Jump to content

Filmer du just sett ! Bra och dåliga (Del 1 och 2!)


Czechflash

Rekommenderade inlägg

  • Filmstar

0trust.JPG

 

Titel: Trust

Genre: Drama/Komedi

Land: USA/Storbritannien

År: 1990

Regi: Hal Hartley

I rollerna: Adrienne Shelly, Martin Donovan, Merritt Nelson, Edie Falco

 

Handling: När Maria berättar att hon är med barn, dör hennes pappa i en hjärtattack, hennes mamma slänger ut henne ur huset och hennes pojkvän gör slut. Då träffar hon Matthew, en inte särskilt trevlig typ, och de bestämmer sig för att tillsammans bli "normala" amerikanska medelklassmänniskor.

 

Omdöme: Jag hade tidigare sett Hal Hartleys regidebut The Unbelievable Truth (1989) som även var filmdebut för Adrienne Shelly. Den filmen hade en speciell stil som man inte är allt för van vid att se och gick liksom emot vad man är van vid att se i ungdomsfilmer. Den och denna film lär ha varit två skäl till att indiefilmen blev så stor. För det här är en film med lägre budget, skådespelarna är inte alltid proffs, men det har sin charm när det är gjort på rätt sätt.

 

0trust1.JPG

 

Enligt Hal Hartley ville han hemskt gärna göra en ny film med Adrienne Shelly så fort som möjligt efter deras debutfilm att han beslutade sig för att göra denna utan att ha någon vidare budget. Den spelades in på endast 11 dagar, vilket nog förklarar varför det är så många mikrofondippar i filmen (räknade till nio eller tio). Filmen innehåller mycket dialog, kvick dialog, som är skön att följa till en början, men när filmen blir allvarligare, eller rättare sagt mer ordinär, funkar det inte lika bra.

 

0trust2.JPG

 

Filmen innehåller en hel del svart humor som funkar bäst under filmens första hälft, eller två tredjedelar, innan Maria (Shelly) och Matthew (Martin Donovan) börjar falla för varandra och ska försöka leva "normalt". Det är deras negativa syn på livet och sköna kommentarer som gör mycket och som ger filmen den udda stämning som den har. Men det håller tyvärr inte under sista delen av filmen då det mer känns som en transportsträcka istället för att kanske klippa ner filmens längd lite.

 

3 - Skådespelare

3 - Handling

4 - Känsla

3 - Musik

3 - Foto

--------------

16 - Totalt

 

Betyg: 3/5 - 6.5/10

IMDb: 7.5

 

Link to comment
Share on other sites

  • Svar 18,1k
  • Created
  • Last Reply

Top Posters In This Topic

  • Czechflash

    4860

  • Jojje

    1240

  • Plox

    1056

  • roadwarrior

    911

Top Posters In This Topic

Posted Images

77107.jpg

 

Robin Hood

 

Jag såg ”Robin Hood” i går och jag blev varken besviken eller gjorde kullerbytta av glädje. En helt ok film sett till det stora hela, men ett problem är att det inte är mycket som är speciellt intressant eller fängslande. Alla känner redan till karaktären och jag tror inte att många är intresserade av hur han började sin karriär och så vidare, även om själva början inte har gjorts tidigare, är risken stor att man är mätt på detta innan man ens har sett filmen. Att dra jämförelser till ”Gladiator” är tämligen enkelt eftersom de har mycket gemensamt, men ändå ligger på helt olika nivåer. Ridley Scott når inte upp till samma nivå inte ens enda gång i filmen, denna känns mera konventionell, även om ”Gladiator” också är en högst konventionell film, och anpassad för för småttingar och de som vill ha en bit drama som ingrediens i en film. I detta fallet drar hela drama-biten ner filmens tempo och det blir vissa gånger lite oengagerade på vissa håll.

 

På förhand tycker jag att valet av skådespelare var intressant, men när jag väl ser dem i rollerna, känns de inte alls rätt. Russell Crowe gör en nedtonad rolltolkning av den klassiska hjälten som stjäl från de onda och ger till de fattiga. Han går mest runt och är munter, vilket kan vara kul att se Robin Hood som, men jag tycker inte alls att det fungerar fullt ut som jag hoppats på. Cate Blanchett som fager mö är heller inte helt rätt, även om hon bredvid Crowes sida är passande som Marion. Den enda karaktären jag fastnade för var Mark Strongs Godfrey med en blick som skulle kunna ta död på vilken svärmor som helst om han så önskade. Dessvärre tänder han aldrig till riktigt, vilket också kan beror på Scott som inte gett honom tillräckligt med scener eller annat utrymme i manuset.

 

”Robin Hood” är alltför enkelt för att jag skall uppskatta den fullt ut såsom jag gör med ”Gladiator”, även om den filmen inte är någon fullpoängare. Karaktärerna känns banala och det är inte svårt att se vilka som är de onda eller vilka som är på de godas sida. Det finns aldrig någon tvekan om detta och Scott låter oss inte avgöra själva utan allting serveras enligt numera satta regler för hur film skall se ut i dagens Hollywood. Tråkigt, men sant.

 

Hade Ridley Scott behållit sin tanke med filmen från första början och i stället gjort den ur en annan än Robin Hoods synvinkel, som det var tänkt, hade den varit mera intressant och hade kunnat bli någonting nytt i stället för det något urvattnade resultatet som det blev.

 

En något mild trea av fem möjliga sådana, blir mitt betyg.

Link to comment
Share on other sites

robin hood fram.jpg

Titel: Robin Hood

Genre: Äventyr/Drama/Action

Land: USA

År: 2010

Regi: Ridley Scott

Skådespelare: Russell Crowe, Cate Blanchett, Mark Strong, William Hurt

IMDb: 7.4

 

Kung Richard dör på ett korståg genom Frankrike. Av en slump faller det på bågskytten Robin Longstride och att föra hem kungens krona till England. Väl hemma möts Robin av ett utblottat England som nu styrs av den inkompetente prins John. Ofrivilligt hamnar Robin i centrum för motståndskampen.

 

Gladiator är en fantastisk film som bjuder på allt man kan önska sig från en film i genren. Ridley Scott var mannen bakom Gladiator och i huvudrollen såg vi Russell Crowe. Dessa båda herrar har nu återförenats för att ge oss en ny tolkning av historien kring Robin Hood. Automatiskt blir det så att man jämför Robin Hood med Gladiator då de har mycket gemensamt. Då Gladiator är en jäkligt tuff film att jämföra sig med framstår Robin Hood i mångt och mycket som en snäll lillebror till Gladiator.

 

robin hood 1.jpg

 

Historien utspelar sig i ett tidigt skede av Robins liv och redogör för bakgrunden till den klassiska Robin Hood historien. Tillvägagångssättet är det samma som det Christofer Nolan använde när han spelade in de nya filmerna om Batman. Och jag gillar det! Jag tycker det är intressant att få lärdom om dessa hjältars rötter och vad som motiverade dem inledningsvis. Just karaktären Robin Hood tycker jag är en av filmens absolut starkaste sidor. Det är intressant att följa hans utveckling från en vanlig soldat som i första hand ser till sina egna intressen och inte de fattigas till den rebell och folkets man som han är i de klassiska berättelserna. Russell Crowe gör ett gediget arbete med att gestalta Robin Hood. Hans buffliga och råa look passar perfekt till den här lite djupare och nyanserade skildringen av en annars genomgod hjälte. I övrigt är filmen sprängfylld med bra rolltolkningar, Mark Strong passar perfekt som girig skurk och William Hurt är gjuten i rollen som rådgivare till kungen.

 

robin hood 2.jpg

 

Något som skiljer Robin Hood avsevärt från Gladiator är det faktum att filmen är mycket lättsammare. Karaktärernas relationer och scenerna mellan striderna innehåller mycket humor och värme. Och förvånansvärt nog fungerar humorn bra och flyter in i historien på ett naturligt sätt som annars är ovanligt i Hollywoodfilmer. Stridsscenerna däremot tycker jag inte fungerar lika bra, det är till och med så att de är filmens svagaste punkt. Och så ska det självklart inte vara i den här genren. Jag får känslan av att man siktat för hårt mot en lägre åldersgräns än Gladiator och resultatet blir stridsscener med mindre blod men framförallt snabbare och kortare klipp för att man inte ska hinna se så mycket. Det här är väldigt synd då historien verkligen ger förutsättningarna för att skapa något riktigt bra.

 

Robin Hood är en bra film som bjuder på våld, romantik, äventyr och hjältedåd. Dock kommer den aldrig upp i samma nivåer som Gladiator, så gå inte in i salongen med förväntningarna att det ska vara en ny Gladiator.

 

3+/5

Link to comment
Share on other sites

  • Filmstar

0nm.jpg

 

Titel: Night Moves / Dödligt utspel

Genre: Kriminalare/Mysterium/Thriller

Land: USA

År: 1975

Regi: Arthur Penn

I rollerna: Gene Hackman, Susan Clark, Melanie Griffith, James Woods

 

Handling: Privatdeckaren Harry Moseby kallas till före detta filmstjärnan Arlene Iversons hem. Hennes dotter har försvunnit och Harry får i uppdrag att finna flickan. Samtidigt upptäcker Harry att hans fru är otrogen.

 

Omdöme: Jag såg den här filmen för en massa år sen och gillade den inte direkt, men något sa mig att se om den. Filmen gjordes under Gene Hackmans storhetstid och som vanligt visar han prov på starkt skådespeleri i en stark roll. Som f.d. amerikansk fotbollsspelare och numera privatdetektiv får han ett nytt jobb - att hitta den 16-åriga dottern Delly (Melanie Griffith) till f.d. skådespelerskan Arlene Iverson. Men i samband med att han tar sig an fallet upptäcker han att hans fru är otrogen. Detta gör att när ett spår dyker upp som leder till Florida ser han sin chans att komma iväg från sina problem där hemma.

 

0nm1.jpg

 

Filmen är i första hand karaktärsdriven där Harrys och de andras problem får mycket tid att utvecklas. Samtidigt är mysteriet med försvinnandet egentligen ganska enkelt. Det visar sig bara att Delly är en riktig lolita som försöker få alla män i säng. Vad som först verkade vara ett enkelt fall visar sig bli en riktig mardröm för Harry som inte bara måste försöka lösa sina problem med sin fru utan även får ett mycket större fall på halsen. Det som är lite speciellt med filmen är att man alltså inte fokuserar så mycket på själva mysteriet utan istället på karaktärerna. Det är något som i slutändan ger resultat även om filmen kan tyckas ha ett lite långsammare tempo.

 

0nm2.jpg

 

Förutom en perfekt Gene Hackman i huvudrollen funkar även Melanie Griffith överraskande bra i sin debutroll och man känner inte igen henne, bara att hon är en bra skådespelerska. Likaså är det kul att se en ung James Woods vars karaktär får allt mer betydelse för filmen. Men det är även de andra, mindre kända skådespelarna som presterar och gör filmen till vad den är. Sen gillar jag upplösningen extra mycket och man får till ett riktigt minnesvärt slut som knyter ihop allt väl. Det mindre bra var framförallt musiken som jag inte direkt blev förtjust i och som kunde varit mer spännande och gett filmen det lilla extra. Har en känsla av att det här är en film som blir bättre för varje gång man ser den.

 

4 - Skådespelare

3 - Handling

4 - Känsla

2 - Musik

3 - Foto

--------------

16 - Totalt

 

Betyg: +3/5 - 7.0/10

IMDb: 7.1

 

Link to comment
Share on other sites

Kul att läsa lite om nya Robin Hood. Jag kan dock inte riktigt förstå tanken bakom filmen, behöver världen ytterligare en Robin Hood-film? Har ju gjorts hur många som helst nu.

 

Själv är jag måttligt sugen på den, känns som en sån där lite menlös bombastisk blockbuster. Inte sagt att jag inte kommer att se den men kommer nog vänta tills man kan se den hemma i soffan.

 

Själv blev jag mest sugen på att se Robin Hood - Äventyrens man (1976) med Sean Connery och Audrey Hepburn.

Link to comment
Share on other sites

Dekalogen 2: Du skall icke missbruka Herrens namn (Kieslowski) (1988)

 

Handling: Filmen har två huvudpersoner som handlingen kretsar kring. Vi har en gravid kvinna, Dorota Geller, och en äldre läkare. Karaktärerna presenteras på ett mystiskt sätt med långa kameraåkningar och mycket närbilder. Så småningom får man reda på att kvinnan är gravid, men att barnet inte tillhör hennes man utan en älskare. Dessutom är hennes man svårt sjuk och ligger inlagd på sjukhuset där läkaren jobbar. Dorota sätter press på läkaren och kräver ett svar; kommer hennes man överleva eller ej?

Omdömme: Jämfört med den första filmen så är fotografiet mycket bättre i den här. De långsamma tempot och inzoomningar på detaljer är suveräna, "en bild berättar mer än tusen ord. Min favoritscen är när getingen har fastnat i ett glas och kämpar för att komma upp. Handlingen var intressant att följa och hade en nerv ända till slutscenen. Kul också att själva budordet inte är lika tydligt som i första delen utan att man måste filosofera lite över det. Skådespelarna gör bra i från sig och en del scener blir riktigt känslosamma. Betyget landar på en svag 4:a - historien är inte riktigt lika engagerande som i den första filmen.

Link to comment
Share on other sites

Blir riktigt intresserad av att se ”Dekalogen” nu när jag läser dina recensioner, Red. Har enbart sett den längre versionen av ”En liten film om konsten att döda”, som jag tyckte var riktigt bra. Men Kieslowski verkar kunna trycka in en hel del i de mindre avsnitten också. Intressant läsning hur som helst.

Link to comment
Share on other sites

From Dusk Till Dawn

Alldeles nyligen såg jag From Dusk Till Dawn för första gången, en film jag inte hade särskilt höga förväntningar på. Medan förtexterna rullade såg jag att Quentin Tarantino står bakom manuset, vilket jag inte visste, så det blev en kul överraskning.

 

259ve6e.png

 

Den tunna berättelsen börjar som så att bröderna Seth (George Clooney) och Richard Gecko (Quentin Tarantino) mördar en polis och en expedit under ett rån. De blir efterlysta och bestämmer sig för att fly till Mexiko. De tar familjen Fuller (Harvey Keitel, Juliette Lewis och Ernest Liu) som gisslan. På vägen stannar de vid baren "The Titty Twister" för att förhandla med andra brottslingar. Bröderna och deras gisslan kommer överrens ganska bra, medan de väntar på kompanjonerna super dem och tittar på strippor tillsammans. Men efter en tid börjar folket i baren förvandlas till någonting skräckinjagande, och gästerna blir tvungna att slåss för sina liv.

 

153ploy.png

 

Till min glädje upplevde jag From Dusk Till Dawn som en otroligt underhållande och kul film. Man kan nästan säga att den är uppdelad i två akter, varav den första är bäst. Filmens första timme påminner lite om Tarantinos Reservoir Dogs till stilen, medan de sista 45 minuterna är mer som Rodriguez Planet Terror. Jag gillar både dessa filmer skarpt, så kombinationen är inte direkt något jag stör mig på, även om jag känner att den första timmen kunde ha utvecklats till någonting bättre än vad den gjorde.

 

Som brottslingen Seth Gecko gör George Clooney en av sina coolaste roller, och Tarantino gör vad som förmodligen är hans bästa insats som skådis hittills. Jag vet förresten att folk har diskuterat kring huruvida Tarantino har en fotfetisch eller inte. I hans filmer kan det hända att man får skåda närbilder på kvinnofötter, och det är troligtvis där snacket har uppstått från, jag vet dock inte om han har uttalat sig officiellt om saken. Efter min titt på den här rullen har min tro på ett fetischinnehav stärkts en hel del, mannen måste verkligen gilla fötter, vilket framgår bland annat i scenen där en übersexig Salma Hayek träder fram och kör in sin ena fot i munnen på honom.

 

20h96a1.png

 

Nu över till mer relevanta ting. Som väntat är dialogen snillrik och tempot går ofta på högvarv. Splatter finns så det räcker och blir över, det är spännande och skratten blir många. Trots att jag gillar akt nummer 2 så känner jag som sagt att filmen kunde ha blivit bättre om den inte fanns, och om akt 1 hade fått rullat på som den gjorde. Nåja, underhållningen man bjuds på är högklassig, och den får mig att utdela en relativt svag åtta i betyg.

 

8/10

Link to comment
Share on other sites

Blir riktigt intresserad av att se ”Dekalogen” nu när jag läser dina recensioner, Red. Har enbart sett den längre versionen av ”En liten film om konsten att döda”, som jag tyckte var riktigt bra. Men Kieslowski verkar kunna trycka in en hel del i de mindre avsnitten också. Intressant läsning hur som helst.

 

De två första avsnitten höll hög klass så de tycker jag helt klart att du ska se. Jag såg den tredje delen i går och blev lite besviken över den. Men har ändå stora förhoppningar på de resterande avsnitten.

Link to comment
Share on other sites

Twilight (2008) & New Moon (2009)

 

Twilight1.jpg

 

Isabella Swan flyttar till Forks, en liten regnig sovstad i Washington, Hon förväntar sig att hennes nya liv ska bli lika långtråkigt som staden själv. Men när hon träffar den gåtfulla och förföriska Edward Cullen tar hennes liv en oväntad och farlig vändning. Edward har länge lyckats hålla sin identitet som vampyr hemlig, men nu går ingen säker, minst av allt Bella, som är den person Edward älskar mer än någon annan. Edward och Bellas förhållande balanserar på knivseggen mellan begär och livsfara. Twilight-serien är baserad på Stephenie Meyers succéromaner med samma namn.

 

Jag var anti, men samtidigt fascinerad, över hela Twilight-grejen innan jag bestämde mig för att se filmerna. Chansen att jag skulle gilla filmerna var väl sådär, men jag ville åtminstone se dem då jag tycker det är att begära innan man börjar håna en film. Första filmen tyckte jag hade något, men den blev lite oengagerande under andra halvan då såpabitarna och intrigerna duggade på utan att jag hann känna av några motiv. New Moon däremot tycker jag håller en bra nivå hela vägen och med vacker skogsmiljö biter atmosfären tag i mig.

 

Twilight2.jpg

 

En del sliskigt fjortiskåteri från framför allt Taylor Lautners håll gör att jag håller en distans emellanåt, men jag måste erkänna att jag blev berörd av kärleksdramat och Kirsten Stewarts skådespeleri gör sitt till för det. Berättelsen tar genom fantasy-grepp upp den ungdomliga kärlekens problem vilket har gått hem hos framför allt tonårstjejer, men så även på mig emellanåt måste jag erkänna. De olika ungdomliga lägren av karaktärer är mer intressant här än i de flesta andra amerikanska "teen movies" där allting är väldigt stereotypt – här är den kvinnliga huvudkaraktären för ovanlighetens skull mångbottnad och inte bara en oskuldsfull "prinsessa" som väntar på att den "schyssta killen" ska välja henne. För övrigt gillar jag Lautners karaktär i filmerna, för om jag bortser från allt muskelmodellerande han bjuder på så påminner han om en viss James Hurley från Twin Peaks. Båda två är mekande, ganska naiva outsiders ute i skogen och vill skydda deras flickvän mot ”onda män”.

 

Robert Pattinson är en kille som jag faktiskt ser en del potential i, men hans hot i Twilight-serien är att ju mer hans karaktär - den skumme, enstörige vampyren Edward Cullen, är med, exponeras, ju mindre intressant blir han då mycket av intresset med honom ligger i det vi inte vet. Det är nästan så att jag som tittare hoppas att Jacob Black (Lautner) vinner Bellas (Kirsten Stewart) intresse före Edwards, just eftersom han är en mer intressant karaktär som växer, snarare än sjunker, i intresse. Det Edward Cullen gör är mest att dyka upp i kavaj efter kavaj med ett vitare ansikte och bredare grin för varje gång – snart vill jag se lite fördjupning för att åtminstone mjölka ur något nytt.

 

Twilight7.jpg

 

Hade filmerna utspelat sig i stadsmiljö hade jag antagligen inte sett så pass mycket av den kvalitet som jag faktiskt såg, men jag gillar helt enkelt fokuset på naturen i filmerna. Den första filmen har en blekare, mer blå ton i fotot (även om den inte var så framträdande som jag trott på förhand) och i New Moon känns det snarare som att det är varma, gröna skogsfärger som tar över. Den instrumentala musiken är i första filmen skriven av Carter Burwell, men det är i New Moon som jag verkligen tycker att musiken gör sitt till - och till min överraskning är det nya favoriten Alexandre Desplat som komponerat denna gång (i tredje filmen är det Howard Shores tur att bidra). En del "vanlig" musik bjuds det också på i filmernas soundtrack, och speciellt ett tillfälle när detta fungerar riktigt bra är i New Moon, då svenska Lykke Li sätter tonerna till en mycket fin tidsförflyyningsscen i Bellas rum - ett favoritögonblick helt klart.

 

Tro det eller ej, men jag tror faktiskt att tredje kapitlet - "Eclipse", kan bli svårt att undvika för min del och har potential att vara starkast i serien.

 

Twilight – 5/10

New Moon – 6/10

Link to comment
Share on other sites

Yojimbo: Kul att läsa dina tankar om Twilight. Jag håller med om första filmens betyg, tycker det är en hyfsad film och jag gillar speciellt Hardwickes stil samt musiken. Synd bara att manuset håller usel klass. New Moon gillade jag däremot inte alls, den var sämre på nästan alla punkter. Framförallt var musiken fullkomligt värdelös och totalt felplacerad. Jag gillade också Lautners karaktär i filmen, han är egentligen den enda av de tre man inte ogillar. Det som på något sätt räddade New Moon från total kalkon var scenen mot slutet med Michael Sheen, den var riktigt bra.

 

Angående Eclipse, jag tror också att det kan bli den hittills bästa i serien, hoppas att David Slade kan erbjuda någonting som saknades i de två första filmerna.

 

Twilight: 5/10

New Moon: 2/10

Link to comment
Share on other sites

Panic Room

 

Panic Room är en film jag haft länge i hyllan, men ofta när jag bestämt mig för att se den har jag somnat. Fincher är ju en av favoriterna, och efter att ha levererat två raka mästerverk bestämde han sig för att göra detta. Jag gillar verkligen filmen, långt ifrån hans bästa men trots det håller den genomgående hög klass.

 

Historien är ju väldigt enkel, inte mycket att prata om där. Filmen har stundtals en mycket tung atmosfär, mycket tack vare att den har en klaustrofobisk känsla. Den blir dock aldrig lika spännande som många av Finchers andra filmer. Detta kompenseras dock av stundtals härlig dialog och skådespelare i kanonform. Trion som gör inbrottet är galet underhållande i sina interaktioner och Leto stjäl varenda scen han är med i. Samspelet mellan Foster och Stewart håller också toppklass. Addera bra kameraarbeta/fotografi så har vi en riktigt bra liten film.

 

Det finns några få brister i manuset som lätt hade kunnat undvikas, och filmen hade troligen kunnat bli ännu bättre med ett twist-ending som vi var så vana vid att få se i Finchers filmer fram till denna. Men hursomhelst är det en mycket underhållande film som tack vare sin cast går att se många gånger.

Link to comment
Share on other sites

Kul att det finns killar som kan hitta något i filmerna de gillar, det kan iaf inte jag. Efter New Moon har jag fått nog av den här franchisen och jag tänker inte se Eclipse såvida jag inte får betalt för det. Det finns förresten en bra recension på Discshop också som jag gillar. Man måste ju hålla med recensenten i detta:

1602978.png

 

:)

Link to comment
Share on other sites

Yojimbo: Kul att läsa dina tankar om Twilight. Jag håller med om första filmens betyg, tycker det är en hyfsad film och jag gillar speciellt Hardwickes stil samt musiken. Synd bara att manuset håller usel klass. New Moon gillade jag däremot inte alls, den var sämre på nästan alla punkter. Framförallt var musiken fullkomligt värdelös och totalt felplacerad. Jag gillade också Lautners karaktär i filmen, han är egentligen den enda av de tre man inte ogillar. Det som på något sätt räddade New Moon från total kalkon var scenen mot slutet med Michael Sheen, den var riktigt bra.

 

Angående Eclipse, jag tror också att det kan bli den hittills bästa i serien, hoppas att David Slade kan erbjuda någonting som saknades i de två första filmerna.

 

Twilight: 5/10

New Moon: 2/10

Jag tyckte att handlingen med Michael Sheen var ganska ointressant faktiskt, då den tog tid från det jag egentligen ville se - Bellas kärleksval. Det var lika i första filmen, då slutuppgörelsen gick ifrån kärnan med Bellas kärleksbekymmer för att istället ge den klassiska dosen spänning och action. I Eclipse verkar det som att det mesta kommer handla om triangeldramat Edward - Bella - Jacob, vilket i så fall är bra för berättelsen...

Link to comment
Share on other sites

Äsch, jag slänger in några kortrecensioner också. Har sett en jävla massa film de senaste veckorna, här är ett antal av dessa:

 

Crazy Heart: Jeff Bridges oscars-roll. Visst är han bra i filmen, men den här typen av roller känns som att han skulle kunna spela i sömnen. Hade nog hellre sett att Colin Firth fått Oscarn. Maggie Gyllenhaal imponerar desto mer, förtjänade helt klart sin nominering. Över det hela är det en trevlig liten film med lite bra musik och lagom intresseväckande story. Hade kunnat förkortas lite. 6/10

 

Gran Torino: Har väntat länge med att se denna, och undrade verkligen om den kunde vara så bra som folk påstått. Och efter att jag sett den är svaret att den verkligen inte är så bra. Jag gillade första halvtimmen riktigt bra, Clint Eastwood gör sig bra som gammal och något arg gubbe - även om hans prestation hade kanske passat bättre i en komedi eller liknande. En skön atmosfär och påträngande spänning byggdes upp här. Sedan vände filmen totalt, och jag gillade verkligen inte utvecklingen i handlingen. Bortsett från Eastwood så lämnade även skådespelet en del att önska. Det dög bra som underhållning, men det hade kunnat vara så mycket bättre. 5/10

 

Smart People: Sista filmen jag såg i ett litet Page-marathon jag hade förra veckan. Av de filmerna jag såg var detta nog min favorit. Den är rolig, underhållande och berörande. Page nästan repriserar sin Juno-roll, och tillsammans med Thomas Haden Church formas en mycket rolig och underhållande duo. Även Dennis Quaid och Sarah Jessica-Parker är högst trevliga att se på. Det enda jag störde mig på var slutet, det var verkligen...meh. 7/10

 

I am Sam: En stundtals extremt stark film, den fick mig faktiskt i tårar två gånger. Penn fixade sig en nominering med denna rollen, men jag tycker bara att han stundtals övertygar. I de lite mer emotionella scenerna är han perfekt, men i många andra scener är det för mig tydligt att det är någon som spelar efterbliven. Dakota Fanning gör sin kanske bästa roll hittills som Penns dotter som blir tagen rakt ur hans händer. Det var också kul att se Laura Dern i en lite biroll, hon hade en ruskigt stark scen mot slutet tillsammans med Penn. Det är inte en film utan brister, men fördelarna överskuggar nackdelarna och även om det inte var någon film som stannade i minnet en längre tid, är den värd att tänka lite på. 8/10

Link to comment
Share on other sites

Delta i diskussionen

Du kan svara nu och bli medlem senare. Om du är medlem, logga in för att svara med ditt användarnamn.
Notera: Din post kommer granskas av en moderator innan den blir synlig för andra.

Guest
Svara...

×   Pasted as rich text.   Paste as plain text instead

  Only 75 emoji are allowed.

×   Your link has been automatically embedded.   Display as a link instead

×   Your previous content has been restored.   Clear editor

×   You cannot paste images directly. Upload or insert images from URL.

Loading...

×
×
  • Skapa nytt...