Filmer du just sett ! Bra och dåliga (Del 1 och 2!)

[Plox]

Jojje: Haha, jo kan inte hjälpa det. Men tycker det känns så onödigt att sabba en film med såna detaljer. Titelval är kanske inte sådär jätte farligt. Men just när folk kladdar med språket tycker jag är förbannats drygt och dessutom tycker jag det görs på tok för ofta.

 

Har inget större minne av språkupplägget i Jakten på Röd Oktober, men vete fan om jag tycker det du beskriver är ett acceptabelt sätt. Antingen eller tycker jag, bara engelska eller bara ryska. Kan inte hålla på att byta mitt i... Nä icke. Haha.

[Cooper]

Såg The Accused precis. En film som jag inte har så mycket att säga om egentligen, då den är varken bra eller dålig. Storyn är måttligt intressant, den engagerar till viss del - men jag tycker det är för lite, det är inte tillräckligt för att bygga en historia kring. En sådan här film borde egentligen vara riktigt berörande, men den når aldrig den nivån jag hoppats på. Jodie Foster vann en Oscar för sin roll, och hon är riktigt bra i rollen - vittnesscenen är helt fantastisk - men hon klarar inte att ensam lyfta filmen allt för mycket. Kanske om hon hade fått mer utmanande scener att arbeta med. Slutet är tillfredsställande om än förutsägbart. Det är en film som är värd att se endast för Fosters prestation. 5/10

[Red]

Dekalogen 7: Du skall icke stjäla (Kieslowski) (1988)

 

Handling

 

Filmens huvudpersoner är Ewa som spelas av Anna Polony och en liten flicka vid namn Majka. När Ewa var ung så blev hon gravid och födde ett barn som gavs namnet Majka. På grund av hennes unga ålder och en del annat så uppfostras barnet av hennes mor. Stölden som filmen handlar om är när Ewa vill ta tillbaka sin dotter...

 

Omdömme

 

Jämfört med de två tidigare filmerna i serien som var fantastiska så är det här inget mästerverk direkt. Dess största brist är nog att det är lite svårt att sympatisera med karaktärerna som kämpar om Majka ftersom de båda framstår som rätt speciella. Om meningen var att Ewa och hennes mor skulle framstå som udda eller rent ut sagt psyikiskt instabila så har regissören lyckats med sin vision. Visst så engagerar man sig för historien, men det känns inte speciellt gripande. Rent skådespelaremässigt så är detta dock en bra film och bland annat Maja Barelkowska som gestaltar den lilla flicka Majka imponerar. Handlingen är intressant och det moraliska dilemmat är helt klart intressant och presenteras på ett bra sätt. Manuset har sina brister men det är överlag en intressant story som innehåller en del skön mörk humor. Helt klart sevärd.

 

 

Filmens styrka ligger nog inte i själva agerandet utan snarare i handlingen som ändå på något sätt lyckas fängsla en. Kieslowski är rätt duktig på att få en att snabbt få en intresserad för hans filmer. I den här filmen lockas man i början av vackert foto när ett höghus filmas ur många olika vinklar och samt lite mystik - ett skrik i från ett barn hörs. Filmen har sin charm och den har samma känsla som övriga delar i dekalogen, dock kommer den inte upp i samma nivå som de två föregående avsnitten.

 

 

3/5

[Voldo]

BASEketball

BASEketball är en "tramsfilm" i ungefär samma stil som The Naked Gun, en film som också är regisserad av David Zucker. De två huvudrollsinnehavarna är inga mindre än skaparna av South Park; Trey Parker och Matt Stone. Med tanke på att jag älskar dem och deras serie blev kändes det lockande att se denna film som jag aldrig gjort tidigare.

 

 

Joe 'Coop' Cooper (Trey Parker) och Doug Reemer (Matt Stone) är runt 25 år gamla, de är barndomsvänner och bor tillsammans i ett hus som de snart blir vräkta ifrån då de är arbetslösa. En gammal klasskamrat håller ett party som de inte är bjudna till, men de drar dit ändå. De blir utsparkade ganska fort och sedan utmanade på basket av ett par killar från partyt. Coop och Doug föreslår att de istället spelar BASEketball, en sport som är en slags blandning av basket och baseboll. Coop och Doug vinner ganska lätt, och fem år senare är BASEketball en etablerad sport med de båda herrarna som två av dess största stjärnor.

 

 

Utan genierna Parker och Stone hade inte filmen varit hälften så kul som den nu är. De fick förmodligen improvisera en hel del och förvandlade på så sätt originalmanuset till någonting roligare än vad det var från början. Ett exempel på deras påverkan är att ordet "dude" är skrivet 39 gånger i manuset medan det yttras hela 98 gånger under filmen. Skådespeleriet är lättsamt och man märker att duon är vana att arbeta tillsammans då deras kemi är felfri. Av filmen ska man förvänta sig mycket barnsligheter och larv, och inget som har någon vidare kvalitet. Men samtidigt har den sina små guldkorn varav somliga fick mig att skratta högt. BASEketball kan jag rekommendera till alla som vill ha en småkul komedi utan större hjärna.

 

5/10

[Puffie]

Titel: There Will Be Blood

Genre: Drama

Land: USA

År: 2007

Regi: Paul Thomas Anderson

Skådespelare: Daniel Day-Lewis, Paul Dano, David Warshofsky

IMDb: 8.2 Top 250: #129

 

Det är slutet på förra sekelskiftet och Daniel Plainview och hans son letar efter oljefyndigheter i USA. När de hittar en stor oljefyndighet i Kalifornien får de problem av en ung präst som sätter käppar i hjulen för dem och vill ha sin del av oljeförmögenheten.

 

There Will Be Blood är en två och en halv timme lång skildring av en persons handlösa fall ner i ondska och girighet. Daniel Plainview är en entreprenör i oljebranschen som inte låter någonting komma i vägen på hans väg till framgång. Inledningsvis verkar han vara en bildad, vältalig och delvis kärleksfull affärsman och pappa. Men i takt med att han kör över mindre farthinder på vägen mot framgång så börjar också hans sanna personlighet bubbla upp till ytan. Det är en personlighet som fullkomligt domineras av hat mot allt levande och en omättlig girighet. Sakta men säkert tar hatet och girigheten över och vältaligheten och de uns av kärlek som fanns är som bortblåsta. Till slut finns bara hatet kvar och då blir tillflyktsorten alkohol i mängder. Att följa Daniel Plainviews resa från vettig affärsman till fullkomlig sociopat är otroligt fascinerande och skrämmande.

 

 

Daniel Day-Lewis vann en Oscar för sin rolltolkning av Daniel Plainview och jag har svårt att se någon i historien som förtjänat sin Oscar mer. Han fullkomligen dominerar filmen, eller rättare sagt han ÄR filmen. Han ger en så otroligt trovärdig tolkning av en persons resa mot total galenskap och ondska att man är helt övertygad om att Daniel Plainview är en riktig person. Detta leder i sin tur till att man blir smått mörkrädd då Daniel Plainview är bland de obehagligaste personer som figurerat i en film. Jag vill nästan gå så långt som att påstå att Daniel Day-Lewis bjuder på den starkaste rollprestationen genom tiderna här. Paul Dano spelar Eli, en lokal präst som försöker få sin del av oljerikedomarna och på så sätt blir han Plainviews främsta antagonist. Han gör det riktigt bra och hans karaktär är också högst obehaglig. Jag tycker det är bra att det finns en så tydlig konflikt i filmen, det ger liv och fart åt en annars otroligt långsam film. Filmens långsamma tempo ger karaktärerna ordentligt med utrymme att utvecklas men på sina ställen går det för sakta och man tappar intresset lite.

 

 

There Will Be Bloods enda brist är egentligen att den aldrig lyckas engagera tittaren fullt ut. Att följa Daniel Plainviews livshistoria är intressant, men det räcker inte riktigt ända fram. Dock ska det anmärkas att hans livshistoria är otroligt välpaketerad. Förutom det förstklassiga skådespelet bjuder även på filmen på ett vackert och foto och en originell användning av musiken. Musiken skiljer sig mycket från den ton som resten av filmen har, under vissa scener tar den över scenen helt och hela historien förs mer eller mindre fram av musiken.

 

There Will be Blood är ett sevärt drama som levererar den starkaste rolltolkningen man kan se i en film, bara det är en anledning att se den. Utöver det är det en bra film men för mig lever den ändå inte riktigt upp till förväntningarna.

 

4-/5

[Czechflash]

Omberg: Tyckte också mycket om Sin Nombre som jag tycker var bland de bättre filmerna under 2009. Helt klart en regissör att hålla ögonen på.

 

Jojje: Håller definitivt med dig. Trailern till A Single Man är mycket bra och fick mig att genast vilja se filmen. Filmen var inte lika klockren som trailern, men jag gillade trots allt filmen som var mycket vacker att titta på och skapade en del känslor. Har också satt sig på minnet och vill se om den framöver.

 

Plox: Nu blev jag sugen på att se om Bad Boys som jag såg för en väldans många år sen. Minns att jag gillade den, men osäker på vilken version jag såg. Har den hemma på DVD så får kolla vilken det är.

[Rilopoz]

A Single Man var det bästa jag sett på länge. Dock inte en film för alla.

[Jojje]

 

Pandorum (2009)

 

Den här historien har vi sett förut: en liten besättning ombord på ett rymdskepp där nåt mystiskt (och skrämmande) pågår. För mig kändes Pandorum som en sämre version Event Horizon, och då är ju inte Event Horizon nån toppfilm direkt. Dennis Quaid är träig och den del av historien som utspelas med honom är inte speciellt intressant. Bäst, eller åtminstone inte sämst, är Ben Fosters utforskning av skeppet. Filmen börjar med en hopp-scen byggd enbart på ett överraskande ljud, och detta efter bara några sekunder av filmen. Det handlar alltså inte om nån uppbyggande stämning alls (som faktiskt Event Horizon hade även om den bangade ur mot slutet). Det finns korn till en bra film här nånstans. Idén är bra och vissa delar av utförandet funkar. I princip gillar jag bara en enda grej och det var monsterbarnen; de var läbbiga, jag gillade speciellt scenen när monsterungen skar halsen av asiaten  Slutet är också hyfsat. Grundproblemet: Man har en bra idé men spenderar ändå 95% av filmen med att försöka vara en actionskräckis som inte funkar.

 

2/5

[Red]

Dekalogen 8: Du skall icke bära falskt vittnesbörd (1988) (Kieslowski)

 

Handling Den åttonde delen är en rätt jobbig film att förstå helheten i om man inte är på hugget. Filmen handlar om två kvinnor som är bekanta med varandra sedan tidigare. Den ena kvinnan undervisar på ett universitet i etik och i början av filmen presenteras hennes dagliga liv. Hennes namn är förresten Zofia. Den andra kvinnans namn är Elzbieta och hon är en polsk-amerikansk invånare som är på besök i Warsawa. De båda huvudpersonerna har träffats tidigare i Amerika i arbetet, Elzbieta arbetar förresten som forskare. Elzbieta är på besök på universitetet och tillåts att sitta med på Zofias lektion. Under lektion så berättar Elzbieta en berättelse som förändrar allt... Och frågan är; Kan man och bör man ljuga för att rädda liv?

 

Handling

 

Det är som sagt en rätt invecklad historia som kräver mycket koncentration för att man ska ha en susning om vad som händer. Filmens manus känns lite som ett Jigsaw Puzzle där vi åskådare inte får tillgång till alla pusselbitar. Det är ju bara min personliga åsikt och det finns kanske många andra som inte upplever filmen som komplicerad. I stora drag så förstår jag handlingen, men det är en del detaljer som irriterar mig. Detta är både filmens svaghet & storhet enligt mig. Filmen blir rätt snabbt intressant, men den blir givetvis inte heller lika känslomässigt engagerande som i det enklare avsnittet: Dekalog 1.

 

 

Skådespelarnas insatser är dock värt att berömma och scenen som utspelar sig i salen på universitet är fantastisk. Helt klart den scen som gör den här filmen sevärd. Det presenteras en historia som är mycket lik den i Dekalog 2. Detta är ju självklart intressant eftersom man får en djupare förståelse för individerna i det dramat. Men det är ju även i denna scen som Elzbieta berättar sin historia, som senare visar sig ha stor betydelse för de båda huvudkaraktärerna. Reaktionerna i ansiktet och hur Zofias kroppspråk förändras efterhand som berättelsen trappas upp är suveränt skådespeleri. Zofia spelas förresten av Maria Koscialkowska & den andra huvudrollen spelas av Teresa Marczewska.

 

 

Fotot är alltid värt att berömma och inzoomningarna i undervisningsalen & omgivningarna i skogen är mycket fina. Sevärd film med ett intressant etiskt dilemma. Växer helt klart en del efter man har låtit filmen sjunka in lite. Betyg får bli en 3:a tills en eventuell omtitt, då kan betyget höjas kanske.

3/5

[Red]

Dekalogen 9: Du skall icke åtrå din nästas hustru (Kieslowski) (1988)

 

Handling

 

Filmen handlar om paret Hanka & Roman. Hanka är otrogen i mot sin man och har en affär med Mariusz. Det var faktiskt Roman som uppmana sin fru att skaffa en älskare efter att han upptäckt sin impotens. Men det dröjer inte länge innan han blir avundsjuk och börjar spionera på sin fru. Han får reda på affären och hans lidande blir stort. Sedan...

 

Omdömme

 

Den var i och för sig snyggt filmad och man bjuds på många snygga vinklar och fantastiskt fotografi. Men av någon anledning så tyckte jag inte om den speciellt. Inte min kopp te antar jag. Skådespelarna var det inget fel på utan de övertygar i sina roller. Det finns dock en hel del bra filmer som är både intressanta/spännande och snyggt filmade. Men filmen som helhet kändes rätt svag och vissa detaljer av handlingen hann jag aldrig ens uppfatta/förstå. Musiken kan man väl inte klaga på heller utan den är stämningsfull och skapar en härlig atmosfär tillsammans med miljöerna/fotot. Manuset är helt enkelt för tunnt och speciellt engagerad av berättelsen blir jag tyvärr aldrig. Delarna börjar bli sämre nu i Dekalogen överlag känns det som, men jag har stora förhoppningar på den avslutande delen.

 

Höjdpunkten med filmen är nog Artur Barcis's biroll som Bicyclist, vilken karisma killen har alltså. Han syns förresten lite här och där i de olika Dekalog-avsnitten. Bild är i från avsnitt 8: Känner du igen han?

 

 

2/5

[Czechflash]

 

Titel: Triangle

Genre: Mysterium/Thriller/Skräck

Land: Storbritannien/Australien

År: 2009

Regi: Christopher Smith

I rollerna: Melissa George, Michael Dorman, Henry Nixon, Rachael Carpani

 

Handling: Efter en storm där deras segelbåt kapsejsat råkar huvudpersonerna på ett drivande skepp. Efter att de tagit sig ombord inser de snart att allt inte står rätt till...

 

Omdöme: Brittiske regissören (och manusförfattaren) Christopher Smith stod för skräckkomedin Severance (2006) som visade sig vara en trevlig liten film full av skön humor och en del överraskande scener. Här kastas man snabbt in i en mardrömsliknande situation där allt inte verkar stå rätt till med Jess (Melissa George) som tillsammans med fem andra personer ska fara ut på vattnet på en yacht tillhörandes Greg. Snart hamnar de i en mystisk storm och mardrömmen är ett faktum.

 

 

Till en början känns det som en vanlig, dålig skräckis där de kliver ombord något som liknar ett spökskepp. Men precis som jag håller på att tappa intresset tar filmen en vändning som får en nyfiken igen. Filmen vecklar in sig allt mer och ett tag blir det lite förvirrande, men det mesta har sin förklaring och man lyckas ganska väl med att från olika synvinklar visa vad som försigår på skeppet.

 

 

Vad som i slutänden gör att jag tycker det här blir godkänt är det faktum att filmen har en del brutala scener som är både slagkraftiga och skickligt utförda plus att man inte väljer den enkla utvägen som man oftast ser i den här typen av film. Att man lånat en del från klassiska The Shining gör inte saken sämre och man lyckas ganska väl med stämningen i filmen. Men detta är långt ifrån den standarden och är främst endast underhållning för stunden.

 

2 - Skådespelare

3 - Handling

3 - Känsla

3 - Musik

3 - Foto

--------------

14 - Totalt

 

Betyg: -3/5 alt. 3/5 - 6.5/10

IMDb: 6.8

 

[Red]

Dekalogen 10: Du skall icke åtrå din nästas egendom (Kieslowski) (1989)

Handling

 

I den sista och avslutande delen av Dekalogen får vi följa två bröder vid namn Jerzy & Artur. De har inte träffats på ett tag, men återförenas när de får beskedet om sin fars bortgång. De båda bröderna ärver faderns frimärkesamling. Samlingen är mycket värdefull och det saknas bara ett enda frimärke för att samlingen ska bli komplett. Personen som har frimärket i sin ägo vill dock inte ha betalt i pengar...

 

Omdömme

 

Delarna 7-9 har inte haft samma kvalité överlag som de tidigare avsnitten, men den sista delen når nästan upp till samma kvalité. Sista delen har en lite lättsammare atmosfär med Rock'n Roll musik och en hel del skön mörk humor. Den är lite lättare att ta till sig på något sätt och att avsluta Dekalogen på ett lite lättsammare sätt var ett bra drag av regissören. Handlingen är mycket bra och rätt intressant då den kretsar kring en hobby - som även tas upp i avsnitt 8. Musiken är precis som i den andra delarna stämningsfull och vacker, men i den här delen så är även musiken något som man uppmärksammar. I öppningscenen får man se en av huvudkaraktärerna spela i ett polskt Rock'n Roll band - grym scen.

 

 

Precis som i de övriga delarna så gillar jag stilen och den fina fotografin. I bland de bättre scenerna i filmen är helt klart

inbrottscenen när inbrottjuven "svetsar" upp gallren på fönstret

. Finns en hel del saker att berömma angående manuset, men då avslöjas ju hela filmen. Men låt mig säga att atmosfären som skapas i de olika stadierna i filmen är suveränt. Även slutet hade sin charm och är ett bra avslut på historien. Skådespeleriet är också det mycket bra och det känns mycket genuint. Jerzy Stuhr & Zbigniew Zamachowski är två mycket duktiga skådespelare med härlig karisma som är värda mera uppmärksamhet. De medverkar även i Den vita filmen som där Kieslowski står för regin.

 

4/5

[Czechflash]

 

Titel: Dirty Rotten Scoundrels / Rivierans guldgossar

Genre: Komedi

Land: USA

År: 1988

Regi: Frank Oz

I rollerna: Michael Caine, Steve Martin, Glenne Headly, Anton Rodgers

 

Handling: Lawrence och Freddy är två sol-och-vårdare som upptäcker att det inte finns plats för båda på den lilla orten på rivieran.

 

Omdöme: Efter att precis ha kommit tillbaka från Franska Rivieran kändes det rätt att se om denna favorit. Michael Caine spelar den rike playboy-typen Lawrence Jamieson som lurar rika kvinnor i den lilla kuststaden Beaumont-sur-Mer. Ombord på tåget får han syn på sin raka motsats - Freddy Benson (Steve Martin) som drar usla snyfthistorier för att tjäna några ynka kronor. När så Freddy förstår att Lawrence är en riktigt skicklig bedragare vill han lära sig av den bäste. Lawrence går med på att lära upp Freddy, men på ett villkor och det är att han gör exakt som Lawrence säger.

 

 

Det är en underbar komedi från början till slut med två klockrena prestationer av Michael Caine och Steve Martin. De kompletterar varandra i varje scen och det är svårt att tänka sig några andra i rollerna. Filmens humor blir aldrig för överdriven och man får på ett härligt sätt följa de två herrarna på deras äventyr på den Franska Rivieran där de efter ett vad ska försöka lura en tvåldrottning på $50.000. De tar till alla knep de lärt sig under sin tid och det hela blir ett maktspel dem emellan som man sällan skådat.

 

 

Det finns så många klassiska scener här som radas upp en efter en. Min favorit i filmen är helt klart Michael Caine som har en så härlig brittisk stil och attityd att man inte annat än kan älska honom. Steve Martin är den lite mer korkade amerikanen som dock har en del fula tricks i rockärmen. Det är egentligen hela inramningen som gör det här till en så lyckad komedi så som 80-talet, de fina inspelningsplatserna, ett rappt manus och det fina skådespeleriet som även bjuder på en del improvisering.

 

5 - Skådespelare

4 - Handling

4 - Känsla

3 - Musik

3 - Foto

--------------

19 - Totalt

 

Betyg: 4/5 - 8.0/10

IMDb: 7.1

 

[Puffie]

Czech: Kan bara hålla med dig om Dirty Rotten Scoundrels. Fantastiskt underhållande och varm komedi. Även om de uppenbara skämten håller hög kvalité och bjuder på skratt tycker jag filmens absolut starkaste egenskap är att man blir genuint glad när man sett den. För mig ligger den i gränslandet mellan en 4:a och en 5:a, för tillfället är den parkerad på 4+/5.

[Jojje]

 

The Italian Job (1969)

 

Oj, vad dåligt det här var då. Fullständigt ospännande och töntigt hela tiden, vilket var något överraskande eftersom t ex Czech ger det här italienska jobbet en fyra. Tanken är ju att det ska vara roligt, men när det inte är roligt utan bara tråkigt så faller filmen platt. Jag gillar inte ens Michael Caine som jag nog brukar gilla. Filmen är dock väldigt snygg. Fotot, scenerierna, allt är riktigt snyggt. Jag gillade t ex bilden på det snyggt designade planet på landningsbanan tillsammans med jeeparna. Biljakten i slutet är ingen biljakt värd namnet. Jag har sett liknande "biljakter" i andra filmer (t ex i Blåst på 60 sekunder). Evighetslånga och helt utan nerv. Eftersom man här dessutom försöker vara rolig blir det bara pajasartat. Det absoluta slutet får väl ändå sägas vara bra även om det var alltför klantigt av föraren av bussen, fast det kanske man får ta även om jag hade önskat att det typ sprungit ut nåt djur som han vejat för. Nu var det bara slarv i onödan  Själva stöten är väl också hyfsad men är för kort för att bli spännande.

 

2/5

 

PS. Jo, just det, jag gillar också den del av "biljakten" som utspelas på några sorts innergårdstrottoarer med riktigt fina neonskyltar som hänger i taket.