wst Skriven 7 Juli, 2010 Report Share Skriven 7 Juli, 2010 wst: Visste faktiskt inte att His Girl Friday var en föregångare till Stoppa pressarna, så den informationen tackar jag för. Wilder är ju en favorit och Stoppa Pressarna har jag faktiskt sett, tycker kanske inte den tillhör Wilders bättre filmer - men alltid kul med radarparet Matthau/Lemmon.gav den någon form av trea när det begav sig. His Girl Friday har jag ännu inte sett, men den återfinns väl på imdbs-topplista, så den kommer att tas även den. Trevligt att kunna bidra med lite sån information (: Håller med, Wilder är också en favorit hos mig men det är ingen av hans bättre filmer. En helt okej film His Girl Friday som får 3 av mig medans Stoppa pressarna får 3+. wst: Personligen gillar jag His Girl Friday och gav den en stabil 4/5 i betyg. Hmm, kanske dags för omtitt... Betyget kanske förändras vid en omtitt om det var länge sedan du såg den. Den är godkänd/bra enligt min bok. Har du sett Stoppa pressarna? Kanske en idé att se den om du inte gjort det. Citera Link to comment Share on other sites More sharing options...
Filmstar Czechflash Skriven 7 Juli, 2010 Author Filmstar Report Share Skriven 7 Juli, 2010 Titel: Affliction / Ont blod Genre: Drama/Mysterium/Thriller Land: USA År: 1997 Regi: Paul Schrader I rollerna: Nick Nolte, Sissy Spacek, James Coburn, Willem Dafoe Handling: Wade är ensam polisman i en byhåla i New Hampshire. Hans arbete är föga upphetsande. Men så blir en man dödad under en jakt. Wade misstänker att det är mord och om han kan lösa det kan han återfå en del av sitt borttappade liv som innehåller både en skilsmässa och en alkoholiserad far. Omdöme: Paul Schrader, som här både regissiserat och skrivit manus, stod bl.a. för manus till hyllade klassikerna Taxi Driver och Raging Bull. Vi får följa polisen Wade (Nick Nolte) i den lilla hålan i norra USA där de är mitt uppe i vintern och jaktsäsongen är redo att dra igång. På första dagen av jaktsäsongen blir Wade kallad till platsen där en rik man, som kommit dit för att jaga, hittas död av sin guide, Jack. Wade jobbar extra vid sidan av sitt polisyrke med att köra plogbil tillsammans med Jack åt Gordon LaRiviere som är byns mäktigaste man. Wade, som genomgått en tuff skilsmässa och plågas av minnen från sin alkoholiserade far Glen (James Coburn), försöker leva ett så normalt liv han kan. Han har ihop det med Margie (Sissy Spacek) som jobbar på den lokala lunchrestaurangen samtidigt som han vill försöka få delad vårdnad om sin lilla dotter Jill. Men minnena från barndomen har satt starka spår efter sig och Wade måste kämpa för att inte bli som sin far. Som stöd har han även sin bror Rolfe (Willem Dafoe) som för länge sen flyttat till storstaden och som är den lugnare av de två. Wade kan inte släppa tanken om att dödsfallet under jakten kan ha varit mord och försöker pussla ihop trådarna samtidigt som han försöker göra detsamma med sitt egna liv. Det är en klart intressant film där dödsfallet hamnar lite i skymundan vilket jag fann ovanligt då det oftast brukar vara det man bygger filmen på. Men istället är det Wade som är huvudtemat och allt som rör sig i hans huvud. Det är en blek och mörk historia från början till slut, och det blir inte bättre mot slutet. Man bjuds på riktigt bra skådespeleri i roller skrivna på ett utomordentligt sätt. Både Nick Nolte (bäst) och James Coburn blev Oscarnominerade för sina prestationer, med en guldgubbe till Coburn (hans enda i karriären) som belöning och de funkar verkligen perfekt som far och son. Även Sissy Spacek bör nämnas då även hon passar klockrent in vid sidan om Wade. Lite synd att Willem Dafoe inte utnyttjades mer då han dyker upp efter runt en timme och bara har enstaka scener, förutom att han agerar berättarröst. Definitivt sevärd liten film. 5 - Skådespelare 3 - Handling 4 - Känsla 4 - Musik 3 - Foto -------------- 19 - Totalt Betyg: +3/5 alt. -4/5 - 7.0/10 IMDb: 6.9 Trailer - Affliction Citera Link to comment Share on other sites More sharing options...
Filmstar Czechflash Skriven 7 Juli, 2010 Author Filmstar Report Share Skriven 7 Juli, 2010 wst: Personligen gillar jag His Girl Friday och gav den en stabil 4/5 i betyg. Hmm, kanske dags för omtitt... Betyget kanske förändras vid en omtitt om det var länge sedan du såg den. Den är godkänd/bra enligt min bok. Har du sett Stoppa pressarna? Kanske en idé att se den om du inte gjort det. Nej, har faktiskt inte sett den men den ligger på vill-se-listan och har haft den framme ett par gånger. Citera Link to comment Share on other sites More sharing options...
Plox Skriven 7 Juli, 2010 Report Share Skriven 7 Juli, 2010 Czech: Ah Maléna har jag ju faktiskt sett, men lyckats förtränga. Minns enbart Monica Bellucci - vilket inte är så konstigt iofs. Minst sagt en vacker och en roll som passar henne perfekt. Citera Link to comment Share on other sites More sharing options...
Yojimbo Skriven 7 Juli, 2010 Report Share Skriven 7 Juli, 2010 Affliction är en film som jag köpte hem nyligen och som jag fick upp ögonen på efter min djupdykning i Paul Schraders filmografi. Just castingen av James Coburn och Nick Nolte som far och son har ju hyllats som den "perfekta castingen av far och son i film", så det är med den vetskapen jag kommer gå in med när jag snart tar mig ann filmen. Citera Link to comment Share on other sites More sharing options...
Yojimbo Skriven 7 Juli, 2010 Report Share Skriven 7 Juli, 2010 Czech: Håller med om i princip allt du skriver om Män som hatar kvinnor: att Rapace är bra, att Andersson är sliskig, att filmen är 20 minuter för lång, att Harriet-mysteriet är bra. Ja, det är en sevärd film, helt enkelt. Kul att du såg originalet till slut. Direkt efter att jag sett filmen såg jag, vad jag iofs redan läst om tidigare men glömt bort, att David Fincher gör amerikanska versionen 2012. På ett sätt är det synd att ha sett den då jag tror Fincher kan göra en jäkligt bra film av materialet. Å andra sidan var den tillräckligt bra för att jag inte ska ångra det. Hoppas bara jag inte minns hur allt låg till när det är dags för 2012... Om den nu släpps före domedagen vill säga. MGU snackade om hur glada vi kan vara att Christopher Nolan kunde sätta en deadline för tredje Batman-filmen före domedagen i slutet av 2012 och att många andra gjort samma sak, vilket även ger oss en Star Trek-uppföljare, en Spiderman-reboot och inte minst en nionde Saw-film (njae, det var nog droppen ändå). Men ärligt talat är jag tvärtemot Nit89ram angående David Finchers kommande projekt. Även om Fincher kan göra Män som hatar kvinnor till något ännu bättre (bäst för honom det) så är det Facebook-filmen som jag ser fram emot. Idén är lika galen som den är bra - samt nästan smärtsamt aktuell, och Fincher vågar fortsätta bryta ny mark. Postern som släppts gjorde mig ännu mer hypad på filmen och castingen ser mycket intressant ut - till och med Justin Timberlake låter som något intressant ju. Det är knappast någon sell out-idé från Finchers sida utan snarare en av de smartare filmidéerna de senaste åren - manuset är skrivet av respekterade namn och har legat högst på listan över ofilmade manus i några års tid innan Fincher hakade på projektet. Män som hatar kvinnor kan lyftas av Finchers händer, men den kan aldrig bli lika bra som någon av hans föregående filmer (om nu inte The Social Network floppar kvalitetsmässigt, förstås). Citera Link to comment Share on other sites More sharing options...
Filmstar Czechflash Skriven 8 Juli, 2010 Author Filmstar Report Share Skriven 8 Juli, 2010 Plox: Ja, Malèna är lite som en hyllning till Monica Bellucci och kvinnokroppen. Inte mig emot. Yojimbo: Tror inte Affliction är för alla, men hoppas du finner den intressant. Man vet liksom inte hur det ska gå eller hur det ligger till med allt förrän filmen slutat, och sånt är alltid skönt att se. Citera Link to comment Share on other sites More sharing options...
Filmstar Czechflash Skriven 8 Juli, 2010 Author Filmstar Report Share Skriven 8 Juli, 2010 Titel: Chi l'ha vista morire? / Who Saw Her Die? Genre: Mysterium/Thriller/Rysare Land: Italien/Västtyskland År: 1972 Regi: Aldo Lado I rollerna: George Lazenby, Anita Strindberg, Adolfo Celi, Dominique Boschero Handling: Francos dotter Roberta försvinner och hittas mördad ett par dagar senare. Franco börjar undersöka fallet, men kan inte koncentrera sig p.g.a. dotterns död. Detta är på väg att driva honom till vansinne och medan han snokar vidare börjar de misstänkta dö som flugor. Omdöme: Den f.d. Bond-mannen George Lazenby syns här som aldrig förr. Han lär ha gått ner runt 15 kilo till den här filmen, även om jag inte tror han gjorde det specifikt för just denna roll. Och man känner definitivt inte igen honom från sin tid som Bond då han här har långt ovårdat här, jättepolisonger och mustasch. Som en blandning mellan Nicolas Cage i Arizona Junior och Peter Sellers när han klär ut sig till pirat i en av Rosa Pantern-filmerna, klockrent alltså ! Hans lilla flicka kommer och besöker sin far i Venedig där han arbetar som skulptör. Att han är gift är inget han verkar bry sig om då han har sina älskarinnor vid sidan om. För att hans dotter inte ska bevittna denna sexuella relation, lämnar han henne lekandes med några andra barn och går själv och "leker" med sin älskarinna. Det klockrena är att dottern självklart försvinner under denna period och givetvis är det hans fel att hon blivit utsatt för en mördare. Efter den klart lovande inledningen går filmen lite på tomgång när Franco (George Lazenby) försöker hitta mördaren. Det blir många misstänkta där samtliga målas upp som skyldiga och även ser skyldiga ut, vilket gör att det förvisso är omöjligt att lista ut vem som är skyldig men även att det blir lite för komplicerat för sitt eget bästa. När själva motivet avslöjas är det lite lamt och långsökt, även om filmen aldrig är dålig. Känns dock som man inte riktigt har en röd tråd rakt igenom utan mest försöker förvirra tittaren. Venedig gör sig bra (tänker bl.a. på Don't Look Now som kom året efter och har ett liknande upplägg och kan ha fått inspiration av denna) samtidigt som Ennio Morricones huvudmelodi både är kuslig och passande när mördaren dyker upp. Tyvärr används den nästan för mycket vilket gör att den tappar lite effekt efter ett tag. Fotot är på sina håll bra, men inget utöver det vanliga och det blir lite för mycket scener filmade i mörker samtidigt som dödsscenerna inte är de bästa eller mest innovativa man sett. 2 - Skådespelare 2 - Handling 3 - Känsla 3 - Musik 3 - Foto -------------- 13 - Totalt Betyg: +2/5 - 6.0/10 IMDb: 6.4 Trailer - Who Saw Her Die? Citera Link to comment Share on other sites More sharing options...
Filmstar Czechflash Skriven 8 Juli, 2010 Author Filmstar Report Share Skriven 8 Juli, 2010 Titel: Non si sevizia un paperino / Don't Torture a Duckling Genre: Mysterium/Thriller/Rysare Land: Italien År: 1972 Regi: Lucio Fulci I rollerna: Barbara Bouchet, Tomas Milian, Florinda Bolkan, Marc Porel Handling: Tre tolvåriga pojkar i en underutvecklad bondby full av vidskepelse och övertro, lever och leker som italienska pojkar i allmänhet - d.v.s. plågar lite smådjur, trakasserar byfånen, röker cigaretter och drömmer om sex med äldre matronor. När en av dem hittas strypt och begraven faller misstankarna först på den plattskallige byfånen, men efter förhör kan bypolisen avskriva honom som potentiell mördare och de står handfallna utan ledtrådar. Omdöme: Det här är en giallo med ganska hög produktionskvalité på många håll där man märker att regissören haft känsla för ett genomgående fint foto. Regissören Lucio Fulci, som tio år senare gjorde The New York Ripper med en mördare som pratar som Kalle Anka, har även här en referens till Kalle Anka i form av en Kalle Anka-docka som får viss betydelse för handlingen. Det måste annars vara den enda filmen jag kan minnas där man har en kvinnlig pedofil i form av en vacker Barbara Bouchet som förför pojkar i 12-års åldern. Men det är gjort med en viss charm som man inte kan bli äcklad av. Barbara Bouchet ja, henne får man inte nog av i denna film där hon spelar Patrizia, dottern till en rik man som är född i byn och byggt ett modern och fräckt hus som Patrizia nu bor i. Hon har kommit dit från storstan för att komma bort från alla skriverier om sitt drogmissbruk (men har alltså istället blivit en sorts sexmissbrukare). Hon verkar inte göra så mycket mer än att åka runt byn i sin sportbil och ragga upp pojkar, haha. Tomas Milian, en känd figur från 70-talets italienska filmer, spelar här en journalist som inte fyller så stor funktion förrän mot slutet. En karaktär stör mig under filmens gång och det är Maciara (spelad av Florinda Bolkan) som är en slags häxa som utövar svart magi. Man vill väl få tittaren att tappa fokus från att försöka hitta den riktiga mördaren med att ha fullt upp med hennes voodoo-liknande metoder. Dessa bitar är dock helt onödiga för resten av filmen och jag hade gärna sett att man tagit bort dem. Det är inte bara hon som håller på med svart magi vilket gör att fler är misstänkta pga detta, vilket dock bara är ett villospår. Småtrevlig och ett extra plus alltså för fotot som alltid är en bonus i denna genre. 3 - Skådespelare 3 - Handling 3 - Känsla 2 - Musik 4 - Foto -------------- 15 - Totalt Betyg: 3/5 - 6.5/10 alt. 7.0/10 IMDb: 7.1 Trailer - Don't Torture a Duckling Citera Link to comment Share on other sites More sharing options...
Yojimbo Skriven 8 Juli, 2010 Report Share Skriven 8 Juli, 2010 Czech: Kul att se lite Giallos och grejer. Har själv frestat mig till att se några på raken under lång tid nu, men tiden faller i slutändan alltid på någon längre, "viktigare" film. Känns annars som att jag bara vill ägna en dag eller två åt att streckkolla en 4-5 stycken titlar som man velat sett. Jag har en del mindre Argento-filmer kvar och Mario Bava lockar med mycket. Sedan andra, mer okända titlar som Paranoia och Death on High Heels. Den där Aldo Lado har jag sett haft namnet på några intressanta filmer. Citera Link to comment Share on other sites More sharing options...
Filmstar Czechflash Skriven 8 Juli, 2010 Author Filmstar Report Share Skriven 8 Juli, 2010 Czech: Kul att se lite Giallos och grejer. Har själv frestat mig till att se några på raken under lång tid nu, men tiden faller i slutändan alltid på någon längre, "viktigare" film. Känns annars som att jag bara vill ägna en dag eller två åt att streckkolla en 4-5 stycken titlar som man velat sett. Jag har en del mindre Argento-filmer kvar och Mario Bava lockar med mycket. Sedan andra, mer okända titlar som Paranoia och Death on High Heels. Den där Aldo Lado har jag sett haft namnet på några intressanta filmer. Ja, jag har flera giallos som ligger och väntar som jag inte hunnit se. En genre som sällan når de där jättetopparna, men å andra sidan har de nästan alltid något man gillar och minns. Kommer i perioder då det är kul att ta sig an ett par sådana, men tror inte man ska se för många på kort tid för då tappar de nog charmen. Har en hel del roliga titlar kvar som jag vill se framöver, men namn som Argento och Bava är givetvis tungviktarna i genren, även om det finns andra vars filmer jag nästan gillar mer (som Sergio Martino t.ex.). Citera Link to comment Share on other sites More sharing options...
Cooper Skriven 8 Juli, 2010 Report Share Skriven 8 Juli, 2010 Jag såg Mysterious Skin tidigare idag. Den var, kort och gott, helt fantastisk. En intressant historia, som dessutom är väldigt kompetent berättad, som höll mig fastklistrad och en fullkomligt briljant insats av Joseph Gordon-Levitt. Jag visste på förhand att han var en duktig skådis, men detta är bland det bästa jag sett från det senaste decenniet. Så. Jävla. Bra. Alla andra sköter sig bra också, men de bleknar i jämförelse, tyvärr. Detta var verkligen en film som gjorde intryck, och återigen är det en av de där undersedda indie-filmerna som förser mig med de där otroliga upplevelserna. 9/10 (enda anledningen att det inte blir full pott är att jag nästan aldrig get det efter bara en titt) Citera Link to comment Share on other sites More sharing options...
Filmstar Czechflash Skriven 8 Juli, 2010 Author Filmstar Report Share Skriven 8 Juli, 2010 Cooper: Såg Mysterious Skin för ett par år sen och även om den var bra tilltalade den mig inte fullt ut, kanske var det ämnet. Håller med om skådespeleriet som är mycket bra av Joseph Gordon-Levitt som blivit lite av indie-kung. Citera Link to comment Share on other sites More sharing options...
Filmstar Czechflash Skriven 8 Juli, 2010 Author Filmstar Report Share Skriven 8 Juli, 2010 Titel: La polizia chiede aiuto / What Have They Done to Your Daughters? Genre: Kriminalare/Mysterium/Thriller/Rysare Land: Italien År: 1974 Regi: Massimo Dallamano I rollerna: Claudio Cassinelli, Giovanna Ralli, Mario Adorf, Farley Granger Handling: I samband med att polisen hittar en hängd 15-årig flicka i närheten av en skola nystar man upp en prostitutionshärva på skolan. Så småningom börjar man jaga en motorcykelburen mördare som gärna tar till en stor köttkniv vid behov. Omdöme: Regissören Massimo Dallamano var ett intressant namn vars egna regikarriär tog ordentlig fart efter framgångarna som cinematograf åt Sergio Leone på För en handfull dollar och För några få dollar mer. Hans tre bästa filmer, What Have They Done to Solange? (1972), denna och Colt 36 Special Squad (1976), är alla bra filmer som har det lilla extra där han går från giallo (1972) till en blandning mellan giallo och poliziotto (1974) och avslutar med en poliziotto (1976). Poliziotto, som är en italiensk typ av polisfilm där varken polisen eller de kriminella lägger fingrarna emellan, hade sin topp på 70-talet, precis som giallon. Tyvärr dog Dallamano i slutet av 1976 just som hans bästa filmer hade kommit. Som en slags fristående uppföljare, eller fortsättning, på What Have They Done to Solange? fortsätter han här på samma tema med skolflickor som de utsatta av en seriemördare. Polisinspektören Silvestri (Claudio Cassinelli) och den kvinnliga distriktåklagaren Vittoria Stori (Giovanna Ralli) har hand om fallet med den döda 15-åriga flickan som hittas hängd i en vindsvåning. Utvecklingen är klart intressant där man alltså kombinerat de typiska giallo-elementen med polisens arbete som kan liknas med poliziotto där Silvestri blir allt mer upprörd och frustrerad över de uteblivna resultaten. Filmen har tyvärr inte bästa produktionskvalitén vad gäller foto, men med det sagt är det inget dåligt foto. Tvärtom lyckas man många gånger dra in tittaren väldigt bra under intensiva scener med sitt innovativa användande av kameran som är lyckat. Hade gärna velat ha ytterligare någon cool mördarscen/jakt då dessa var av hög kvalité. Egentligen inte så komplicerad som en vanlig giallo brukar vara, men det behövdes inte heller då det hela löstes i bra takt. Avslutningsvis vill jag säga ett par ord om Stelvio Cipriani som står för musiken. Jag hade hört den tidigare och blivit förälskad i den, melodier som verkligen utmärker sig och skapar en tät stämning varje gång de kommer igång. 3 - Skådespelare 3 - Handling 4 - Känsla 4 - Musik 3 - Foto -------------- 17 - Totalt Betyg: +3/5 alt. -4/5 - 7.0/10 IMDb: 7.3 Trailer - What Have They Done to Your Daughters? Citera Link to comment Share on other sites More sharing options...
Omberg Skriven 9 Juli, 2010 Report Share Skriven 9 Juli, 2010 Platoon (1986) Jag har aldrig gillar filmer som på ett eller annat sätt kretsar kring krig. Mycket då de har en tendens att glorifiera krig; men även för att dessa filmertenderar att enbart bestå av skrikande män i skyttegravar och hel drös andra klyshor. Men just Platoon ekade av andra vibbar. Det kändes som att dettavar en film som råkade utspela sig under ett krig, och inte vice versa. Chris Taylor(Charlie Sheen) ångrar snabbt sitt beslut att volontärt ställa upp i infanteriet under Vietnamkriget. Det tar inte lång tid innan han är fysiskt slutkördav det tunga arbetet i den extrema hettan och mentalt vansinnig av de ständigt återkommande dilemman och konflikter han ställs inför. Det visade sig att jag hade rätt i min tanke ang. filmens tema. Vi får följa tankar och funderingar istället för gevärskulor. Platoon är löst baserad på regisören och författaren Oliver Stones egna erfarenheter under krigstiden. Något som märks då filmen speglar en grym autentisitet. Redan i öppningsscenen inser man vilken reflektion vi kommer få följa. Något som tidigare nämnt gläder mig. Claire Simpson, kvinnan bakom filmens Oscarsvinnande klippning är en kvinna jag ser upp till. Inte (bara) för att hon gjort underverk underklippningsstadiet av denna film; utan för att det var på hennes tips som Stone valde att använda den otroliga "Adagio for Strings" - komponerad av Samuel Barber, under filmens känslomässigt starka scener. Aldrig tidigare har jag någonsin varit med om mer passande musik i en film! Att Stone även lyckas klämma in denna låt under diverse olika sekvenser skapar en sammanhängande känsla - den precis rätta känslan för att engagera publiken på alla plan som finns tillgängliga. Förutom grym musik bjuder filmen på en riktigt imponerande rollista. Kevin Dillon, för mig mest känd som Johnny 'Drama' Chase i serien Entourage, gör här ett av sina första framträdande i sin karriär. Och han gör det bra. Tillsammans med stora namn som bland annat Forest Withaker, William Dafoe och Tom Berenger skapas en pluton med minst en karaktär alla i publiken kan relatera till eller kanske rent av känna igen sig i. Jag måste även, skadade av det nya millenniet, säga jag njuter av att inte bara se Charlie Sheen i en seriös roll, utan att han även bär upp den med rak rygg. Vanligtvis är det ju inte detta man har förknippat med Sheen de senaste 10-15 åren. Hot Shots och Two and a half Men är väl inte riktigt kända för sin dramatiska röda tråd eller perfektionism i skådespeleri? Det är verkligen inte mycket som slår fel här inte! När filmen når sitt slut är den första tanke att jag har sett på tok för lite av Oliver Stones filmer. Men kanske satte jag ribban högt då jag började med filmen många anser som hans bästa? +4/5 Citera Link to comment Share on other sites More sharing options...
Rekommenderade inlägg
Delta i diskussionen
Du kan svara nu och bli medlem senare. Om du är medlem, logga in för att svara med ditt användarnamn.
Notera: Din post kommer granskas av en moderator innan den blir synlig för andra.