden Eluria där han blir skadad och tas hand om ett par systar. Intrigen tätnar och hemligheter kommer upp till ytan samtidigt som detta är den novell som gjorde starkast intryck, delvis på att det är Dark Tower först och främst.

 

Resten av historierna fungerar inte i samma utsträckning då skräckmomenten som vanligt i Kings böcker inte är speciellt skrämmande eller hårresande för en skräckentusiast som jag ändå är och det är tråkigt att det inte fanns mer tilltalande delar bortsett från en annan avstickare som heter Allt du älskar kommer att försvinna. I sin tur är det ingen skräcknovell heller utan en mera alldaglig skildring av en ensam man som är ute och reser som stannar vid rastplatser för att skriva av toalettklottret på väggarna, en intressant hobby minst sagt. Det som gör denna så pass intressant är hur King skildrar livsödet med att låta en person i stället för flera hamna i fokus och lägga en smula tyngd på psykologiska aspekter mer än skräck eller något annat heller för den delen. Man sympatiserar med huvudpersonen och man skapar en sårts utanförskaplig vänskap, något som mer sällan förekommer då jag läser.

 

Och det var dom två som fungerade mest, avstickarna som King modigt vågade publicera bortom allt vad skräck heter och han borde om han inte redan gjort det ägna sig mera åt vanligt historieberättande utan mord, oförklarliga ting och dylikt, men jag antar att det är just det han beskriver bäst och därför han inte tilltalar.

Link to comment
Share on other sites

Rakii: Det jag älskar med Stephen King är hans sätt att få böckernas karaktärer så levande. Själv tycker jag han är enormt duktig, men egentligen borde man nog läsa hans böcker på engelska, då John Henri Holmberg har en förmåga att låta språkbruket bli lite annorlunda då och då. I och för sig gäller det ju för alla översättare. Tänk om man hade kunnat alla språk så man kunnat läsa romaner på grundspråket.

 

För tillfället läser jag Talismanen av Stephen King, och ska sedan ge mig över på Svarta Huset som är uppföljaren. Efter det blir det nog Signal som utkommer nästa vecka och till sist andra delen i Det mörka tornet, nämligen De tre blir dragna. Jag har en rejäl Stephen King-höst framför mig och förmodligen kommer jag även resa till England och träffa honom i november när han är där och signerar böcker.

Link to comment
Share on other sites

  • 3 weeks later...

Maratonmarschen (The Long Walk) av Stephen King alias Richard Bachman (1979)

 

king1.jpg

 

För min egen del har det blivit dåligt med läsning under dom senaste veckorna då motivationen har sviktat dels av att jag inte riktigt hittat läsvärda böcker bland tre Narnia-äventyr som inte alls var lika bra som andra delen i serien och även en annan King-bok läste jag, Flickan som älskade Tom Gordon men ingen av dessa kan jag rekomendera. Däremot besökte jag biblioteket häromdagen och tänkte ge King en sista chans och stod mellan denna och Carrie. Då jag i stort sett vet vad Carrie går ut på men vill ända läsa och jämnföra fick det bli ett senare val och blev i stället en av de första böckerna King skrev under pseudonymen Richard Bachman.

 

I en kanske närbelägen framtid (man vet dock aldrig när det uspelar sig) i en totalitär regim som USA står under anordnas varje år en tävling kallad Maratonmarschen för 100 st unga pojkar vars uppgift i tävlingen är att gå så länge och långt som möjligt. I år har huvudpersonen Ray Garraty signat upp sig och har som mål att vinna mot hårda motståndare som han senare bekantar sig med och skapar en god relation till vissa medans andra som blir dödsfiender. Pojkarna är hela tiden övervakade av en bandvagn som åker före och kontrollerar så ingen går för långsamt eller gör något emot reglerna för då kommer det varningar och till slut ett skott i huvudet.

 

Vad som är den mest fascinerande biten är just hur King lyckas bibehålla tempot och spänningen igenom större delen av boken trots att man vid första anblicken tror sig kunna hitta brister då den storymässigt inte verkar vara någon vidare bok. Men där går dom förutsägda meningarna i väggen och man dras direkt in i tävlingen på liv och död på ett bra skrivet sätt som är övertygande i sina konversationer och beskrivningar av samtliga tävlande som finns med, King nästan överträffar det jag läst utav honom hittills och detta är nog ett av dom guldkorn tillsammans med Revolvermannen som jag läst.

 

King står näst på tur, denna gången med Mörka Tornet 2: De tre blir dragna som jag redan kommit halvvägs igenom och är en lika positiv överraskning som föregångaren.

Link to comment
Share on other sites

Rakii

 

Har inte läst vrålmycket av King. Men han har ju skrivit hur mycket som helst så det är svårt att ha läst allt. Men just maratonmannen är en av mina absoluta favoriter. Han är duktig på att göra em epännande berättelse av lite "utrymme." Tänker även på raseri. Och han är som bäst när hans kriver mer "normala" berättelser om vanliga människor. Sommardåd och Vinterverk.

Link to comment
Share on other sites

Håller med dig om att han fungerar bäst då det antingen är fantasy eller våran vanliga värld som det handlar om då jag har haft svårt för hans skräckscenarion som inte riktigt biter på en erfaren skräckfilmstittare som upplevt det mesta, men får se vad Talismanen lovar som Jojje uppskattade väldigt mycket i Stephen King-tråden.

Link to comment
Share on other sites

Delta i diskussionen

Du kan svara nu och bli medlem senare. Om du är medlem, logga in för att svara med ditt användarnamn.
Notera: Din post kommer granskas av en moderator innan den blir synlig för andra.

Guest
Svara...

×   Pasted as rich text.   Paste as plain text instead

  Only 75 emoji are allowed.

×   Your link has been automatically embedded.   Display as a link instead

×   Your previous content has been restored.   Clear editor

×   You cannot paste images directly. Upload or insert images from URL.

Loading...

×
×
  • Skapa nytt...