Jump to content

Filmer du just sett ! Bra och dåliga (Del 1 och 2!)


Recommended Posts

The Shining

 

Kubricks strikta och objektiva, liksom nästan platoniska förhållningssätt till tid och rum är häpnadsväckande rent estetiskt - som visar sig i kameraarbetets lapidariska och pregnanta karakteristik - och tillfogar även en distanserad åskådning av galenskapens och ondskans hus. Just framställningen av den så verkliga ondskans abstrakta väsen är The Shinings kärna. Härvid bygger sig mystiken fram, härvid bygger sig även skräcken i hotellet, korridorernas spänningar och karaktärernas liv. Dessa filmens element är som bekant Stanley Kubricks välutpräglade grundstenar; hans perfektionism bakom kameran och hans böjelse för det morbida och abnorma i människans natur. Vi får följaktligen bevittna en rad minnesvärda scener i The Shining. Men i slutändan finner jag inte mycket mer i filmen än just en rad minnesvärda scener. Helhetsintrycket tynas bort i en likgiltighet som jag sällan har bekantas med efter en Kubrickfilm. Jack Nicholson är i mina ögon en utav Hollywoods främsta karaktärsskådespelare, någonsin, men som Jack Torrance är innerligheten, närvaron och finessen frånvarande. Hans blick är galen men den brinner aldrig. Händelseförloppen förs långsamt och rentav harmoniskt fram (Lite utav en förmildring av språket i 2001) i vilken intensiteten i ett sådan förfarande antingen försummas eller exploderar. I 2001 exploderar den - men i The Shining försummas den. Såväl försummas atmosfärens spänningar i de annars enastående, ibland perfekta bildmontagen, också de substantiella karaktärsrelationerna, således också våra sympatier för protagonisterna. The Shining - "decenniets skräckfilm" - är idag svulstig och oberättigad de glorifieringar den har tillskrivits under alla dessa år.

 

3/5

Det där helhetsintrycket som du inte får tag i, känner däremot jag otroligt mycket av när jag ser filmen. Men det är också sällan som jag är så totlat inne i varenda enskild scen, som jag är i The Shining. Varenda scen är mästerlig, och om det är något som tar effekt på mig efter att jag ser en skräckfilm, så är det tomheten som kan infinna sig efteråt, eftersom det hindrar en ifrån att andas ut och ta avstånd från filmens händelser efteråt. Därför hade jag inte velat att The Shining skulle ha "exploderat". Jack Nicholson är för mig mästerlig och gör en av de, enligt mig, topp tio mest minnesvärda skådespelarprestationerna i mannaminne. Ingen hade kunnat gjort det bättre - det är min klara övertygelse. Inte heller de andra karaktärerna hade kunnat gjorts bättre och jag skulle inte vilja ändra på någonting - men det brukar ju vara så med filmer som man anser som "mästerverk".

 

Och framförallt så är The Shining så egen i sitt framförande att den är en utav väldigt få skräckfilmer som skulle kunna kallas originell. Skräckfilmsgenren kommer aldrig se någonting lika mäktigt som The Shining. Enligt mig. Den håller samma höga klass idag som den gjorde 1980.

Link to post
Share on other sites
  • Replies 18.1k
  • Created
  • Last Reply

Top Posters In This Topic

  • Czechflash

    4860

  • Jojje

    1240

  • Plox

    1056

  • roadwarrior

    911

Top Posters In This Topic

Posted Images

Jag har börjat köra ett Star Wars Race och började för första gången med episod 1 för att försöka få sammanhanget och jäklar vilket skillnad! Många saker ljusnar ju på ett annat sätt i episod fyra... Nu var det ju otroligt längesen jag såg fyran (förutom nu då) och på den tiden såg man den antagligen mer som "en cool film" och tänkte kanske inte såååå mycket på handling etc... Man märker dock vissa saker som inte riktigt håller om man jämför de senare och de tidigare filmerna:

 

* I ep.1 så tvivlar Jedirådet på om inte Anakin är lite för gammal för att lära sig Jedikonsten... i fyran är väll Luke typ 18 bast och är absolut inte för gammal för det...

* I ep.4 så tar det inte särskilt lång tid för Ben Kenobi (Obi-Wan) att få just Luke att lära sig Jedikonsten, hmmm... i ep 1 är det en väldans massa personer som ska lägga sig i om Anakin överhuvudtaget ska få utbildningen... Har iofs kanske att göra med att dom känner en mörkare sida av Anakin, men hur kan Obi -Wan ha mandat att bestämma över Lukes öde själv???

 

Jaja.. petitesser men men...

 

Den här SW-Onanin mynnade i att jag faktiskt såg den något utskälda tecknade Clone Wars mellan ep.2 och ep.3. Fasen, jag tycker inte den var så dålig! Om man ser till de nyaste filmerna (ep 1-3) så är det så mycket tecknade finesser ändå så om man bara ser bort till att även de mänskliga karaktärerna är tecknade är den helt ok. Ok, gjord för barn men man har ju en hel del behållning som vuxen också (om man någonsin blir det...).

Nu längtar jag efter TV-Serien som varit på gång länge (inte den tecknade Clone Wars serien, som jag också hade tänkt sätta tänderna i snart), mellan vilka episoder ska den utspela sig? Är det Anakins uppväxt?

Link to post
Share on other sites
  • Filmstar

Efter en veckas frånvaro finns en del att ta igen. Jag börjar med att kommentera lite:

 

Manetheren: Senaste filmen jag satte en femma på var Lost in Translation (2003) om man pratar om vilket år de kom. Men om man ser till senaste film jag sett som jag gav en femma till var det nog Heat. Sätter sällan femmor på filmer jag ser för första gången. Många gånger växer det ju fram efter ett par tittar så det är inte mer än runt 40 filmer jag gett femmor till.

 

Jojje: Tycker personligen att Ace in the Hole inte blir film-noir förrän mot slutet, men jag gillar trots allt detta drama med en skicklig Kirk Douglas. Filmen kände jag blev bättre och bättre efter en lite trevande inledning. Fick till slut 4/5 av mig. En skön replik av Douglas riktad mot den korkade blondinen: "When they bleached your hair, they must have bleached your brain too".

 

Yojimbo: Nu var det flera år sen jag såg Barry Lyndon. Tror det var precis när jag började intressera mig för film på riktigt. Kände då att den var oerhört vacker att titta på, men för tråkig innehållsmässigt. Kan mycket väl tänka mig att se om den för att förhoppningsvis höja den. Blev runt 3/5 till den då har jag för mig. Ett vackert foto kan i många fall höja en film, det håller jag med om, men inte hur mycket som helst. Kul läsning i ditt inlägg förresten, tack för det !

 

Plox: Tycker ungefär likadant om Zombie-trilogin där jag inte fann Night of the Living Dead särskilt bra. Den hade någon minnesvärd scen, men överlag var det inget jag fastnade för. Runt 2/5 blev betyget. Dawn of the Dead såg jag också efter remaken, tyvärr. Gillade remaken och visste också ungefär vad jag hade att vänta mig av originalet. Tyckte också den var onödigt lång och kunde kortats ner med en halvtimme ungefär. +3/5 blev betyget. Day of the Dead vet jag att jag gillade, kanske för att den hade lite högre budget och ser fräschare ut. Skulle gärna vilja se om den (och Dawn of the Dead) då jag har för mig att musiken här var bäst och filmen hade skönast känsla. +3/5 blev det nog här också.

 

Donnie Darko: Som de flesta andra tycker jag The Shining är en riktigt bra film. Sett den ett par gånger nu och den fungerar lika effektfullt varje gång. När jag fick chansen att se den på bio måste jag säga att det var en extra trevlig upplevelse. Bara inledningsscenen med den pampiga musiken är grym ! +4/5.

 

LL: Alltid kul med lite Star Wars-race. Speciellt kul när man upptäcker nya saker - och som du säger - ser de äldre filmerna på ett nytt sätt när man har mer info. Nu tycker jag bara den sista av de nya är bra nog att se om, men man kanske ändrar sig om några år.

Link to post
Share on other sites
* I ep.1 så tvivlar Jedirådet på om inte Anakin är lite för gammal för att lära sig Jedikonsten... i fyran är väll Luke typ 18 bast och är absolut inte för gammal för det...

* I ep.4 så tar det inte särskilt lång tid för Ben Kenobi (Obi-Wan) att få just Luke att lära sig Jedikonsten, hmmm... i ep 1 är det en väldans massa personer som ska lägga sig i om Anakin överhuvudtaget ska få utbildningen... Har iofs kanske att göra med att dom känner en mörkare sida av Anakin, men hur kan Obi -Wan ha mandat att bestämma över Lukes öde själv???

 

Obi-Wan var ju aldrig med i jedirådet. När Luke träffar Yoda i ep. 5 så tycker Yoda att han är för gammal för att börja träning. Men Obi-Wan har ju redan lärt Luke en del. Sen att han är en Skywalker var väl en fördel liksom.

 

I ep. 4 finns ju inga jedis (förutom gamla Obi-Wan och Yoda) eller jediråd. Luke känner ju till att hans far var en mäktig jedi och vill följa hans spår. Obi-Wan ser väl en chans att få liv i jedis igen eller att krossa imperiet.

Link to post
Share on other sites
* I ep.1 så tvivlar Jedirådet på om inte Anakin är lite för gammal för att lära sig Jedikonsten... i fyran är väll Luke typ 18 bast och är absolut inte för gammal för det...

* I ep.4 så tar det inte särskilt lång tid för Ben Kenobi (Obi-Wan) att få just Luke att lära sig Jedikonsten, hmmm... i ep 1 är det en väldans massa personer som ska lägga sig i om Anakin överhuvudtaget ska få utbildningen... Har iofs kanske att göra med att dom känner en mörkare sida av Anakin, men hur kan Obi -Wan ha mandat att bestämma över Lukes öde själv???

Om du precis dragit igenom alla borde du ju minnas hur trean slutar...

Anakin förråder ju Jedi-rådet och vänder alla Stormtroopers mot Jedis, du vet den där scenen när det klipps runt och nån sorts operation (minns inte namnet) inleds, vilket betyder att alla Jedis blir skjutna i ryggen av Stormtroopers. Yoda slåss mot the Emperor och förlorar, och Obi-Wan whoopar Anakins röv på vulkanplaneten, som gör honom till hälften människa hälften maskin. Innan dess har ju Anakin även slaktat varenda padawan som finns i högkvarteret.

 

Fyran utspelar sig 17 år efter trean och då är det bara Obi-Wan och Yoda som är kvar av alla Jedis i hela galaxen, som NoName säger.

 

Link to post
Share on other sites

Att tillskriva insatsen i The Shining som Jack Nicholsons bästa, tycker jag vore att grovt vingklippa den färgstarka , kraftfulla och subtila skådespelaren han är. Han har vissa scener i filmen som är magnifika, det är obevekligt. Men i dessa är det framförallt Kubrick som glänser. Nicholson tvingas resignera sig inför dirigentens bild- och formgeni. Hans person står i bakgrunden inför bilderna och färgerna, inför ondskan, inför scenerierna och inför det bisarra och ogreppbara. Jack Torrance är utspätt, tvetydigt och okontrollerat porträtterat. Han skriker, pustar och gormar vid udden av sin galenskap. Han har klätt sig med skådespelarens minspel, inte den galnes. Emellertid är han briljant som den betänkliga och djupt oroväckande fadern och maken. Där får vi en kristallklar bild, en känsla av undertryckt agressivitet och hemska demoner. I utvecklingen stretar grenarna åt alla möjliga håll. Karaktären späds ut i handlingen och i hotellet. Något som visserligen skulle kunna fungera enastående, men det gör det inte.

Ta filmer som Gökboet, Chinatown och Five Easy Pieces i djupare betraktelser och ni ser, förhoppningsvis, Marlon Brandos fullfjädrade lärjunge visa er verkliga karaktärer, en glödande hängivenhet och ett brinnande, oförlikneligt ansikte (låt gå för att ansiktet i The Shining också är oförlikneligt, men aldrig brinnande). Härvid är allt omkring honom biroller och bakgrundsdekorer och inte tvärtom.

Link to post
Share on other sites
  • Moderator
Manetheren: Senaste filmen jag satte en femma på var Lost in Translation (2003) om man pratar om vilket år de kom. Men om man ser till senaste film jag sett som jag gav en femma till var det nog Heat. Sätter sällan femmor på filmer jag ser för första gången. Många gånger växer det ju fram efter ett par tittar så det är inte mer än runt 40 filmer jag gett femmor till.
Intressant det där med att höja upp filmer till femma. Tror de flesta filmer jag gett en femma har varit en spontan glädjeyttring över hur sjukt bra filmen var! När jag sedan sett om den har snarare betyget sjunkit på grund av att överraskningarna fattas och förväntningarna av det jag minns inte infrias.

Men så finns det också några filmer som bara blir bättre, men de är få.

 

Kul med Zoombiesnack. Är ingen älskare av genren, men remakesen (om det är ett ord) har varit sevärda tycker jag. Det är nåt speciellt med Zoombies som jag gillar. Gav mig på nån sorts förklaring i Zoombietråden, men jag minns inte exakt vad jag skrev.

 

Skulle vara kul att ha ett race med de "gamla" Zombiefilmerna, tyvärr lyckas jag aldrig se skräckfilm nuförtiden.

 

Den gamla diskussionen om vad en karaktärsskådespelare är väcks väl åter när jag säger att jag inte håller med om att Jack Nicholson inte är någon sådan. Jag menar att han bara kan spela en typ av karaktär, arrogant och genomelak. Han gör det med bravur i The Shining, A Few Good Men och även i As good as it gets. Han är något mer nedtonad i sina äldre filmer, som Chinatown, men det är fortfarande samma karaktär.

Link to post
Share on other sites
Intressant det där med att höja upp filmer till femma. Tror de flesta filmer jag gett en femma har varit en spontan glädjeyttring över hur sjukt bra filmen var! När jag sedan sett om den har snarare betyget sjunkit på grund av att överraskningarna fattas och förväntningarna av det jag minns inte infrias.

Ja där är nog jag likadan som dig Manne - fast jag försöker jobba bort de spontana femmorna numera... då det känns mer "rätt" att låta filmen jobba sig till högsta betyg - vilket bara ett fåtal filmer lyckas göra hos mig. Dvs man hittar nya saker och uppskattar filmen lika mycket vid en andra och tredje titt. Sen har jag jäkligt svårt att inte jämföra filmer med varandra - vilket man kanske inte bör göra när man ska ge filmen ett rättvist betyg...

Sen tycker jag ett bra riktmärke för en klockren femma är just "omtittningsvänligheten" - en riktigt bra film ska man kunna njuta av mer än en gång!

 

Men nu börjar vi glida väldans offtopic här... kanske bör fortsätta i struntsnack-tråden... :rolleyes:

Link to post
Share on other sites
  • Filmstar

Manetheren: Jo, men senast jag kände att en film var värd en femma, då den verkligen betydde något extra, var just Lost in Translation. Det finns många filmer jag gillar, men som mest är fyra i betyg och kan utvecklas till bättre, kanske t.o.m. en femma om det är en film som man gärna ser om. Men de flesta femmorna är "favoriter" som jag kan se hur många gånger som helst och de alltid är lika underbara/bra.

Link to post
Share on other sites
Den gamla diskussionen om vad en karaktärsskådespelare är väcks väl åter när jag säger att jag inte håller med om att Jack Nicholson inte är någon sådan. Jag menar att han bara kan spela en typ av karaktär, arrogant och genomelak. Han gör det med bravur i The Shining, A Few Good Men och även i As good as it gets. Han är något mer nedtonad i sina äldre filmer, som Chinatown, men det är fortfarande samma karaktär.

Håller med om att han spelar på sig själv och är samma typ i (vad jag kan minnas) samtliga filmer. För att inte förvirra in oss i snacket om vad en karaktärskådis är så kan jag säga att han är en "enkaraktärskådis". Antagligen den bäste någonsin, och även om han är fenomenal i Gökboet, så glänser han mer i The Shining då det också är en mycket svårare roll. Gökboet-rollen är faktiskt inte svår - hur bra han än är.

 

I The Shining brinner han inte - han är iskall, något som kännetecknar en psykopat.

 

"Wendy? Darling? Light, of my life. I'm not gonna hurt ya. You didn't let me finish my sentence. I said, I'm not gonna hurt ya. I'm just going to bash your brains in."

 

...något som också var Kubricks intention, då det nog inte är så lätt att brinna efter 50 tagningar på varje scen. :D

 

Angående Czechflashs betyg: Jag gillar också modellen att av regel alltid vänta med högsta betyg förens andra titten. Dock brukar jag anse mig känna när en film bibehåller samma klass även till nästa titt, och går snarare efter känslan jag får efter en film - om jag då känner att jag vill se den igen samma dag så har den god potential till högsta betyg.

Link to post
Share on other sites
Ta filmer som Gökboet, Chinatown och Five Easy Pieces i djupare betraktelser och ni ser, förhoppningsvis, Marlon Brandos fullfjädrade lärjunge visa er verkliga karaktärer, en glödande hängivenhet och ett brinnande, oförlikneligt ansikte (låt gå för att ansiktet i The Shining också är oförlikneligt, men aldrig brinnande). Härvid är allt omkring honom biroller och bakgrundsdekorer och inte tvärtom.

 

Ja, jag har sett alla de filmerna och även Professione: reporter som nämndes, och det är inte utan anledning att Nicholson är min absoluta favoritskådespelare. Visst är han otroligt bra i alla dessa filmer, men kulminerade gjorde han enligt mig i The Shining, där han tolkade en roll som antagligen bara hade blivit störtlöjlig i händerna på de flesta andra skådespelare, och gjorde det på ett sätt som egentligen är bortom mitt ordförråd. Inga kvasiintellektuella "analyser" i världen kan ändra på det. ;)

Link to post
Share on other sites
  • Filmstar

post-462-1238705893.jpg

 

Titel: Normal

Genre: Drama/Thriller

Land: Tjeckien

År: 2009

Regi: Julius Sevcík

I rollerna: Milan Knazko, Pavel Gajdos, Dagmar Havlová, Miroslav Táborský

 

Handling: Baserat på verkliga händelser utspelar sig denna psykologiska thriller i 1930-talets Tyskland. Den unge och ambitiöse advokaten Justus Wehner får sitt första stora fall - att försvara den brutala seriemördaren Peter Kürten. Wehner är övertygad om att Kürten lider av en svår mental sjukdom, och för att bevisa det gräver han djupt i mördarens förflutna, motivation och psyke.

 

Omdöme: Seriemördaren Peter Kürten och hans mord lär ha varit inspirationskälla åt Fritz Lang och hans M. Detta var något jag inte visste när jag såg filmen Normal som behandlar fallet ur advokatens ögon som intervjuvar honom. Justus Wehner är en orutinerad advokat som får detta tunga fall och som inte riktigt klarar av att handskas med det. Han kommer under den närmsta tiden försöka förklara vad som drivit denna hänsynslösa mördare samtidigt som han måste bekämpa sina inre demoner.

 

post-462-1238707505.jpg

 

Peter Kürten spelas av Milan Knazko som påminner om en viss Anthony Hopkins (som "Hannibal") medan Justus Wehner spelas av Pavel Gajdos som i sin tur påminner om Adrien Brody. Då kan man lätt föreställa sig spelet mellan de två och det är stundtals intressant, men ger inte så mycket i längden. Överhuvudtaget känns filmens manus inte särskilt originellt eller av något större intresse. Man har trots allt en bra story att berätta, men då tycker jag definitivt man hellre bör se Manhunter, När lammen tystnar eller Antikörper för att se något klart bättre på samma tema.

 

post-462-1238707510.jpg

 

Något som dock imponerar är filmens foto som inte bara har en snygg, kall och mörk look, utan även genomtänkta vinklar. Det är kanske som så att man koncentrerat sig för mycket på ytan och glömt bort att det faktiskt också ska betyda något. Som det blir nu är det för tomt för att ytan ska betyda något, men man blev gång på gång överraskad av de cinematografiskt skickligt genomtänkta lösningarna. Musiken liksom skådespeleriet gjorde sitt, men lyckades inte höja filmen trots att fotot alltså gjorde ett tappert försök.

 

3 - Skådespelare

2 - Handling

2 - Känsla

3 - Musik

4 - Foto

--------------

14 - Totalt

 

Betyg: +2/5 - 6.0/10

IMDb: 7.7

Link to post
Share on other sites

Le Salaire De La Peur (1953) IMDB Topp 250 # 138

 

wagesoffear.jpg

 

I en avlägsen by i Sydamerika inhyrs 4 män för att frakta nitroglycerin åt ett amerikansk oljebolag i två lastbilar utan säkerhetsutrustning. Detta visar sig bli ett riktigt test för de 4 att ta sig fram till slutdestinationen.

 

Yves Montand och Charles Vanel står för de två huvudrollerna och jag blev väldigt imponerad av dessa två herrar. Vanel spelar en medelålders man (M. Jo) som genom sin hårda attityd lyckas intimidera människor omkring sig för att få sin vilja igenom.

Montand spelar en yngre man (Mario) som blir vän väldigt fort med Vanel och de två försöker tillsammans att komma på sätt att tjäna pengar på i den avlägsna byn.

Kemin mellan dom här två är helt superb och det intressanta är att dom två skiftar under filmens gång som den mer dominanta och underlägsna vilket jag fann väldigt skickligt utfört.

 

Filmens första timme är lite blandad i form av underhållningsvärde men det flöt ändå på rätt bra men det som var allra mest intressant var ju självklart själva frakten, den sista timmen består enbart av detta och det var som sagt väldigt bra. Mycket intressant film som bjuder på lite av allt och för dom som vill se nåt lite annorlunda så rekommenderar jag starkt den här.

 

4-/5

Link to post
Share on other sites

Join the conversation

You can post now and register later. If you have an account, sign in now to post with your account.
Note: Your post will require moderator approval before it will be visible.

Guest
Reply to this topic...

×   Pasted as rich text.   Paste as plain text instead

  Only 75 emoji are allowed.

×   Your link has been automatically embedded.   Display as a link instead

×   Your previous content has been restored.   Clear editor

×   You cannot paste images directly. Upload or insert images from URL.

Loading...

×
×
  • Create New...